Hoppa till innehållet

Vadare

Dvärgbeckasin

Vetenskapligt namn: Lymnocryptes minimus

Vår minsta beckasin, som trycker tills du nästan trampar på den och sedan sätter sig igen efter en kort bit. Dvärgbeckasinen är fredad i Sverige.

Dvärgbeckasin i flykt
Dvärgbeckasin i flykt

Snabbfakta

  • Minst av beckasinerna, 18–20 cm
  • Kort näbb och mörk mitt på hjässan
  • Gula strimmor på ryggen, inget vitt i stjärten
  • Lyfter i sista stund och sätter sig snart igen
  • Häckar på blöta myrar, mest i norra Sverige
  • Flyttar till Västeuropa i oktober–november
  • Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025
  • Fredad, ingen jakttid

Dvärgbeckasinen är den minsta av våra beckasiner och den som är svårast att få syn på. Den trycker i dyn, alltså ligger stilla och tryckt mot marken, tills du nästan står på den och lyfter först i sista stund. Det viktigaste att kunna är att den är fredad. En liten brun vadare som lyfter från en öppen myr får du inte skjuta.

Kännetecken

  • Liten och kompakt, 18–20 centimeter lång med näbben och 33–36 centimeter mellan vingspetsarna. Det är bara omkring två tredjedelar av enkelbeckasinens storlek.
  • Näbben är mycket kortare än enkelbeckasinens.
  • Brun ovansida med tydliga gula längsstrimmor på ryggen. Strimmorna lyser till när fågeln flyger.
  • Hjässan är mörk i mitten. Den saknar ljust mittband och har i stället ett ljust streck på var sida och ett randigt ansikte.
  • Spetsig stjärt helt utan vitt.
  • Ljus undersida.
  • När den letar föda gungar den med kroppen upp och ned, som om den stod på en fjäder.
Dvärgbeckasin i grunt vatten
Dvärgbeckasin i grunt vatten
Dvärgbeckasin i strandkanten
Dvärgbeckasin i strandkanten

Läten

När dvärgbeckasinen stöts upp är den oftast tyst, ibland hörs ett dämpat läte. Det skiljer den från enkelbeckasinen, som ropar när den lyfter. På vintern är den tyst.

Under våren spelar hanen i luften över myren, mest på natten men i Lappland även på dagen. Spelet låter som en häst som galopperar långt bort. Honan kan höras med ett knarrande läte i början av maj.

Förväxlingsarter

Den art du lättast blandar ihop den med är enkelbeckasinen. Båda är fredade och ingen av dem får skjutas, men skillnaderna kan komma på provet. Titta på tre saker:

  • Storlek och näbb. Dvärgbeckasinen är märkbart mindre och har en betydligt kortare näbb.
  • Hjässan. Enkelbeckasinen har ett ljust band mitt på huvudet, dvärgbeckasinen är mörk där.
  • Uppfloget. Enkelbeckasinen ropar när den lyfter, kastar sig i sicksack och stiger högt. Dvärgbeckasinen ligger kvar till sista stund, flyger tyst, lågt och rakt och faller ned i vegetationen igen efter en kort sträcka.

Den större släktingen dubbelbeckasinen har vita stjärthörn, som dvärgbeckasinen saknar.

Risken att skjuta fel art är störst där du jagar morkulla, som har jakttid 11 september–31 december. Dvärgbeckasinen flyttar söderut först i oktober och november och finns alltså kvar under en stor del av morkullans jakttid. Morkullan är större och mer rostbrun, och över bakhuvudet har den tvärgående band. Lyfter något litet och tyst från en öppen, blöt myr är det inte en morkulla. Se jakttiden för morkulla.

Levnadssätt

Dvärgbeckasinen äter småkryp och i mindre mån frön, som den plockar upp eller sticker efter i mjuk dy. Den häckar på öppna och mycket våta myrar, i norr gärna stora strängflarkmyrar, alltså myrar med smala strängar av tuvor och blöta flarkar emellan, och i Småland starrgungfly som bildats när sjöar sänkts. På vintern håller den till på blöta gyttjestränder med spridda tuvor, och de flesta svenska fåglarna övervintrar i Västeuropa. I mars är de första tillbaka i södra Sverige, och flyttningen når sin topp i slutet av april och början av maj.

Utbredning

Huvuddelen av det svenska beståndet häckar i Norrland, från norra Dalarna till Torne lappmark samt i nordvästra Västerbotten och Norrbotten. Tätast är det i Norrbotten och de nordligaste lappmarkerna. Söderut häckar arten bara lokalt, framför allt i sydvästra Småland, och där har den blivit ovanligare.

Jakt och status

Dvärgbeckasinen har ingen jakttid. Arten står varken i jaktförordningens bilaga 1 eller bilaga 4, och den finns inte heller med i de bilagor som börjar gälla 1 juli 2027. Därför är den fredad enligt 3 § jaktlagen. Det omfattar också bon och ägg. Den hör inte till statens vilt.

En detalj som kan förvirra: EU:s fågeldirektiv räknar dvärgbeckasinen till de arter som får jagas i Sverige. Direktivet sätter bara en yttre ram. Om en art faktiskt har jakttid här avgör den svenska jaktförordningen, och där finns dvärgbeckasinen inte med.

I Rödlistan 2025 är arten livskraftig (LC) med omkring 16 200 könsmogna fåglar. SLU Artdatabanken ser dock tecken på att den minskar, och med andra rimliga skattningar hade den bedömts som nära hotad (NT). Utdikning har troligen tagit en del av de gamla häckplatserna.

