Hoppa till innehållet

Hönsfåglar

Vaktel

Vetenskapligt namn: Coturnix coturnix

En mycket liten hönsfågel som till skillnad från de flesta hönsfåglar flyttar. Den hörs oftare än den syns, och den är fredad.

Vaktel i gräs
Vaktel i gräs

Snabbfakta

  • Längd 16–17 cm
  • Beigebrun med ljusa längsstreck, tuppen med svart strupe
  • Långa vingar, flyger lågt och kort
  • Flyttfågel, i Sverige maj–oktober
  • Hörs oftare än den syns
  • Fredad, ingen jakttid
  • Livskraftig (LC) i Rödlista 2025

Vakteln är en mycket liten hönsfågel och, till skillnad från de flesta av sina släktingar, en flyttfågel. Den är fredad och saknar jakttid. Som jägare behöver du kunna två saker: känna igen spelet en sommarnatt vid åkern och inte ta en liten brun fågel som trycker i vallen för en rapphöna.

Kännetecken

Vaktel i stubbåker
Vaktel i stubbåker

Vakteln är bara 16–17 cm lång och har en rund, päronformad kropp. Dräkten är beigebrun med mörkare mönster. På ovansidan och längs sidorna löper smala, ljusa längsstreck. Huvudet har ett ljust streck mitt på hjässan och ett ljust ögonbrynsstreck. Hos hönan är huvudteckningen mindre tydlig.

Ser du fågeln är flykten det tydligaste kännetecknet. Artdatabanken beskriver vakteln som oväntat långvingad, och vingarna är längre än hos de typiskt kortvingade hönsfåglarna. Det hänger ihop med den långa flytten till Afrika. När den väl lyfter flyger den lågt och går snart ner i skydd igen. Oftast flyger den inte alls, utan smyger undan i grödan. Den är svår att få syn på, och säkrast känner du igen den på spelet.

Kön och ålder

Som hos övriga hönsfåglar heter hanen tupp, honan höna och ungarna kycklingar. Könen är ganska lika. Tuppen har svart strupe och tydligare huvudteckning än hönan. Kycklingarna lämnar boet direkt och blir flygga efter knappt tre veckor.

Vaktel, hane
Vaktel, hane

Läten

Vakteln känner du lättast igen på spelet. Tuppen visslar en snärtig fras i tre stavelser, ungefär "bytt byll-ytt", och upprepar den tre till åtta gånger i rask takt. Spelet hörs mycket långt, oftast i skymningen och på natten, och tupparna kan spela ända in i augusti.

Förväxlingsarter

Den jaktbara art som är lättast att blanda ihop med vakteln är rapphönan. En vuxen rapphöna är nästan dubbelt så lång och visar en rödbrun stjärt när den flyger. Större är risken med en halvvuxen rapphönskyckling eller en ung fasankyckling. De har samma bruna, streckade färger och ungefär samma storlek. Titta då på vingarna: vakteln har längre vingar och flyger lågt en kort sträcka innan den går ner igen. Hör du det trestaviga spelet vet du vilken art det är.

Är du osäker på en liten hönsfågel som lyfter ur grödan, skjuter du inte.

Fler skillnader finns på jämförelsesidan Rapphöna och vaktel.

Levnadssätt

Vakteln lever i öppen jordbruksmark: vallar, slåtterängar och sädesfält med hög vegetation. De första kommer i maj, men de flesta först i juni. Boet är en grop i marken, ofta i säd eller klöver, med 6–12 ägg. Hönan trycker hårt, alltså ligger kvar på boet och lyfter sent. Därför går många kullar förlorade vid slåtter och skörd. Under häckningen äter vakteln mest insekter, annars ogräsfrön. I slutet av augusti till oktober drar den söderut, mest till Sahelbältet.

Utbredning

Vakteln finns framför allt på slättbygderna i södra och mellersta Sverige och på Öland. Den hörs också lokalt längs Norrlandskusten upp till Västerbotten. Under 1990-talet kom flest observationer från Uppland. Antalet skiftar mycket från år till år. Mellan 1990 och 2008 ökade antalet spelande tuppar från drygt 200 till som mest omkring 1 800.

Jakt och status

Vakteln är fredad. Den står inte i jaktförordningens bilaga 1 och har därför ingen allmän jakttid. Den finns inte heller i bilaga 4, som anger när du som enskild får skyddsjaga utan särskilt beslut. Det gäller även de nya bilagorna från 1 juli 2027. Fredningen omfattar även bon och ägg.

I artskyddsförordningens bilaga 1 är vakteln markerad med x. Det betyder att EU:s fågeldirektiv tillåter jakt på den i vissa medlemsländer, men inte i Sverige. I Rödlista 2025 är den livskraftig (LC), efter att ha varit nära hotad i flera tidigare listor. Artdatabanken skattar beståndet till omkring 2 800 könsmogna fåglar.

