Hoppa till innehållet

Vadare

Strandskata

Vetenskapligt namn: Haematopus ostralegus

En svartvit vadare med lång orangeröd näbb och rosa ben som häckar längs kusten och vid stora sjöar. Den är fredad och nära hotad (NT) i Rödlistan 2025.

Strandskata
Strandskata

Snabbfakta

  • Längd: 39–44 cm, vingspann 72–83 cm
  • Livsmiljö: kust, sjöstränder och åkermark
  • Föda: musslor, maskar, kräftdjur
  • Ägg: oftast tre
  • Status: fredad, inte statens vilt, nära hotad (NT)
  • Vetenskapligt namn: Haematopus ostralegus

Strandskatan är en svartvit vadare med lång orangeröd näbb. Den häckar längs kusten och vid de stora sjöarna och hörs långt innan du ser den. Den är fredad och inte statens vilt. Oftast blandas den ihop med tofsvipan, som också är svartvit.

Kännetecken

  • Längd 39–44 cm och vingspann 72–83 cm.
  • Svart ovansida och vit undersida.
  • Lång näbb, orangeröd till röd, rosa ben och röda ögon.
  • Vuxna fåglar saknar mörk spets på näbben.
  • Ungfåglarna har mörk näbbspets och brunare rygg.
Strandskata i flykt
Strandskata i flykt

Kön och ålder

Hane och hona ser likadana ut, men honans näbb är i genomsnitt något längre. Den unga fågeln kallas unge. Du ser att den är ung på den mörka näbbspetsen. Strandskatan häckar första gången vid omkring fyra års ålder.

Strandskata, ungfågel
Strandskata, ungfågel

Läten

Kontaktlätet är ett gällt "biik" eller "kubik" som upprepas. Vid oro kommer ett skarpt "kip kip".

Förväxlingsarter

Den art du oftast behöver skilja den från är tofsvipan. Båda är svartvita och häckar på öppen mark. Strandskatan är större och har lång orangeröd näbb och rosa ben. Tofsvipan har kort mörk näbb, en lång tofs i nacken och en vinglig flykt med breda, rundade vingar.

Båda är fredade, så förväxlingen gäller inte vad du får skjuta. Den enda vadaren med jakttid är morkullan, som lever i skog.

Spår och tecken

Boet är en grop direkt på marken, ofta på en sandstrand ovanför vattenlinjen. Numera häckar strandskatan också på platta hustak och i sandtag. Paret varnar högljutt när du kommer nära boet.

Levnadssätt

Strandskatan lever främst på musslor, särskilt hjärtmusslor och blåmusslor, som den är skicklig på att öppna. Den äter också maskar, kräftdjur och insekter. I inlandet är daggmask huvudföda. Honan lägger oftast tre ägg och båda föräldrarna ruvar. Strandskatan är oftast monogam, och paren är trogna.

Utbredning

Strandskatan häckar längs kusten från Bohuslän till Norrbotten, på Öland och Gotland och i inlandet vid Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Den ses också på åkrar längre in i landet och häckar på tak i städer. De flesta flyttar. Svenska fåglar övervintrar främst kring södra Nordsjön och på Brittiska öarna.

Jakt och status

Strandskatan är fredad. Den finns i ingen av bilagorna 1–4 till jaktförordningen, och det ändras inte 1 juli 2027. Den kan därför varken jagas under en jakttid eller för att förebygga skador. Bon och ägg ingår i fredningen enligt 3 § jaktlagen. Tillstånd till skyddsjakt ges av länsstyrelsen (29 §). Läs mer om jaktlagen.

Den hör inte till statens vilt (33 § jaktförordningen). Rödlistan 2025 klassar den som nära hotad (NT).

Inför provet

  • Fredad och utan jakttid.
  • Lång orangeröd näbb, rosa ben och svartvit dräkt är strandskata.
  • Tofsvipan har kort näbb och tofs.
  • Nära hotad (NT) i Rödlistan 2025.
  • Äter mest musslor och daggmask.

Vanliga frågor

Är strandskatan fredad?

Ja, den får inte jagas. Den saknas i jaktförordningens bilagor, och ägg och bon är skyddade.

Hur skiljer man strandskata från tofsvipa?

Strandskatan har lång orangeröd näbb, rosa ben och rött öga. Tofsvipan har kort mörk näbb och en lång tofs i nacken. Båda är svartvita.

Är strandskatan rödlistad?

Ja. I Rödlistan 2025 är den nära hotad (NT). Beståndet har minskat gradvis sedan 1980-talet.

Hur låter strandskatan?

Ett gällt biik eller kubik som upprepas. När den är orolig kommer ett skarpt kip kip.

Känner du igen strandskata?

4 bilder på strandskata och tofsvipa. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (strandskata saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen jakt för att förebygga skador), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda) och 33 § (statens vilt, strandskata finns inte med), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (Rodlistade_arter_2025.csv, strandskata nära hotad NT, kriterium A2b och C1, omkring 17 000 reproduktiva individer, häckar längs kusten från Bohuslän till Norrbotten samt på Öland och Gotland och i inlandet vid Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren, beståndet har gradvis minskat sedan åtminstone 1980-talet), läst 2026-10-24: researchdata.se
  • Wikipedia, Strandskata (39–44 cm, vingspann 72–83 cm, svart ovansida och vit undersida, lång orangeröd till röd näbb, rosa ben och röda ögon, förstasommarfåglar med vit halskrage och mörk näbbspets, vuxna utan mörk näbbspets, ungfåglar med brunare mantel, boet direkt på marken ofta på sandstränder och numera också på platta hustak och i sandtag, häckar på åkrar i inlandet och på tak i städer, häckar första gången vid fyra års ålder, de flesta monogama och paren trogna, kön lika, sammanhållningsläte ett gällt biik eller kubik, varningsläte ett skarpt kip kip, boet en grop i marken, oftast tre ägg, båda föräldrarna ruvar i omkring 24–27 dagar, föda främst musslor och i inlandet daggmask, flyttfågel som övervintrar främst kring södra Nordsjön, Brittiska öarna och Frankrikes atlantkust), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Tofsvipa (svartvit med lång tofs i nacken), jämförd med sidan om tofsvipa i viltuppslagsverket 2026-10-24: sv.wikipedia.org

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om vadare