Vadare
Brushane
Vetenskapligt namn: Calidris pugnax
Medelstor vadare där hanen bär krage på våren och honan är mycket mindre. Brushanen är fredad och har gått kraftigt tillbaka i Sverige.

Snabbfakta
- Medelstor vadare, hanen tydligt större än honan
- Två vita ovala fläckar vid stjärtroten
- Fjällig rygg och nästan rak näbb
- Oftast tyst
- Häckar på myrar och sjöstränder i norr
- Övervintrar främst i Västafrika
- Sårbar (VU) i Rödlistan 2025
- Fredad, ingen jakttid
Brushanen är en medelstor vadare som är fredad och klassas som sårbar i Rödlistan 2025. På våren är hanen med sin färggranna krage svår att ta miste på. Resten av året, och honor och ungfåglar hela året, är den en ganska anonym brunfjällig fågel som du lätt blandar ihop med rödbenan.
Kännetecken
- Medelstor vadare med medellång, svagt nedåtböjd näbb som ser nästan rak ut.
- Ryggfjädrarna har ljusa kanter, så ovansidan ser fjällig ut.
- Det säkraste tecknet syns i flykten: två ovala vita fläckar på var sin sida av stjärtroten.
- Vingbandet är smalt och otydligt.
- I vinterdräkt är den gråbrun ovan och vit under.
- Benfärgen skiftar mellan grönaktig, orange och skär.

