Rovfåglar
Havsörn
Vetenskapligt namn: Haliaeetus albicilla
En mycket stor och fredad örn vid kuster och sjöar, som är statens vilt och får vit stjärt och gul näbb först efter flera år.

Snabbfakta
- Storlek: 80–100 cm, vingbredd 195–250 cm, oftast 4–7 kg
- Vuxen: vit kilformad stjärt, gul näbb, ljust huvud
- Ung: mörk näbb och stjärt, spräckligt brun
- Ben: nakna gula tarser
- Föda: fisk, fåglar och kadaver
- Status: fredad, statens vilt
- Rödlistan 2025: inte rödlistad
Havsörnen är en mycket stor örn som lever vid kuster, stora sjöar och älvar. Den är fredad, saknar jakttid och hör till statens vilt, så en död havsörn ska alltid anmälas till polisen. Det svåraste för dig som jägare är att skilja en ung havsörn från en ung kungsörn, och det frågar provet gärna om.
Kännetecken
- Stor: 80–100 cm lång, 195–250 cm mellan vingspetsarna och oftast 4–7 kg.
- Långa, breda vingar där handpennorna, de yttersta vingpennorna, spretar som fingrar.
- Kort, något kilformad stjärt, lång hals och grov näbb. I flykten sticker huvudet ut långt framför vingarna.
- Gula fötter. Tarsen, nedersta delen av benet, saknar fjädrar.
- Vuxen: blekt brun med ljust huvud, vit stjärt och gul näbb.


Kön och ålder
Hane och hona ser likadana ut, men honan är i regel tydligt större. Åldern är lättare att se, eftersom havsörnen har fem olika dräkter:
- Första året: svart näbb, svartbrunt huvud och övervägande mörk stjärt. Dräkten ser jämn ut, eftersom alla fjädrar har vuxit ut samtidigt.
- Andra och tredje året: brokigare i brunt och vitt. Under tredje året blir näbben gråaktig och huvudet blekare.
- Fjärde året: jämnare brun, stjärten delvis vit och näbben börjar gulna.
- Femte året och senare: vuxen dräkt med gul näbb, vit stjärt och ljust huvud.
De flesta havsörnar häckar första gången under sitt sjätte levnadsår.

Förväxlingsarter
Kungsörnen är lättast att ta fel på. Som vuxen har den brungrå stjärt med mörka band och mörk näbb med gul hud vid roten. Unga fåglar av båda arterna är mörkbruna med mörk näbb, så titta på:
- Stjärten: ung kungsörn har vit stjärt med svart ändband. Ung havsörn har mörk stjärt med ljusa inslag.
- Vingarna: unga kungsörnar har ofta stora vita vingfält. Unga havsörnar är i stället spräckliga i brunt, med vita fläckar på bröstet.
- Formen: havsörnen har kortare stjärt och längre hals.
- Benen: kungsörnen har fjädrar ända ner till tårna. Det syns tydligt när du har en död örn framför dig.
Läs mer på jämförelsesidan kungsörn och havsörn.
En ormvråk högt upp kan se stor ut, men den är mycket mindre och har kort hals och rundad stjärt. Fiskgjusen är bara 52–60 cm lång, har vit undersida och svarta kinder. Havsörnen är brun underifrån i alla åldrar.
Spår och tecken
Det tydligaste tecknet är boet, ett stort risbo högt upp i en grov tall nära vatten. De flesta boträd är äldre än 150 år. Ett par har ofta flera bon, och reviren går i arv i flera generationer. På vintern samlas havsörnar, liksom kungsörnar, vid kadaver och slaktrester.
Levnadssätt
Vid ostkusten består sommarfödan till ungefär hälften av fisk och resten mest av fåglar. På vintern blir det mer fåglar och kadaver, ofta av rådjur. Där örnarna är många påverkar de sina bytesdjur. På sina håll har de slagit ut häckningen i kolonier av storskarv, och några kolonier av skarv och gråhäger har lösts upp. I Finland har antalet häckande honor av ejder minskat i områden med många havsörnar.
