Övriga fåglar
Trana
Vetenskapligt namn: Grus grus
Stor grå våtmarksfågel med svartvit hals och röd hjässa, fredad men med skyddsjakt på flockar vid fält med oskördad gröda.

Snabbfakta
- 1,0–1,2 meter hög, grå med svartvit hals och röd hjässa
- Flyger med utsträckt hals och benen bakom stjärten
- Trumpetande rop, paren ropar i duett
- Häckar i våtmarker i hela landet utom fjällen
- Fredad och saknas i Rödlistan 2025
- Skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 20, längre perioder från 1 juli 2027
- Kula i klass 1–3, eller hagel i kaliber 12, 16 eller 20 och högst 4,1 mm
Tranan är en av våra största fåglar, grå med svartvit hals och en röd fläck på hjässan. Den häckar i våtmarker i nästan hela landet och samlas vår och höst i stora flockar på åkrarna, där den kan skada grödan. Tranan saknar allmän jakttid, men jakträttshavaren får skyddsjaga flockar vid fält med oskördad gröda under vissa perioder. På provet gäller det framför allt att skilja tranan från gråhägern i flykt.
Kännetecken
- Mycket stor och långbent, 1,0–1,2 meter hög när den står.
- Grå kropp. Ryggen är ofta rostbrun, eftersom tranan smetar in fjädrarna med järnhaltig gyttja.
- Huvud och hals är svarta upptill, med ett vitt band som löper från ögat ned längs halsens sida.
- En fläck naken, röd hud på bakhjässan. Fläcken kan se olika stor ut.
- När tranan står hänger förlängda vingfjädrar ned över stjärten som en yvig buske.
- I flykt är halsen rakt utsträckt framåt och de långa benen sticker ut långt bakom stjärten.


Kön och ålder
Hane och hona har samma dräkt och går inte att skilja åt i fält. I ett par är hanen oftast lite större, men det märks bara när de står bredvid varandra.
Ungfågeln är brunaktig, med ett enfärgat brunt eller sandfärgat huvud. Den saknar både den röda hjässan och den svartvita teckningen på huvud och hals. Teckningen börjar växa fram under den första vintern, och det tar tre till fyra år innan fågeln har full vuxen dräkt.

Läten
Lätet är ett högt, trumpetande rop som hörs på flera kilometers avstånd. Paren ropar gärna i duett, hane och hona samtidigt. Duetten stärker sammanhållningen i paret och markerar reviret. Flockarna låter också i flykt, så du hör ofta tranorna innan du ser dem. På våren hör ropen ihop med dansen, där paret hoppar och rör sig mot varandra.
Förväxlingsarter
Tranan förväxlas oftast med gråhägern, framför allt i luften. Titta på halsen:
- Trana: halsen rakt utsträckt framåt.
- Gråhäger: halsen indragen, så att huvudet ligger tätt mot kroppen.
Hägern är något lägre, omkring en meter hög, och har ljus undersida, svarta hängande plymer på huvudet och en lång, kraftig näbb. Fler skillnader finns i jämförelsen trana och gråhäger.
Vit stork flyger, precis som tranan, med utsträckt hals och långa ben. Storken är däremot vit med svarta vingpennor och har röd näbb och röda ben. Storkar är statens vilt, men det är inte tranan.
Spår och tecken
Tecknen ser du oftast på åkern. Där tranor har betat kan utsäde och sättpotatis vara upplockade och säden nedtrampad. Tranor gör mest skada på potatis och spannmål, framför allt korn, men går också på vall, morötter och baljväxter.
Boet ligger i blöt kärrvegetation, där räv och andra fyrfota rovdjur har svårt att nå det. Under ruvningen lämnar de flesta par boet redan när du är ganska långt bort. Skogsstyrelsen rekommenderar därför att du håller skogsbruket cirka 200 meter från boet, 1 april–31 maj i södra Sverige och 15 april–15 juni i norra.
Levnadssätt
Tranan är allätare. Den tar insekter, sniglar, grodor och smådäggdjur, men också säd, frön, bär och potatis. Äggen läggs tidigt på våren och ruvas i ungefär 30 dygn.
Utbredning
Tranan häckar i hela Sverige utom i fjällkedjan. Beståndet har ökat markant. Tranorna flyttar i augusti–oktober, antingen över Tyskland och Frankrike till södra Spanien eller över Östeuropa och Italien till Tunisien. De kommer tillbaka mellan mars och maj, en del redan i februari. På väg norrut rastar stora flockar bland annat vid Hornborgasjön i Västergötland.
Jakt och status
Tranan har ingen allmän jakttid i dag och får ingen heller i den nya bilaga 1 till jaktförordningen, som gäller från den 1 juli 2027. Den är alltså fredad enligt jaktlagen (3 §). Tranan är inte rödlistad i Rödlistan 2025. Den står i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, och i artskyddsförordningen saknar den markeringen för jaktbar art.
