Hönsfåglar
Dalripa
Vetenskapligt namn: Lagopus lagopus
Den större av våra två ripor, vanlig i fjällbjörkskog och på myrar i norra Sverige.

Snabbfakta
- Den större av våra två ripor, räknas som skogshöna
- Vita vingar och svart stjärt året runt
- Vintertupp utan svart streck mellan näbb och öga
- Fjäderklädda fötter ger breda, otydliga spår i snö
- Lever i fjällbjörkskog, videbälte och på myrar
- Allmän jakttid bara i norra och delar av mellersta Sverige
- Kulpatron klass 4 eller hagelgevär
Här finns kännetecken, förväxlingsarter, jakt och det provet frågar om. Levnadssätt, föda och fortplantning beskrivs utförligare i artporträttet om dalripa.
Dalripan är den större av Sveriges två riparter. Den lever framför allt i fjällbjörkskogen och videbältet, men också på myrar och i glesa barrskogar i norra Sverige. På kalfjället ser du oftare fjällripan. Dalripan räknas jaktligt till skogshönsen.
Kännetecken
Dalripan är kompakt och rund med litet huvud, kort och kraftig näbb och fjäderklädda ben och tår. Vingarna är vita året runt och de yttre stjärtpennorna är svarta. I flykten syns därför vita vingar och svart stjärt, oavsett årstid.
- Tupp på sommaren: rödbrun på huvud, hals och bröst, med ett tydligt rött ögonbryn ("ögonkam") som sväller under spelet.
- Tupp på våren: kroppen kan fortfarande vara vit medan huvud och hals redan blivit rödbruna. Det är ett bra kännetecken.
- Höna på sommaren: gulbrun och tätt tvärvattrad, med ett mycket litet rött streck över ögat.
- Vinterdräkt: båda könen är helt vita utom den svarta stjärten. Tuppen saknar svart streck mellan näbb och öga.


Förväxling med fjällripa
Fjällripan är något mindre och har en smalare näbb. På sommaren och hösten är den gråare och mer finmönstrad, medan dalripan går i varmare bruna toner. Det säkraste vintertecknet är att fjällripstuppen har ett svart streck från näbben genom ögat. Dalripstuppen saknar det. Hönorna av båda arterna är svåra att skilja åt på vintern. Läten och miljö hjälper: dalripstuppen har ett högt, skrattande spelläte, fjällripan låter mer knarrande och dovt. Läs mer på fjällripstupp och dalripstupp.
Levnadssätt, spår och tecken
Dalripan äter knoppar, skott och kvistar av björk och vide, och på sommaren blad, blommor och bär. Kycklingarna äter många insekter de första veckorna. På vintern samlas riporna ofta i flockar.
De fjäderklädda fötterna fungerar som snöskor. Spåren i snö blir därför breda och otydliga, utan skarpa tåavtryck. Riporna gräver gärna ned sig i snön för att vila och övernatta, och vid snöhålan hittar du ofta spillning i form av små korvar av växtfibrer.
Jakt och regler
Dalripan har allmän jakttid i de norra länen och i delar av mellersta Sverige. Jakten bedrivs från sensommaren och in på vintern, ofta med stående fågelhund på fjället eller i björkskogen. Exakta datum per län finns under jakttider.
Vid jakt med kulvapen räcker kulpatron klass 4, och hagelgevär är tillåtet. Snaror får enligt jaktförordningen användas för jakt på dal- och fjällripa norr om den 58:e breddgraden. Den som snarar ripa måste ha gått en särskild utbildning enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om fångstredskap.
Det här brukar provet fråga om
- Hur du skiljer dalripa från fjällripa, framför allt tuppen på vintern.
- Att ripor har vita vingar året runt och fjäderklädda fötter.
- Vilken ammunitionsklass som räcker för ripa.
- Att ripsnaring är tillåten bara norr om 58:e breddgraden och kräver utbildning.
Mer om arten och jakten finns på dalripa i viltkunskap och ripjakt i Norrland.
Fler foton på dalripa


Känner du igen dalripa?
4 bilder på dalripa och fjällripa. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) 10 a § (snaror får användas för jakt efter dalripa och fjällripa norr om 58° nordlig bredd), granskad 2026-10-24: data.riksdagen.se
Faktagranskad 24 oktober 2026.