Vid hundträning används ibland buruppfödda vaktlar, oftast japansk vaktel. Enligt Artdatabanken kan de korsa sig med vild vaktel. Jaktförordningen förbjuder dessutom att vilt sätts ut i frihet, om inte Naturvårdsverket har gett undantag.

Inför provet

  • Vakteln är fredad och saknar jakttid.
  • Den är en mycket liten hönsfågel och flyttar, till skillnad från de flesta hönsfåglar.
  • Spelet är en fras i tre stavelser som upprepas, mest nattetid.
  • Skillnaden mot rapphöna: mindre storlek, längre vingar och spelet.
  • Lever i vall, äng och säd i slättbygd.

Vanliga frågor

Får man jaga vaktel i Sverige?

Nej. Vakteln saknas i jaktförordningens bilaga 1 och har därför ingen allmän jakttid. Enligt fågeldirektivet får den jagas i vissa andra EU-länder, men inte i Sverige.

Hur låter en vaktel?

Tuppen spelar med en kort, visslande fras i tre stavelser som han upprepar tre till åtta gånger i rad. Spelet hörs långt och mest i skymning och på natten under försommaren och sommaren.

Hur stor är en vaktel?

Omkring 16–17 cm, alltså ungefär hälften så lång som en rapphöna. Artdatabanken kallar den en mycket liten hönsfågel.

Är vakteln rödlistad?

Inte längre. I Rödlista 2025 är vakteln livskraftig (LC). Tidigare bedömdes den som nära hotad, men beståndet har ökat. Antalet varierar mycket mellan åren.

Flyttar vakteln?

Ja, till skillnad från de flesta hönsfåglar är den flyttfågel. Den kommer i maj och juni och drar söderut i slutet av augusti till oktober, mest till Sahelbältet söder om Sahara.

Känner du igen vaktel?

4 bilder på vaktel och rapphöna. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av föreskrifter och beslut med stöd av den; fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 41 § (vilt får inte sättas ut i frihet om inte annat följer av 12 a §; Naturvårdsverket får meddela föreskrifter eller besluta om undantag), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 2 § (allmänna jakttider enligt bilaga 1, ingrepp i fåglarnas bon och ägg är förbjudet) samt bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och från 1 juli 2027 (vaktel saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (vaktel markerad S och x: förekommer i Sverige och står i fågeldirektivets bilaga 2 del 2 med angivelsen att den inte får jagas i Sverige), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1504: riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: vaktel (16–17 cm, beigebrun dräkt med mörk mönstring och smala ljusa längsstreck på ovansida och sidor, tuppen svart på strupen, liknar en liten fasan- eller rapphönskyckling men ser långvingad ut i flykten, upptäcks mest på spelet nattetid, trestavigt visslande spel som upprepas 3–8 gånger och hörs långt; åkrar och slåtterängar med högt fältskikt, ankomst i maj–juni, tuppar spelar in i augusti, bo i en grop i säd eller klöver, 6–12 ägg, hönan trycker hårt, mekaniserad slåtter och skörd förstör äggkullar och dödar ruvande hönor, insekter under häckningen och ogräsfrön annars, flyttar i slutet av augusti–oktober till Sahel och nordvästra Afrika; spelande tuppar från drygt 200 till som mest cirka 1 800 under 1990–2008, drygt 15 procent av fynden 1990–99 i Uppland (avsnitt ändrat 2010-05-18); buruppfödda vaktlar, mest japansk vaktel, släpps eller rymmer vid träning av jakthundar och kan korsa sig med vild vaktel; naturvårdslistor: fridlyst art, fågeldirektivet bilaga 2, Bernkonventionen bilaga III, Bonnkonventionen bilaga II; fredad enligt jaktförordningen), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Rödlista 2025: vaktel livskraftig (LC), tidigare nära hotad (NT) 2005–2020; främst på slättbygderna i södra och mellersta Sverige och på Öland, lokalt längs Norrlandskusten upp till Västerbotten; antalet varierar mycket mellan år; cirka 2 800 reproduktiva individer (1 520–4 000); ökande, läst 2026-10-22: artfakta.se
  • Wikipedia, Vaktel (16–18 cm, vingbredd 32–35 cm, vikt 70–135 g, päronformad kropp, ljust streck mitt på hjässan och ljust ögonbrynsstreck, honans huvudteckning mindre tydlig, håller sig lågt i vegetationen och smyger hellre undan än flyger), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Rapphöna (28–32 cm, rödbrun stjärt, lever i familjer under sommar och höst och i större flockar på vintern), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Common quail (långa vingar till skillnad från de typiskt kortvingade hönsfåglarna, flyttar till skillnad från de flesta hönsfåglar, håller sig lågt när den stöts och går snart ner i skydd igen, ungarna flygga efter omkring 19 dagar), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om hönsfåglar