Enligt 26 § och bilaga 4 punkt 20 till jaktförordningen får jakträttshavaren skyddsjaga trana utan myndighetsbeslut, om allt detta stämmer:
- det är en flock om minst fem tranor
- flocken uppehåller sig vid ett fält med oskördad gröda
- jakten behövs för att förebygga skada
- det är 1 augusti–30 september eller 1 april–30 maj
Från den 1 juli 2027 blir perioderna längre: 1 augusti–15 oktober och 1 april–15 juni (SFS 2026:1693). En ensam trana eller ett par får alltså inte skjutas med stöd av bilaga 4, och inte heller en flock på ett fält där grödan redan är skördad. Skjuter du trana med stöd av bilaga 4 ska du lämna uppgifter om jakten till länsstyrelsen enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Undantaget från viltvårdsavgiften gäller bara punkterna 2–4 i bilaga 4, så även när du skyddsjagar trana måste du ha betalat avgiften och ha ett giltigt jaktkort. Skjuter du en trana utan att villkoren är uppfyllda är det jakt på fredat vilt, och det kan vara jaktbrott.
Räcker inte bilaga 4, till exempel under en annan tid på året, kan länsstyrelsen besluta om skyddsjakt (7 § jaktlagen och 24 § jaktförordningen). För vilda fåglar kräver ett sådant beslut att ingen annan lämplig lösning finns, att jakten inte hindrar arten från att behålla en gynnsam bevarandestatus (att beståndet klarar sig på lång sikt) och att jakten behövs, till exempel mot allvarlig skada på gröda (23 a §).
Eftersom tranan är fredad kan länsstyrelsen ge bidrag till skrämsel och ersättning för skador av tranor, och i utsatta områden lånar den ut skrämselutrustning. Sätt ut skrämsel så fort du får skador på grödan, och anmäl skadan så snart du upptäcker den. Ersättning kräver i regel att du redan har gjort något för att förebygga skadorna, och detaljerna skiljer sig mellan länen.
Tranan står inte bland arterna där kulpatron klass 4 räcker, så med kulgevär behöver du minst klass 3. Ett halvautomatiskt kulgevär får vid fågeljakt bara laddas med två patroner i magasinet och en i patronläget. Med hagel gäller kaliber 12, 16 eller 20 och korn på högst 4,1 mm (US nr 1). Blyhagel är förbjudet i våtmarker och inom 100 meter från dem, och luftgevär får inte användas på trana. Läs mer om klasserna under ammunition.
Se också översikten över övriga fåglar och sångsvan, som har en liknande regel för fält med oskördad gröda men andra datum.
Inför provet
- I flykt: tranan med rak, utsträckt hals, gråhägern med indragen hals.
- Vuxen trana har röd hjässa och svartvit hals. Ungfågeln har brunt huvud utan rött.
- Fredad, men skyddsjakt enligt bilaga 4 på flock om minst fem vid oskördad gröda, under två perioder.
- Annan skyddsjakt på trana kräver beslut av länsstyrelsen.
- Kula: klass 1–3, klass 4 räcker inte. Hagel: kaliber 12, 16 eller 20.
- Skador på grödor: förebygg med skrämsel och anmäl till länsstyrelsen.
Vanliga frågor
Är tranan fredad?
Ja. Tranan har ingen allmän jakttid och är fredad enligt 3 § jaktlagen. Utan myndighetsbeslut får den bara jagas som skyddsjakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen, på flockar om minst fem tranor vid fält med oskördad gröda.
Får man skjuta tranor på sin åker?
Jakträttshavaren får det om flocken består av minst fem tranor, fältet har oskördad gröda, jakten behövs för att förebygga skada och det är 1 augusti–30 september eller 1 april–30 maj. Från den 1 juli 2027 gäller i stället 1 augusti–15 oktober och 1 april–15 juni. I andra fall krävs beslut av länsstyrelsen.
Hur skiljer man trana från gråhäger i flykt?
Tranan flyger med halsen rakt utsträckt framåt och benen långt bakom stjärten. Gråhägern drar in halsen så att huvudet ligger mot kroppen. Tranor ropar dessutom ofta när de flyger.
Vilken ammunition får man använda vid skyddsjakt på trana?
Med kulgevär krävs klass 1, 2 eller 3. Klass 4 räcker inte. Med hagelgevär får du använda kaliber 12, 16 eller 20 och hagel på högst 4,1 mm. Kalibrarna 24, 28, 32 och .410 är förbjudna på trana, liksom luftgevär (NFS 2023:8).
Är tranan rödlistad?
Nej, tranan är inte rödlistad i Rödlistan 2025. Beståndet har ökat kraftigt, och tranan häckar i hela landet utom i fjällkedjan.
Kan man få ersättning för skador av tranor på grödan?
Ja, länsstyrelsen kan ersätta skador av fredat vilt som tranor. Som regel måste du först ha gjort något för att förebygga skadorna. En besiktningsperson som länsstyrelsen utser tittar på skadan, och ansökan ska komma in inom tre månader från att du upptäckte skadan.
Känner du igen trana?