Inför provet

  • Dvärgbeckasinen är fredad och har ingen jakttid. Bland vadarna är det bara morkullan som har allmän jakttid.
  • Den är mindre än enkelbeckasinen, har kortare näbb och saknar det ljusa bandet mitt på hjässan.
  • Den trycker hårt, lyfter tyst och flyger kort, lågt och rakt.
  • Fågeldirektivet ändrar inget. Jaktförordningens bilagor avgör.

Vanliga frågor

Är dvärgbeckasinen fredad?

Ja. Den finns inte med i jaktförordningens bilagor och saknar därför jakttid i Sverige. Fredningen gäller även bon och ägg. Det spelar ingen roll att EU:s fågeldirektiv skulle tillåta jakt, det är den svenska listan som avgör.

Hur skiljer man dvärgbeckasin från enkelbeckasin?

Dvärgbeckasinen är bara två tredjedelar så stor och har mycket kortare näbb. Hjässan är mörk i mitten, medan enkelbeckasinen har ett ljust band där. Stöter du upp den lyfter den i sista stund, utan att ropa, och landar igen en kort bit bort.

Varför kan dvärgbeckasinen blandas ihop med morkulla under jakten?

Den flyttar först i oktober–november och finns alltså kvar i landet under en stor del av morkullans jakttid, som börjar 11 september. Båda trycker hårt och lyfter nära dig. Lyfter en liten, tyst fågel från en öppen, blöt myr ska du inte skjuta.

Var finns dvärgbeckasinen i Sverige?

Den häckar framför allt på stora, blöta myrar i norra Sverige, från norra Dalarna upp till Torne lappmark, och är vanligast längst i norr. Ett litet bestånd finns också på gungfly vid sänkta sjöar i sydvästra Småland. På hösten flyttar den till Västeuropa.

Är dvärgbeckasinen rödlistad?

Nej. I Rödlistan 2025 är den livskraftig (LC), med omkring 16 200 könsmogna fåglar. Underlaget är dock svagt och det finns tecken på att den minskar.

Känner du igen dvärgbeckasin?

4 bilder på dvärgbeckasin och enkelbeckasin. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av föreskrifter eller beslut med stöd av den; fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både de som gäller i dag och de som gäller från 1 juli 2027 (dvärgbeckasin saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ; morkulla har jakttid 11 september–31 december i hela landet i båda lydelserna), och 33 § (statens vilt, där dvärgbeckasin inte finns med), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt fånga, döda eller störa vilda fåglar och mot att förstöra bon och ägg), lydelse SFS 2026:230 och från 1 november 2026 SFS 2026:1504, samt bilaga 1 (Lymnocryptes minimus markerad S, J och Hs: arten står i fågeldirektivets bilaga 2 med angivande att den får jagas i Sverige, men inte i bilaga 1), granskad 2026-10-22: riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: dvärgbeckasin LC, cirka 16 200 (11 200–21 200) reproduktiva individer, häckar på stora, öppna och mycket våta myrar från norra Dalarna till Torne lappmark samt i nordvästra Västerbotten och Norrbotten, tätast i Norrbotten och de nordligaste lappmarkerna, lokalt i Götaland och Svealand vid sänkta sjöar med gungfly och öppen dy, tecken på minskning men för dåliga data för att fastställa en trend, bedömningen varierar mellan LC och NT efter vilka värden som används: researchdata.se och artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: dvärgbeckasin (brun med gula strimmor på ryggen och i ansiktet, 18–20 cm och ungefär två tredjedelar av enkelbeckasinens storlek, trycker mycket hårt och lyfter först när man nästan sätter foten på den, spetsig stjärt och kastar inte i flykten som enkelbeckasinen, flyktspel nattetid och i Lappland även dagtid med ett läte som liknar en avlägset galopperande häst, honans knarrande läte i maj, häckar på strängflarkmyrar i Norrland och på starrgungfly vid sänkta sjöar i Småland, föda evertebrater och i mindre mån frön, flyttar åt sydväst i oktober–november och övervintrar mest i Västeuropa, återkommer till södra Sverige i mars med kulmen i slutet av april och början av maj, utdikning av häckplatser som trolig orsak till att den tidigare större utbredningen har minskat, det norrländska beståndet rimligtvis inte hotat av förändringar på häckplatserna), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • Wikipedia, Dvärgbeckasin (mycket kortare näbb än enkelbeckasinen, mörk mittrand på hjässan till skillnad från enkel- och dubbelbeckasin, stjärten utan vitt, vingbredd 33–36 cm, dämpat läte när den skräms och tyst vintertid), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Jack snipe (inget ljust mittband på hjässan utan två ljusa sidostreck, gula strimmor på ryggen synliga i flykten, gungar upp och ned, flyger en kort bit och faller ned igen), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
  • RSPB, Jack snipe (mindre och mer kompakt än enkelbeckasinen med mycket kortare näbb, flyger lågt och sätter sig snart igen medan enkelbeckasinen kastar sig och stiger högt, studsande rörelse när den födosöker), granskad 2026-10-22: rspb.org.uk
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: enkelbeckasin NT A2ab: artfakta.se
  • Wikipedia, Enkelbeckasin (ljust band mitt på hjässan, ropar kraftigt när den stöts och flyger iväg i slingrande flykt), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: dubbelbeckasin (vita stjärthörn), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • Wikipedia, Morkulla (tvärgående svart teckning på huvud och nacke, ovansidan spräcklig i svart, grått och rödbrunt), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Great snipe (dubbelbeckasinen ligger i storlek mellan morkulla och enkelbeckasin, alltså är morkullan störst av de fyra), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om vadare