Hoppa till innehållet

Mårddjur

Stenmård

Vetenskapligt namn: Martes foina

Stenmården är en mård från kontinenten med vit, ofta tudelad strupfläck, som har etablerat sig i nordöstra Skåne och västra Blekinge och får jagas hela året.

Stenmård i snö
Stenmård i snö

Snabbfakta

  • Familj: mårddjur
  • Storlek: kropp 38–59 cm, 1,1–2,3 kg
  • Kännetecken: vit, ofta tudelad strupfläck, ljus nos, kala trampdynor
  • I Sverige: känd kring Bromölla sedan 2018, i dag etablerad i nordöstra Skåne och västra Blekinge
  • Status: främmande art, mycket hög risk enligt Artdatabanken, inte på EU:s förteckning
  • Jaktlig status: får jagas hela året (bilaga 4 punkt 1)
  • Vapen: kulpatron klass 4 räcker

Stenmården är en mård från kontinenten som har tagit sig till Sverige och i dag har en liten stam i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Den är svår att skilja från vår egen skogsmård, men strupfläcken och nosen avslöjar den. Jakträttshavaren får jaga stenmård hela året, och Svenska Jägareförbundet vill gärna få veta om fynd.

Kännetecken

  • Ungefär lika stor som skogsmården. Kroppen är 38–59 cm, svansen 23–32 cm och vikten 1,1–2,3 kilo.
  • Varmt brun till mörkbrun päls och yvig svans.
  • Stor vitaktig fläck över strupe och bröst. Den är ofta delad i två av ett mörkt band på längden.
  • Nosen är oftast ljust orange eller skär.
  • Trampdynorna är kala.
  • Öronen är ganska runda och sitter långt ut på sidorna av huvudet.
Stenmård med vit strupfläck
Stenmård med vit strupfläck
Stenmård i vedstapel
Stenmård i vedstapel

Kön och ålder

Hanarna är betydligt större än honorna. Ungarna föds i mars–april, och på försommaren börjar de unga stenmårdarna utforska omgivningen.

Förväxlingsarter

Den enda verkliga förväxlingsarten är skogsmården, och eftersom den har egen jakttid är skillnaden viktig. Kontrollera alltid två saker:

  • Strupfläcken: vit och ofta tudelad hos stenmården, gul hos skogsmården.
  • Nosen: ljus hos stenmården, svart eller brun hos skogsmården.

Skogsmården har dessutom något större öron som sitter tätare. På ett fällt djur kan du också titta på trampdynorna, som är täckta av hår hos skogsmården. Förväxlingen är vanlig. Av 184 tips om stenmård som Jägareförbundet fick in 2025 kunde 37 bekräftas, och de flesta av de övriga var skogsmård.

Minken är mindre och mörkare, med små öron och bara en liten vit fläck på hakan.

Fler skillnader finns på jämförelsesidan Skogsmård och stenmård.

Spår och spillning

De tecken som Artdatabanken och Jägareförbundet tar upp finns i och kring byggnader och bilar. Sedan 1970-talet är stenmården känd för att bita sönder slangar och kablar i bilar, oftast på försommaren när ungdjuren börjar undersöka omgivningen. På vindar kan du hitta sönderriven isolering och gnagda kablar. Sådana tecken vill Jägareförbundet också ha rapporter om. Fler avtryck finns på sidan viltspår.

Levnadssätt

Stenmården är mest aktiv på natten men syns ibland mitt på dagen. Den håller sig mer på marken än skogsmården, klättrar mindre i träd och simmar bra. Den bosätter sig gärna i uthus, ladugårdar och andra byggnader, men den kan också leva i klippskrevor och bland stora stenblock. Den äter smågnagare och fåglar men också mycket bär och frukt på hösten. Parningen sker i juni–juli. Det befruktade ägget fäster inte i livmodern direkt (fördröjd fosterutveckling), och efter omkring en månads egentlig dräktighet föds 3–6 ungar i mars–april.

Utbredning

Arten hör hemma i Central- och Sydeuropa och vidare österut till Mongoliet och västra Kina. Närmast oss finns den i Danmark.

Det första bekräftade fyndet i Sverige kom i mars 2018, när en jägare sköt en stenmård i ett hönshus i nordöstra Skåne och misstänkte att det inte var en vanlig mård. Fyra döda djur från trakten kring Bromölla som undersöktes senare hade samma mitokondrie-DNA och kom från minst två kullar, vilket tyder på att en enda hona vandrade in och förökade sig. Enligt Artdatabanken är arten i dag bofast i Sverige och förökar sig här. Den kom troligen från Danmark. Arbetet med att få bort den låg nere 2024 och första halvåret 2025, och under tiden spred sig arten. Enligt Jägareförbundet är området med bekräftade fynd i dag flera gånger större än 2023.

