Hoppa till innehållet

Jaktmetoder

Jaktledaren och jakt-PM

Jaktledaren planerar och leder en gemensam jakt, bestämmer var passen ligger och vilket vilt som får fällas, håller genomgången vid samlingen och blåser av när jakten är slut. Något allmänt krav på jaktledare finns inte i lagen, men vid älgjakt i licens- och älgskötselområden måste en ansvarig jaktledare vara utsedd vid varje jakttillfälle (48 § NFS 2011:7). Jakt-PM:et är jaktledarens skriftliga instruktion till laget. Ansvaret för varje skott ligger ändå kvar hos den som skjuter.

När behövs en jaktledare?

Så fort flera jägare jagar samtidigt på samma mark behövs någon som håller ihop jakten. Det gäller drevjakt, tryckjakt, klappjakt och älgjakt med hund och passkedja. Ordet jaktledare finns varken i jaktlagen eller i jaktförordningen. Kraven står i Naturvårdsverkets föreskrifter och i länsstyrelsens beslut om viss jakt.

Jakt Krävs en jaktledare? Var det står
Älg i licensområde eller älgskötselområde Ja, utsedd före jaktens början och vid varje jakttillfälle 48 § NFS 2011:7
Kronhjort i kronhjortsskötselområde, och i Skåne även i kronhjortsområde Ja, samma regler som vid älgjakt, så långt de passar 54 och 61 §§ NFS 2011:7
Älgkalv på mark som inte är registrerad för älgjakt Nej 48 § gäller bara i älgjaktområden
Licensjakt på björn, varg, järv och lo Inte enligt föreskrifterna, men länsstyrelsens beslut kan ställa villkor NFS 2022:4 och beslutet
Skyddsjakt efter beslut av länsstyrelsen eller Naturvårdsverket Beslutet kan kräva det Beslutet
Annan gemensam jakt, till exempel på rådjur, vildsvin eller hare Nej, men jaktlagets egna regler kan kräva det Ingen regel

Vid skyddsjakten på varg på Österlen i juni 2026 utsåg Länsstyrelsen i Skåne själv jaktledaren, som sedan valde ut deltagarna och skulle avbryta jakten direkt om vargen fälldes. Läs därför beslutet noga före en skydds- eller licensjakt, se skyddsjakt. Kravet på säkerhet i 27 § jaktlagen gäller däremot all jakt, med eller utan jaktledare.

Vem kan vara jaktledare?

Föreskrifterna ställer inga krav på erfarenhet och säger inte vem som utser jaktledaren. Oftast gör jaktlaget eller den som företräder jaktområdet det. Välj någon som känner marken och vågar säga ifrån. Jaktledaren bör vara på plats och gå att nå hela dagen. Måste hon eller han lämna jakten, till exempel för ett eftersök, tar en utsedd ersättare över.

Före jakten

Passen och skjutriktningarna

Planeringen börjar med kartan. Rita in såtarna, passen med nummer, gränserna mot grannarna och vägar, hus och stigar där folk kan röra sig. Märk också ut samlingsplatsen och ett ställe vid bilvägen där ni kan möta ambulansen.

Gå sedan runt i marken. Jägareförbundet råder jaktledaren att undvika pass vid vägar och pass med långa skotthåll eller dåligt kulfång, och att använda torn där skotten annars inte går ner i marken. Kontrollera också att passen är tydligt utmärkta, att tornen håller och att de förbjudna skjutriktningarna är markerade.

Hur skytten själv kollar sektorer och kulfång på passet står under säker vapenhantering.

Grannar, markägare och allmänheten

Jägareförbundet råder er att tala om för grannlaget när ni jagar nära deras mark. Skriv in grannarnas telefonnummer i jakt-PM:et. Ni behöver dem om ett skadskjutet djur går över gränsen, och vid älgjakt i registrerat område är det jaktledaren som vid behov ska underrätta grannen (48 § NFS 2011:7). Släpper ni drivande hund får området inte vara sådant att drevet kan väntas gå mest över grannens jaktområde (32 § jaktlagen). På arrenderad mark kan avtalet ha villkor för jakten, se jakträtt och arrende.