Paren håller oftast ihop livet ut. Häckningen börjar i januari i södra och mellersta Sverige och något senare i Lappland. Honan lägger ett till tre ägg, och ungarna blir flygga efter 70–85 dygn. Tidigt på säsongen är örnen känslig för störning vid boet, så håll avstånd om du vet var ett bo finns. Den äldsta vilda havsörn som hittills är känd i Sverige blev 36 år.
Utbredning
Havsörnen häckar längs Östersjökusten från Skåne till Norrbotten, vid insjöar i södra och mellersta Sverige och i norra Lappland. På västkusten håller den på att etablera sig. Beståndet har ökat nästan tio gånger sedan början av 1970-talet. De vuxna stannar i regel i reviret året runt. Årsungarna drar söderut på hösten, och örnarna i Lappland flyttar när sjöarna fryser.
Jakt och status
Havsörnen har ingen jakttid och är fredad, och fredningen gäller också ägg och bon (jaktlagen 3 §). Alla jakttider hittar du under jakttider.
Det är Naturvårdsverket som beslutar om skyddsjakt på örn (23 b § jaktförordningen). Villkoren i 23 a § är stränga. Ingen annan lämplig lösning får finnas, jakten får inte göra det svårare för beståndet att behålla en gynnsam bevarandestatus, alltså att vara livskraftigt på lång sikt, och jakten måste behövas, till exempel för att förhindra allvarlig skada på boskap eller fiske. För kungsörn får verket lämna över besluten till länsstyrelsen, men inte för havsörn (24 a och 29 §§).
Örnar är statens vilt (33 §). Hittar du en död havsörn ska du snarast anmäla det till polisen på 114 14 och berätta var och när du hittade den. Samma sak gäller om du tar hand om en örn eller dödar en utan tillåten jakt (36–37 §§). Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska se till att anmälan görs. Polisen ser till att örnen tas om hand (38 §), och Naturhistoriska riksmuseet röntgar den för att leta efter ammunitionsbly. Krockar du med en örn i trafiken ska du märka ut platsen och ringa polisen (40 §).
Jagar du storskarv vid fiskeredskap med stöd av bilaga 4, alltså skyddsjakt utan särskilt beslut (26 §), får du i dag inte skjuta närmare än 300 meter från en boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse. Från den 1 juli 2027 (SFS 2026:1693) gäller avståndet bara skarvens aktiva häckningsplatser.
Havsörnen är inte rödlistad i Rödlistan 2025. Runt 1900 var den utrotad från större delen av landet efter förföljelse, och när den fredades 1924 fanns troligen ett 40-tal par kvar vid Östersjökusten. Från 1950-talet slog miljögifterna DDT och PCB nästan ut fortplantningen. Efter förbuden mot gifterna tog det mer än 20 år innan fortplantningen var i stort sett återställd.
Enligt åtgärdsprogrammet från 2009 dog flest av de havsörnar som hittades döda i trafiken, oftast påkörda av tåg när de åt av trafikdödat vilt på banvallen. Krockar med luftledningar har länge också varit vanliga. Blyförgiftning är en annan dödsorsak, eftersom örnen får i sig hagel eller kulsplitter när den äter skadeskjutet vilt eller slaktrester. Av 118 havsörnar som hittades döda 1981–2004 hade 14 procent dödliga blyhalter.
Inför provet
- Havsörnen är fredad och statens vilt, och en död örn anmäls till polisen.
- Skyddsjakt på havsörn prövas av Naturvårdsverket, inte länsstyrelsen.
- Unga havsörnar skiljer du från unga kungsörnar på stjärten, vingfälten och benen.
- Vit stjärt och gul näbb kommer först runt femte levnadsåret.
- Fram till 1 juli 2027 får skyddsjakt på storskarv enligt bilaga 4 inte ske närmare än 300 meter från en havsörns boplats.
Vanliga frågor
Är havsörnen fredad?
Ja. Havsörnen har ingen jakttid och är fredad, och fredningen gäller också ägg och bon. Örnar räknas dessutom som statens vilt enligt jaktförordningen.
Får man skjuta en havsörn som gör skada?
Bara efter ett beslut om skyddsjakt från Naturvårdsverket. Ett sådant beslut kräver att det inte finns någon annan lämplig lösning, att jakten inte hotar artens bestånd på lång sikt och att den behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada på boskap eller fiske. Länsstyrelsen kan inte besluta om skyddsjakt på havsörn.