Jakt och status

SLU Artdatabanken bedömer att stenmården innebär mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige. Regeringens mål är att utrota arten här. Ett skäl är att utbredningen sammanfaller med ett häckningsområde för den rödlistade rödspoven. På Rödlistan 2025 är stenmården inte bedömd (NA), eftersom den inte hör till den svenska faunan.

Stenmården finns inte på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Enligt regeringen kan den inte listas där, eftersom den förekommer naturligt i andra EU-länder.

Någon allmän jakttid finns inte. I stället ger bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen jakträttshavaren rätt att jaga stenmård hela jaktåret, 1 juli–30 juni. Syftet är att hindra skador som främmande viltarter orsakar. Det gäller även i den nya bilaga 4 som träder i kraft 1 juli 2027. Du måste ha betalat viltvårdsavgiften, eftersom avgiftsfriheten i 49 § bara gäller punkterna 2–4 i bilagan. Stenmården får jagas när som helst på dygnet. Se också jakttider.

  • Vapen enligt NFS 2023:8: stenmården räknas till mårdarna, så kulpatron klass 4 räcker. Hagelgevär i kaliber 12, 16, 20, 24, 28, 32 och .410 är tillåtna, liksom luftgevär. Se ammunition.
  • Hund: grythund får användas på stenmård hela året.
  • Fällor: fångstredskapet ska vara av godkänd typ.

Naturvårdsverket har dessutom beslutat att Svenska Jägareförbundet får jaga stenmård i hela landet till och med 2027, högst 200 djur per år. Förbundets personal får använda fällor som inte är typgodkända, belysning och mörkersikte och får jaga på annans mark. Markägare och jakträttshavare ska om möjligt få veta det i förväg. Undantagen gäller bara förbundets uppdrag, inte dig som vanlig jägare.

Har du sett, fångat eller skjutit en stenmård, eller hittat en död, rapporterar du till Jägareförbundet. Tipstelefonen är 070-339 93 26 och adressen tipsaframmandearter@jagareforbundet.se. Förbundet vill ha uppgifter om alla döda djur, både sådana du hittar och sådana som skjuts.

Inför provet

  • Främmande art. Jaktförordningens bilaga 4 punkt 1 ger jakträttshavaren rätt att jaga den året runt.
  • Vit och ofta tudelad strupfläck, ljus nos och kala trampdynor. Skogsmården har gul strupfläck, mörk nos och håriga trampdynor.
  • Stenmården lever nära byggnader och kan skada bilar och isolering.
  • Kulpatron klass 4 räcker, liksom för skogsmården.
  • Grythund får användas hela året.
  • Fynd rapporteras till Svenska Jägareförbundet.

Vanliga frågor

Finns det stenmård i Sverige?

Ja. Den första bekräftade stenmården sköts i ett hönshus i nordöstra Skåne 2018. I dag finns kring Bromölla en liten stam som förökar sig och som har spridit sig in i västra Blekinge. Andra halvåret 2025 avlivades 23 stenmårdar där.

Hur skiljer man stenmård från skogsmård?

Titta på strupfläcken och nosen. Stenmården har en vit, ofta tudelad strupfläck och ljus nos. Skogsmården har gul strupfläck och mörk nos. På ett fällt djur syns det också på fötterna: stenmårdens trampdynor är kala, skogsmårdens håriga.

Får man skjuta stenmård?

Ja. Jakträttshavaren får jaga den året runt. Stöd för det finns i jaktförordningens bilaga 4 punkt 1, som gäller främmande viltarter. Du behöver betald viltvårdsavgift.

Är stenmården en invasiv art?

SLU Artdatabanken bedömer att stenmården utgör mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige. Den står inte på EU:s förteckning, eftersom den hör hemma naturligt i andra EU-länder, men Naturvårdsverket har gett Svenska Jägareförbundet tillstånd att jaga den för att få bort den.

Var rapporterar man stenmård?

Till Svenska Jägareförbundet: tipstelefonen 070-339 93 26 eller tipsaframmandearter@jagareforbundet.se. Jägareförbundet vill också få veta om döda och skjutna djur, inte bara om observationer.

Känner du igen stenmård?