Kön och ålder

Hanen är betydligt större än honan, omkring 30 centimeter mot 25. På våren får han en yvig krage och tofsar vid öronen. Färgen går från vitt till svart, med bruna och gula toner däremellan, och nästan varje hane har sitt eget mönster. Några hanar får aldrig någon speldräkt, alltså vårens praktdräkt.
Honan saknar krage och är brun med mörka fläckar på ryggen. Ungfågeln liknar honan men har en varmare, rostbrun ton över hals och bröst. Hanarna lämnar häckningsplatserna redan i slutet av juni eller början av juli. Honor och ungfåglar ger sig av senare i juli.
Läten
Brushanen är för det mesta tyst, även på spelplatsen. Ibland hörs ett lågt, kacklande läte när en uppskrämd fågel lyfter. Att den är tyst skiljer den från den högljudda rödbenan.
Förväxlingsarter
Rödbenan är den art som oftast förväxlas med brushanen, eftersom båda har en brunaktig dräkt och ofta färgglada ben. Skillnaden syns bäst när fåglarna flyger. Rödbenan har breda vita bakkanter på vingarna och en vit kil som går upp mot ryggen. Brushanen har bara ett smalt vingband och de två vita fläckarna vid stjärten. Rödbenan har dessutom röd näbbrot och varnar högljutt när du kommer nära. Ingen av dem får jagas.
Ingen jaktbar fågel är särskilt lik brushanen, men vid andjakt på strandängar kan vadare lyfta tillsammans med änderna. Skjut inte om du är osäker på vilken art det är.
Levnadssätt
Hanarna spelar i grupp på fasta platser, så kallade lekar, och tar ingen del i ruvningen eller omsorgen om ungarna. Honan lägger fyra ägg i medelhög gräs- eller starrvegetation och tar ensam hand om ungarna. Under häckningen äter brushanen insekter och andra smådjur. Den övervintrar främst i Västafrika och kommer tillbaka i april och maj.
Utbredning
Nästan hela det svenska beståndet häckar på starrmyrar och sjöstränder från norra Dalarna och norrut, både i skogslandet och i fjällen. På strandängarna i söder har arten i stort sett försvunnit. I mitten av 2020-talet fanns bara 10–20 par kvar på Öland och Gotland.
Jakt och status
Brushanen saknas i jaktförordningens bilaga 1 och bilaga 4, både nu och i de bilagor som gäller från 1 juli 2027. Den har alltså ingen jakttid och är fredad enligt 3 § jaktlagen, liksom dess ägg och bon. Den räknas inte till statens vilt.
I artskyddsförordningen är brushanen markerad på två sätt. Den finns i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, och för sådana arter ska länderna peka ut särskilda skyddsområden. Den står också i bilaga 2 del 2, vilket betyder att vissa EU-länder får tillåta jakt på den. Sverige gör det inte.
I Rödlistan 2025 är brushanen sårbar (VU). Beståndet skattas till omkring 18 000 könsmogna fåglar och har minskat med cirka 40 procent på 15 år. I söder har arten förmodligen försvunnit för att fuktiga ängar inte längre betas eller slås och för att predatorer, alltså djur som tar ägg och ungar, har blivit fler på strandängarna. Samtidigt missgynnas brushanen av för hårt bete och av tidig slåtter, så betet och slåttern måste vara rätt avvägda. I norr finns orsakerna enligt SLU Artdatabanken främst längs flyttvägarna och i vinterkvarteren. Där pressas arten bland annat av jakt i Afrika och delar av Europa.
Inför provet
- Brushanen är fredad och har ingen jakttid i Sverige.
- Säkraste kännetecknet är de två vita ovala fläckarna vid stjärtroten.
- Rödbenan känns igen på de breda vita bakkanterna på vingarna och den vita kilen på ryggen.
- Hanen bär krage på våren och spelar i grupp på lekar.
- Arten är sårbar (VU) i Rödlistan 2025.
Vanliga frågor
Är brushanen fredad?
Ja. Brushanen har ingen jakttid och finns inte i jaktförordningens bilagor. Ägg och bon är också fredade. Inom EU får den jagas i vissa länder, men inte i Sverige.
Hur känner du igen en brushane?
Titta efter de två vita ovala fläckarna på var sin sida av stjärtroten när fågeln flyger. Ryggen ser fjällig ut, näbben är medellång och nästan rak, och hanen är tydligt större än honan.
Vad är skillnaden mellan brushane och rödbena?
Rödbenan har breda vita bakkanter på vingarna och en vit kil upp längs ryggen, och den varnar högljutt. Brushanen har bara ett smalt vingband och två vita fläckar vid stjärten, och den är oftast tyst.
Är brushanen hotad?
Ja. I Rödlistan 2025 är den sårbar (VU). Beståndet har minskat med omkring 40 procent på 15 år och skattas till cirka 18 000 könsmogna fåglar.
Känner du igen brushane?
4 bilder på brushane och rödbena. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av föreskrifter eller beslut med stöd av den; fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både de som gäller i dag och de som gäller från 1 juli 2027 (brushane och rödbena saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ), samt 33 § (brushane finns inte bland statens vilt), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda, fånga eller störa vilda fåglar och mot att förstöra bon och ägg), lydelse SFS 2026:230 och från 1 november 2026 SFS 2026:1504, samt bilaga 1 (Philomachus pugnax markerad S, B och x: upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet och i bilaga 2 del 2 med angivelsen att arten inte får jagas i Sverige; Tringa totanus markerad x), granskad 2026-10-22: riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: brushane VU A2abc, cirka 18 000 (12 700–24 000) reproduktiva individer, minskning med 40 (30–50) procent på 15 år, häckar på starrmyrar och sjöstränder i skogslandet och fjälltrakterna från norra Dalarna och norrut, i stort sett försvunnen från södra och mellersta Sverige med 10–20 par kvar på Öland och Gotland i mitten av 2020-talet; rödbena LC: researchdata.se och artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: brushane (medelstor vadare med två ovala vita fläckar på gumpen och ett smalt, otydligt ljust vingband i alla dräkter, fjälligt utseende av ljusa bräm på ryggfjädrarna, hanarna betydligt större än honorna med krage och örontofsar på våren i färger från vitt till svart, några hanar utan speldräkt, hanarna samlas på traditionella spelplatser och tar ingen del i ruvning eller ungvård, fyra ägg, undantagsvis tre, i medelhög gräs- eller starrvegetation, animalisk föda under häckningen och även frön under resten av året, övervintrar främst i Västafrika, åter i april–maj, minskningen i norr främst orsakad av händelser längs flyttvägarna och i vinterkvarteren, bland annat hårt jakttryck i Afrika och delar av Europa, i söder har minskad hävd av fuktiga ängsmarker och fler predatorer på strandängarna förmodligen bidragit, samtidigt som för omfattande hävd och tidig slåtter eller tidigt betespåsläpp missgynnar arten, upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- Wikipedia, Brushane (honan cirka 25 cm och hanen cirka 30 cm, näbben svagt nedåtböjd men ser nästan rak ut, ungfågeln liknar honan men är mer rostfärgad på hals och bröst, oftast tyst men ett lågt kacklande läte vid uppflog), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
- Wikipedia, Ruff (bird) (benfärgen varierar mellan grönaktig, orange och skär, vinterdräkten gråbrun ovan och vit under, honan kallas reeve på engelska, mjukt gue-gue-gue, hanarna lämnar häckningsplatserna i slutet av juni eller början av juli och honor och ungfåglar följer senare i juli), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
- Wikipedia, Rödbena (röda ben hos vuxna och gulorange hos ungfåglar, röd näbbrot, vit kil längs ryggen och breda vita bakkanter på vingarna i flykt, flyktlätet tju-hu, varnar högljutt kly-kly-kly), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 22 oktober 2026.