Vad gör jag om jag hittar en död havsörn?
Anmäl fyndet till polisen så snart som möjligt, på telefon 114 14, och berätta var och när du hittade örnen. Havsörnen är statens vilt och tillfaller staten, så du får inte behålla den.
Hur skiljer man havsörn från kungsörn?
En vuxen havsörn har kort, vit och kilformad stjärt och grov gul näbb. En ung kungsörn har vit stjärt med svart ändband och vita fält på vingarna, medan en ung havsörn är spräckligt brun med mörk stjärt. Kungsörnen har fjädrar ända ner till tårna, medan havsörnen har nakna gula ben.
Hur gammal är havsörnen när den får vit stjärt?
Stjärten blir delvis vit under det fjärde levnadsåret. Helt vit stjärt, gul näbb och ljust huvud har havsörnen från det femte levnadsåret.
Är havsörnen rödlistad?
Nej, havsörnen är inte rödlistad i Rödlistan 2025. Beståndet har återhämtat sig sedan miljögifterna DDT och PCB nästan slog ut fortplantningen på 1960- och 1970-talen.
Känner du igen havsörn?
4 bilder på havsörn och kungsörn. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a, 23 b, 24 a och 29 §§ (förutsättningar för skyddsjakt: ingen annan lämplig lösning, jakten försvårar inte en gynnsam bevarandestatus och jakten behövs av något av de skäl som räknas upp, Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på örn, delegering till länsstyrelsen bara för kungsörn, länsstyrelsens tillstånd gäller andra djur än örn), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (örnar är statens vilt), 36–38 §§ (anmälan till Polismyndigheten med plats och tid, polisen ser till att djuret tas om hand) och 40 § (trafikolycka med örn ska märkas ut och anmälas), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: rkrattsbaser.gov.se
- Jaktförordning (1987:905) 26 § (skyddsjakt på enskilds initiativ enligt bilaga 4), bilaga 4 punkt 19 som gäller till 2027-06-30 (storskarv får jagas för att förebygga skada vid fiskeredskap, dock inte närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse) och bilaga 4 punkt 19 från 2027-07-01 enligt SFS 2026:1693 (inte närmare än 300 meter från aktiv häckningsplats för skarv), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken (havsörn finns inte bland de rödlistade taxa), granskad 2026-10-19: researchdata.se
- Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för havsörn 2009–2013, rapport 5938 (mått, fem dräkter, första häckning, föda, häckning, flytt, förföljelse, miljögifter och mer än 20 år till i stort sett återställd fortplantning efter förbuden, predation på storskarv, skarv- och hägerkolonier som lösts upp och färre häckande ejderhonor i Finland, trafik som vanligaste dödsorsak 1995–2006 med tåg i 45 av 51 fall, luftledningar bland de vanligaste dödsorsakerna, blyförgiftning): assets.artdatabanken.se
- Naturvårdsverket, Beskrivning av delprogrammet havsörn, version 2021-03-30 (häckar längs Östersjökusten från Skåne till Norrbotten, nära tiofaldig ökning sedan början av 1970-talet): havochvatten.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Örnar (kännetecken för havsörn och kungsörn i olika åldrar, stjärt, näbb och befjädrade ben), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Fiskgjuse (52–60 cm, övervägande vit undersida, vitt huvud med svarta kinder), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Övergripande information om statens vilt (anmälan till Polisen på 114 14, polisen lämnar djuret till museet), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Vad gör museet med statens vilt? (alla havsörnar och kungsörnar röntgas för att hitta blyammunition), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Naturhistoriska riksmuseet, pressmeddelande 2009-10-14 Ammunitionsbly förgiftar svenska havsörnar (118 döda havsörnar 1981–2004, 14 procent med dödliga blyhalter, blyet från skadeskjutet vilt och slaktrester): mynewsdesk.com
- Naturhistoriska riksmuseet, Rekordörnen blev 36 år gammal, 2026-02-15 (hanen blev 36 år, Sveriges hittills äldsta vilt levande havsörn): nrm.se
- SOF-BirdLife, Artvis vägledning för havsörn, 2016 (boträd oftast äldre än 150 år, tre häckningsområden, häckningsstart): birdlife.se
Faktagranskad 21 oktober 2026.
