Vadare
Småspov
Vetenskapligt namn: Numenius phaeopus
En spov med nedåtböjd näbb och ljus mittstrimma på huvudet, mindre än storspoven. Den häckar i fjäll och på myrar i norr och är fredad.

Snabbfakta
- Längd: 37–45 cm, vingspann 76–89 cm
- Näbb: 6–9 cm, nedåtböjd
- Ägg: 3–5, båda föräldrarna ruvar
- Livsmiljö: fjällhedar, myrar och kalhyggen
- Status: fredad, inte rödlistad
- Vetenskapligt namn: Numenius phaeopus
Småspoven är en medelstor vadare med lång, nedåtböjd näbb. Den liknar storspoven men är mindre, och den häckar mest i fjällen och på myrar i norr. Den har ingen jakttid. För dig som jägare handlar det mest om att kunna skilja den från storspoven och att veta att båda är fredade.
Kännetecken
- Längd 37–45 cm och vingspann 76–89 cm.
- Dräkten är gråbrun och strimmig, med mörka handpennor.
- Näbben är böjd nedåt och 6–9 cm lång. Den är kortare i förhållande till kroppen än storspovens.
- Huvudet har en ljus mittstrimma mellan två mörka band på hjässan och en mörk strimma genom ögat. Storspoven saknar mittstrimman.


Kön och ålder
Hane och hona ser lika ut. Honan har oftast något längre näbb, vilket du bara märker om du ser flera fåglar tillsammans. Den unga fågeln kallas unge. Åldern är svår att avgöra i fält.
Läten
Locklätet är en vissling. I spelet kommer flera visslingar efter varandra, och de övergår i en drill. Ofta hör du fågeln innan du ser den.
Förväxlingsarter
Den art du oftast blandar ihop småspoven med är storspoven. Storspoven är betydligt större och har längre näbb och ett mer enfärgat huvud utan mittstrimma. Dess spel är ett bubblande läte. På avstånd är storleken svår att bedöma om du inte ser båda arterna samtidigt. Titta då på huvudet och lyssna efter visslingarna.
Morkullan är lätt att skilja ut. Den lever i skog, är mindre och har lång, rak näbb. Av de tre är det bara morkullan som har jakttid.
Spår och tecken
- Boet är en grund grop på marken. Gå försiktigt på myrar och hyggen på försommaren.
Levnadssätt
Småspoven plockar smådjur från marken. Den häckar ofta i små grupper med några par nära varandra, på fjällhedar, myrar och kalhyggen. Honan lägger tre till fem ägg, och båda föräldrarna ruvar och vaktar. Arten flyttar och övervintrar vid kuster i Afrika och södra Asien.
Utbredning
I Sverige häckar den i fjällen och de fjällnära trakterna, från västra Dalarna och västra Hälsingland upp till Torne lappmark. Längre söderut ser du den mest under flyttningen. Arten finns inte med i Rödlistan 2025.
Jakt och status
Småspoven är fredad. Den står inte i någon av jaktförordningens bilagor 1–4, och det ändras inte 1 juli 2027. Det finns alltså varken jakttid eller jakt för att förebygga skador. Bon och ägg skyddas av 3 § jaktlagen.
Småspoven är inte statens vilt, eftersom den inte står i 33 § jaktförordningen. Du behöver inte anmäla en död fågel till polisen. Storspoven är också fredad, så skjut aldrig mot en vadare du inte säkert har artbestämt.
Inför provet
- Fredad och utan jakttid. Ingen skyddsjakt i bilagorna.
- Inte statens vilt.
- Mindre än storspoven, med ljus mittstrimma på huvudet och visslande läte.
- Häckar i fjäll, på myrar och hyggen i norra Sverige.
- Flyttfågel som övervintrar utomlands.
Vanliga frågor
Är småspoven fredad?
Ja. Småspoven får inte jagas någon gång på året, och ägg och bon är också skyddade.
Hur skiljer man småspov från storspov?
Småspoven är klart mindre och har kortare näbb. Den har också en ljus mittstrimma mellan två mörka band på hjässan, som storspoven saknar. Storspoven har längre näbb och ett mer enfärgat huvud.
Var häckar småspoven i Sverige?
Den häckar på fjällhedar, myrar och hyggen i norra Sverige, från västra Dalarna och västra Hälsingland till Torne lappmark.
Hur låter småspoven?
Locklätet är en vissling. I spelet kommer en serie visslingar som övergår i en drill.
Känner du igen småspov?
4 bilder på småspov och storspov. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (småspov saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen jakt för att förebygga skador), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, småspov finns inte med), lydelse SFS 2026:835, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Wikipedia, Småspov (37–45 cm, vingspann 76–89 cm, näbb 6–9 cm, ljus mittstrimma på huvudet och kraftigare tygel än storspoven, locklätet en vissling och spelet en serie visslingar som övergår i en drill, häckar på fjällhedar, myrar och kalhyggen ofta några par tillsammans, grop i marken, 3–5 ägg, båda föräldrarna ruvar, flyttfågel, häckar från västra Dalarna och västra Hälsingland till Torne lappmark), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org
- Store norske leksikon, småspove (38–45 cm, näbb 7–9 cm, randigt huvud, rullande sång), granskad 2026-10-19: snl.no
- SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (Rodlistade_arter_2025.csv, småspov finns inte med och är alltså inte rödlistad), läst 2026-10-24: researchdata.se
Faktagranskad 24 oktober 2026.

