Hoppa till innehållet

Vadare

Kustpipare

Vetenskapligt namn: Pluvialis squatarola

En stor pipare med svarta armhålor och vit gump som rastar på kusten under flytten men inte häckar i Sverige. Den är fredad och inte rödlistad.

Kustpipare i sommardräkt
Kustpipare i sommardräkt

Snabbfakta

  • Längd: 25–30 cm, vingspann 55–63 cm
  • Livsmiljö: kust och lerbottnar under flytten
  • Föda: maskar, kräftdjur, snäckor, insekter
  • Status: fredad, inte statens vilt, inte rödlistad
  • Vetenskapligt namn: Pluvialis squatarola

Kustpiparen är en stor, kraftig pipare som du ser på kusten under flytten. Den häckar inte i Sverige. Den är fredad året runt och blandas lätt ihop med ljungpiparen, som också är fredad. Skillnaden syns bäst i flykten.

Kännetecken

  • Längd 25–30 cm, vingspann 55–63 cm och vikt omkring 170–320 g.
  • Sommardräkt: svart ansikte, strupe, bröst och buk, och en svartvit fläckig rygg. Ett vitt ögonbrynsstreck går ihop i pannan och fortsätter bakåt förbi örat.
  • Vinterdräkt och ungfåglar: gråbeige ovan, vitaktig buk och ljust streckat bröst. De flesta fåglar du ser på hösten är i den här dräkten.
  • I flykt: brett vitt band tvärs över vingen, vit gump och vita undervingar med tydligt svarta armhålor.
Kustpipare i flykt, svarta armhålor
Kustpipare i flykt, svarta armhålor
Kustpipare i vinterdräkt
Kustpipare i vinterdräkt

Kön och ålder

Hane och hona är nästan lika. Honans svarta dräkt är något gråare och har inslag av vitt. Den unga fågeln kallas unge. Ungarna liknar de vuxna i vinterdräkt.

Läten

Lätet är ett vemodigt, trestavigt ljud, ungefär "pieyt" eller "piy-aa-i". Det hörs ofta när fågeln lyfter eller flyger förbi.

Förväxlingsarter

Den art kustpiparen oftast förväxlas med är ljungpiparen. I sommardräkt är ljungpiparen guldspräcklig på ryggen och har svart buk med vit kant, medan kustpiparen är silvergrå och svartvit. På hösten och i flykt avgör armhålorna. Kustpiparen har svarta armhålor och vit gump, ljungpiparen har vita armhålor och mörk gump. Kustpiparen är dessutom kraftigare byggd.

Båda är fredade. Det som kan få följder är att ta en vadare för morkulla, den enda vadaren med jakttid.

Spår och tecken

Kustpiparen rastar ensam eller i små flockar, ofta på skär och uddar i yttre kustzonen och sällan inåt landet. Du ser den oftare på hösten än på våren.

Levnadssätt

Kustpiparen letar föda i lera och strandkanter. Den äter maskar, kräftdjur, snäckor och insekter. Vårflyttningen går ofta rakt över Skandinavien utan rast, om inte dåligt väder tvingar ned fåglarna. Flyttningen når sin topp i slutet av maj och början av juni.

Utbredning

Arten häckar på tundran i nordöstra Europa och längre österut. Närmast Sverige finns häckande fåglar vid Kaninhalvön och Vita havet. I Sverige ser du den på flytten, och bara enstaka fåglar övervintrar.

Jakt och status

Kustpiparen är fredad. Arten finns inte i bilaga 1–4 till jaktförordningen, varken nu eller efter 1 juli 2027. Det betyder ingen jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ. Skyddsjakt kräver tillstånd av länsstyrelsen (29 §). Läs mer om jaktlagen.

Kustpiparen hör inte till statens vilt (33 § jaktförordningen) och är inte upptagen i Rödlistan 2025.

Inför provet

  • Fredad och utan jakttid.
  • Svarta armhålor och vit gump är kustpipare. Vita armhålor och mörk gump är ljungpipare.
  • Häckar inte i Sverige, bara rastfågel under flytten.
  • Står inte i Rödlistan.

Vanliga frågor

Är kustpiparen fredad?

Ja, den får inte jagas. Den finns i ingen bilaga till jaktförordningen och är inte heller statens vilt.

Hur skiljer man kustpipare från ljungpipare?

Titta under vingen i flykt. Kustpiparen har svarta armhålor och vit gump. Ljungpiparen har vita armhålor och mörk gump. Kustpiparen saknar också ljungpiparens guldton på ryggen.

Häckar kustpiparen i Sverige?

Nej. Den häckar längre österut, vid Kaninhalvön och Vita havet. I Sverige ser du den under flytten, mest på hösten.

Är kustpiparen rödlistad?

Nej, arten är inte upptagen i Rödlistan 2025.

Känner du igen kustpipare?

4 bilder på kustpipare och ljungpipare. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (kustpipare saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen jakt för att förebygga skador), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda) och 33 § (statens vilt, kustpipare finns inte med), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (Rodlistade_arter_2025.csv, kustpipare finns inte med och är alltså inte rödlistad), läst 2026-10-24: researchdata.se
  • Wikipedia, Kustpipare (25–30 cm, vingspann 55–63 cm, vikt 170–320 g, sommardräkt med svart ansikte, strupe, bröst och buk, vitt ögonbrynsstreck som går ihop i pannan, honans svarta något gråare med stänk av vitt, vinterdräkt gråbeige ovan och vitaktig under, ungfåglar lika vinterdräkten, enstaka övervintrare i Sverige, vårflyttningen oftast utan rast över Skandinavien, i flykt vita undervingar utom svarta armhålor, brett vitt vingband och vitt gump, trestavigt vemodigt läte, häckar inte i Sverige, närmaste häckning Kaninhalvön och Vita havet, rastar i Sverige framför allt på hösten oftast på skär i yttre kustzonen och sällan i inlandet, flyttningen på våren toppar sent i maj och början av juni, föda maskar, kräftdjur, snäckor och insekter), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om vadare