4 bilder på stenmård och skogsmård. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 1 (stenmård får jagas 1 juli–30 juni för att förhindra skador av främmande viltarter, stenmård kvar i punkt 1 i bilaga 4 från 2027-07-01 enligt SFS 2026:1693), 26 § (jakträttshavarens jakt enligt bilaga 4, andra än jakträttshavaren bara punkt 2–3 och vildkanin i punkt 1), 9 § (ingen tidsgräns på dygnet för stenmård), 11 § (fångstredskap ska vara av godkänd typ), 16 § c (hund under jord på stenmård 1 juli–30 juni, samma 2027-07-01) och 49 § (viltvårdsavgift, undantaget gäller punkt 2–4 i bilaga 4), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
  • NFS 2023:8 2 kap. 14 § (kulpatron klass 4 på mårdar), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 samt 24, 28, 32 och .410 på mårdar) och 6 kap. 10 § (luftgevär på mårdar), grundföreskrift utan ändringar enligt Naturvårdsverket 2026-10-19: naturvardsverket.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: stenmård (mått och vikt, hanar större än honor, vitaktig och ofta tudelad halsfläck, ljust orange eller skär nos, kala trampdynor, runda öron långt ut på huvudet, skillnader mot mård, nattaktiv, mer på marken och klättrar mindre än mård, simmar bra, nära bebyggelse i uthus och ladugårdar, föda med gnagare, fåglar, bär och frukt, parning juni–juli, fördröjd implantation, 3–6 ungar i mars–april, skador på bilar sedan 1970-talet, första bekräftade fyndet i Skåne i mars 2018, liten etablerad population troligen från Danmark, ursprunglig utbredning, svensk förekomst bofast och reproducerande, Rödlista 2025 NA, Risk för invasivitet 2024 mycket hög risk 4AB,4D), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • Naturvårdsverket, beslut 2025-06-13 (NV-25-029471): Svenska Jägareförbundet får inom ramavtalet om invasiva främmande ryggradsdjur jaga stenmård i hela landet till och med 31 december 2027, högst 200 djur per år, med bland annat icke typgodkända fällor, belysning och mörkersikte och på annans jaktområde, markägare och jakträttshavare underrättas, Artdatabanken höjde 2024 riskklassen från ingen känd risk till mycket hög risk: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, djur (stenmård finns inte med), augusti 2025: naturvardsverket.se
  • Riksdagen, svar på skriftlig fråga 2021/22:1146 Stenmårdens framfart i Sverige (stenmården förekommer naturligt i andra EU-länder och kan därför inte listas på unionsförteckningen), 2 mars 2022: riksdagen.se
  • Regeringen, pressmeddelande 11 april 2025 Förstärkta insatser mot invasiva främmande arter, bland annat stenmård (målet att utrota arten, fokus nordöstra Skåne och västra Blekinge, mycket hög risk enligt Artdatabanken 10 mars 2025, överlapp med häckningsområde för rödlistad rödspov, inga särskilda insatser sedan 2023): regeringen.se
  • Svenska Jägareförbundet, Årsrapport Invasiva arter 2025 (arbetet med stenmård från juni 2019 till december 2023 och åter från juli 2025, 23 stenmårdar avlivade andra halvåret 2025, 185 viltkameror kring Bromölla, utbredningen har ökat flerfalt sedan 2023, etablerad i norra Skåne och södra Blekinge, 37 av 184 tips bekräftade och de flesta övriga var skogsmård): jagareforbundet.se
  • Svenska Jägareförbundet, Stenmård (Martes foina) (första belagda fyndet 2018 i ett hönshus i Fjälkinge, vit hakfläck, nakna trampdynor och ljus nos, tipstelefon 070-3399326 och tipsaframmandearter@jagareforbundet.se, rapportera observationer, skadad isolering och gnagda kablar och slangar, samt alla döda djur), ändrad 2024-04-08: jagareforbundet.se
  • Svenska Jägareförbundet, pressmeddelande 9 maj 2018 Ny däggdjursart för Sverige (djuret sköts i slutet av mars i ett hönshus i nordöstra Skåne, artbestämt med penisben, kindtänder, öron, tassar, pälsfärg och hår under fötterna): via.tt.se
  • Högskolan Kristianstad, pressmeddelande 15 juni 2021 (fyra kadaver från Bromöllatrakten med samma mitokondrie-DNA, vilket tyder på att en ensam hona vandrat in och förökat sig, minst två kullar, stenmården söker sig närmare bebyggelse än skogsmården): mynewsdesk.com

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om mårddjur