Vadare
Rödbena
Vetenskapligt namn: Tringa totanus
En vadare med röda ben och röd näbbrot som är högljudd vid vatten och betesmark. Den är fredad och saknar jakttid.

Snabbfakta
- Längd: 24–27 cm, vingspann 47–53 cm
- Vikt: omkring 130 g
- Ägg: 3–5, ruvning 22–24 dagar
- Bestånd i Sverige: omkring 27 000 par (2018)
- Status: fredad, inte rödlistad
- Vetenskapligt namn: Tringa totanus
Rödbenan är en vadare med röda ben och röd näbbrot som du ofta hör innan du ser den. Den är fredad året runt och har ingen jakttid. Det du behöver kunna är att känna igen den och skilja den från brushane och skogssnäppa.
Kännetecken
- Längd 24–27 cm, vingspann 47–53 cm och vikt omkring 130 gram.
- Röda ben och en röd näbbrot. Resten av näbben är grå till svart.
- Sommardräkten är gråbrun och mörkt fläckig ovantill, med mörka streck och fläckar på bröstet. Vinterdräkten är gråare och mer enfärgad.
- I flykt syns en vit kil längs ryggen och breda vita bakkanter på vingarna. Handpennorna är svarta.

Kön och ålder
Hane och hona ser lika ut. Ungfåglarna har gulorange ben, en näbb som mest är grå och en ovansida med tvärstreck i gult, gråsvart och brunt. Benen blir röda först hos den vuxna fågeln.

Läten
Flyktlätet är ett tvåstavigt "tju-hu", ibland "tju-hu-hu". Om du kommer för nära boet eller ungarna varnar fåglarna med ett hamrande "kly-kly-kly". Rödbenan har också ett joddlande spel, och arten är allmänt högljudd. Det gör att du ofta märker en rödbena långt innan den flyger upp.
Förväxlingsarter
Brushanen har en brunaktig dräkt som påminner om rödbenans. Den har bara ett smalt vingband och saknar de breda vita bakkanterna. När den flyger avgör två vita ovala fläckar vid stjärtroten. Brushanen häckar främst på starrmyrar och sjöstränder norrut, och i Rödlistan 2025 är den sårbar (VU).
Skogssnäppan kan också förväxlas med rödbenan på håll. Den har gröngrå ben, mörk ovansida och en vit fläck på övergumpen men ingen vit kil upp längs ryggen. Båda arterna är fredade, så en förväxling får inga rättsliga följder. Ta ändå för vana att titta på benfärg, näbb och ryggteckning innan du artbestämmer fågeln.
Spår och tecken
- Larmande fåglar över en fuktig äng eller strand tyder på bo eller ungar i närheten.
- Boet ligger ofta dolt i en tuva. Ibland ligger det öppet, till exempel mitt i en skrattmåskoloni.
Levnadssätt
Rödbenan söker föda med den långa näbben i vattenbrynet och på fuktig mark. Den tar insekter, små kräftdjur, blötdjur, maskar och småfisk. Honan lägger tre till fem gulbruna ägg med bruna fläckar. Båda föräldrarna ruvar i 22–24 dagar. Ofta häckar flera par nära varandra.
Utbredning
Rödbenan häckar nästan överallt där det finns mycket vatten: kuster, strandängar, betesmarker, kärr och fjällstränder. I Sverige finns den längs kusten från Bohuslän till Norrbotten, i fjällen och barrskogsregionen från norra Dalarna till Torne lappmark och spritt vid slättsjöar. Beståndet uppskattades 2018 till 27 000 par, och arten är inte rödlistad. De flesta fåglar flyttar söderut, men några övervintrar i södra Sverige, främst i Skåne.
Jakt och status
Rödbenan är fredad och står i ingen av jaktförordningens bilagor 1–4, varken i dag eller efter 1 juli 2027. Därför finns det ingen jakttid och ingen jakt för att förebygga skador på eget initiativ. Skyddsjakt kräver beslut av länsstyrelsen (29 § jaktförordningen). Bon och ägg är fredade enligt 3 § jaktlagen.
Rödbenan är inte statens vilt. Den står inte i 33 § jaktförordningen, så du behöver inte anmäla en död fågel till polisen.
Inför provet
- Fredad och utan jakttid. Skyddsjakt kräver beslut av länsstyrelsen (29 § jaktförordningen).
- Inte statens vilt.
- Röda ben och röd näbbrot, vit kil på ryggen och vit bakkant på vingen i flykt.
- Brushane: två vita fläckar vid stjärtroten, ingen vit bakkant.
- Flyktläte "tju-hu", varnläte "kly-kly-kly".
Vanliga frågor
Är rödbenan fredad?
Ja. Rödbenan är skyddad hela året i hela landet, och det gäller även äggen och boet.
Hur känner man igen en rödbena?
På de röda benen och den röda näbbroten med mörk spets. I flykt syns en vit kil längs ryggen och breda vita bakkanter på vingarna.
Hur skiljer man rödbena från brushane?
Brushanen har bara ett smalt vingband och två vita ovala fläckar vid stjärtroten. Rödbenan har röd näbbrot och en vit kil upp längs ryggen.
Hur låter rödbenan?
I flykten hörs ett tvåstavigt tju-hu. Vid fara varnar den med ett hamrande kly-kly-kly. Arten är allmänt högljudd.
Känner du igen rödbena?
4 bilder på rödbena och brushane. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (rödbena saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen jakt för att förebygga skador), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda), lydelse SFS 2026:835, granskad 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, rödbena finns inte med), lydelse SFS 2026:835, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Wikipedia, Rödbena (24–27 cm, vingspann 47–53 cm, omkring 130 g, röda ben och röd näbbrot med mörk spets, vit kil längs ryggen och breda vita bakkanter på vingarna i flykt, ungfåglar med gulorangea ben, flyktlätet tju-hu och varnlätet kly-kly-kly, föda insekter, kräftdjur, maskar och småfisk, bo ofta dolt i en tuva, 3–5 ägg, ruvning 22–24 dagar, 27 000 par i Sverige 2018), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org
- SLU Artdatabanken, Artfakta, brushane (två ovala vita fläckar på gumpen och ett smalt, otydligt ljust vingband), och Rödlistan 2025 (brushane sårbar VU), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (Rodlistade_arter_2025.csv, rödbena finns inte med och är alltså inte rödlistad), läst 2026-10-24: researchdata.se
Faktagranskad 24 oktober 2026.