4 bilder på trana och gråhäger. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte jakt är tillåten) och 7 § (skyddsjakt efter myndighetsbeslut), 3 § i lydelse SFS 2026:832, granskad 2026-10-19: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkor för skyddsjakt på vilda fåglar), 24 § (länsstyrelsen prövar skyddsjakt utom på rovfåglar och ugglor), 26 § (skyddsjakt på enskilds initiativ och uppgiftsskyldighet), 33 § (statens vilt, storkar men inte trana), 49 § (viltvårdsavgift, undantag för bilaga 4 punkt 2–4), bilaga 1 (trana saknas i dag och från 2027-07-01) och bilaga 4 punkt 20 (trana i flock om minst fem vid oskördad gröda 1 aug–30 sept och 1 april–30 maj) och punkt 21 (sångsvan vid oskördad gröda 1 okt–31 mars), konsoliderad lydelse granskad 2026-10-21: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 20 från 2027-07-01 (trana i flock om minst fem, 1 aug–15 okt och 1 april–15 juni) och punkt 21 (sångsvan utan krav på flock), SFS 2026:1693, granskad 2026-10-21: rkrattsbaser.gov.se
- Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (trana markerad S B, upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 och inte markerad J), granskad 2026-10-19: riksdagen.se
- NFS 2023:8 2 kap. 5 § (halvautomatiskt kulgevär högst 2+1 patroner vid jakt på fåglar), 13–14 §§ (klass 3 på trana, trana finns inte i listan för klass 4), 3 kap. 12–15 §§ (hagel högst 4,1 mm, kaliber 12, 16 och 20, inte 24, 28, 32 och .410, blyhagel vid våtmark) och 6 kap. 10 § (luftgevär inte på trana), granskad 2026-10-19: naturvardsverket.se
- Naturvårdsverkets förteckning över föreskrifter den 1 januari 2026, s. 17 (NFS 2023:8 gällande sedan 2023-08-01, utan ändringsföreskrifter), granskad 2026-10-21: naturvardsverket.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken (trana finns inte bland de rödlistade taxa), granskad 2026-10-19: researchdata.se
- Länsstyrelsen Västra Götaland, Viltskador (tranan som fredat vilt, förebyggande åtgärder först, besiktning vid upptäckt och skörd, ansökan inom tre månader, ersättning bara för fredat vilt), granskad 2026-10-19: lansstyrelsen.se
- Länsstyrelsen Örebro län, Viltskador (bidrag till åtgärder som lockar bort eller skrämmer fredade fåglar, utlåning av skrämselutrustning), granskad 2026-10-19: lansstyrelsen.se
- Länsstyrelsen Östergötland, Tranor, gäss och sångsvan (skrämsel, bidrag, besiktning och ersättning), granskad 2026-10-19: lansstyrelsen.se
- SLU Viltskadecenter, Fågelskador på gröda (skadetyper: betning, nedtrampning och upplockning av sådd spannmål, potatis och morötter; tranor gör mest skada på potatis och spannmål, framför allt korn, även vall, morötter och baljväxter), sidan granskad 2026-06-29: slu.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Trana (höjd 1,0–1,2 m, dräkt, rak hals i flykt, utbredning utom fjällkedjan, flyttvägar, ankomst och avflyttning), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Gråhäger (cirka 1 m hög, ljus undersida, hängande huvudplymer, indragen hals i flykt), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Storkar (vit stork vit med svarta vingpennor, röd näbb och röda ben, statens vilt), granskad 2026-10-19: nrm.se
- Notranjska regionalpark, White stork (utsträckt hals och ben i flykt, hägrar med indragen hals), granskad 2026-10-19: notranjski-park.si
- BirdLife Sverige, Tranor dansar in vårmånaden mars (trumpetande läte, dans, häckning på myr, rastning och utfodring med korn vid Hornborgasjön, skador på potatis under flytten, ökande bestånd), 2024-03-13: birdlife.se
- Kranichschutz Deutschland, About cranes (hane något större, ungfågelns bruna dräkt och sandfärgade huvud, huvudteckningen från första vintern, vuxen dräkt efter 3–4 år, ben bakom stjärten i flykt, järnhaltig gyttja på ryggfjädrarna, allätare med föda från smådäggdjur, grodor, sniglar och insekter till säd, frön, bär och potatis), granskad 2026-10-21: kraniche.de
- International Crane Foundation, Eurasian Crane (ungfågel med kanelbrunt huvud, parets duett, föda), granskad 2026-10-19: savingcranes.org
- RSPB, Crane (lätet hörs upp till 3,5 engelska mil, rop i flykt och vid dansen), granskad 2026-10-19: rspb.org.uk
- Skogsstyrelsen, Hänsyn till fåglar, avsnittet om trana (bo i blöt kärrvegetation, ruvning cirka 30 dygn, störningskänslig, cirka 200 m hänsyn 1 april–31 maj i södra och 15 april–15 juni i norra Sverige), granskad 2026-10-19: skogsstyrelsen.se
Faktagranskad 21 oktober 2026.