Allemansrätten gäller under jakten, och ni kan inte stänga skogen för andra. Naturvårdsverket råder jägare att hålla skyltarna om pågående jakt aktuella, så att de inte hindrar folk i onödan, se allemansrätt och naturhänsyn.

Tilldelning, eftersökshund och sluttid

Ta reda på vad som återstår av tilldelningen. I ett licensområde bestämmer länsstyrelsen hur många vuxna älgar och kalvar som får fällas och kan också bestämma fördelningen mellan tjurar och kor (45 § NFS 2011:7). Laget kan lägga till egna regler, till exempel att en ko med kalv ska sparas. Hur tilldelningen räknas står under viltförvaltning.

Vid älgjakt i registrerat område ska jaktledaren före varje jakttillfälle försäkra sig om att en eftersökshund kan vara på skottplatsen inom två timmar (48 § NFS 2011:7). Samma krav på hund gäller vid all jakt på klövvilt och stora rovdjur (17 § jaktförordningen), så ring hundföraren dagen innan och bekräfta. Vad hunden ska klara står under eftersök.

Bestäm sluttiden efter solen. Älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, varg, järv och lo får bara jagas med smyg- eller vaktjakt under timmen efter solnedgången, så ett drev efter dem ska vara avblåst när solen går ner. Björn får jagas till två timmar före solnedgången (9 § jaktförordningen). Läs mer under jakttid på dygnet. Datumen finns under jakttider för älg och jakttider för kronhjort. Bilaga 2 med älgens jakttider får ny lydelse 1 juli 2027, se nya jakttider 2027.

Vid licensjakt på varg, järv eller lo ska varje deltagare anmäla sig till Naturvårdsverkets jaktkortsregister innan jakten börjar (47 a § jaktförordningen).

Dagen före

Jägareförbundet föreslår att jaktledaren skickar ut radiokanal och pilotton senast dagen före, så att alla kan ställa in radion hemma. Bestäm också vem som gör vad om någon skadas, och se till att förbandsmaterial finns med.

Checklista för jakt-PM

Ett jakt-PM är en skriftlig sammanfattning av vad som gäller under jaktdagen. Föreskrifterna kräver bara att alla deltagare informeras, inte att det sker skriftligt, men Jägareförbundet råder jaktledaren att skriva ner säkerhetsreglerna och dela ut dem. Har PM:et gått ut i förväg blir genomgången kortare, och gästerna vet vad som gäller när de kommer.

Del av PM:et Det här bör stå där
Grunduppgifter Datum, samlingsplats och tid, jaktledare och ersättare med telefonnummer, kontaktpersoner hos grannlagen
Karta Såtar, numrerade pass, gränser, vägar, hus, samlingsplats och mötesplats för ambulans
Vilt som får fällas Arter, kön och ålder, vad som återstår av tilldelningen och lagets egna regler för avskjutningen
Avlysning Hur det meddelas att en kategori är fylld eller att jakten avbryts
Skjutregler Förbjudna skjutriktningar och hur de är märkta, största skjutavstånd, om det är tillåtet att skjuta in i såten och vad som gäller när drevet närmar sig passen
Synlighet Signalfärg på alla jägare och allt drevfolk, signalväst eller liknande på hundarna
Samband och signaler Radiokanal och pilotton, telefonlista, hur hundförare anropar passen och signalerna för start, avblåsning och fara
Efter skott Hur skottet rapporteras, att skytten stannar och markerar, vem som ansvarar för eftersök och hundförarens nummer
Olycka 112, hur ni tar fram er position, var förbandsväskan finns och vem som möter ambulansen
Deltagarnas ansvar Jaktkort för jaktåret, licens eller rätt att låna vapnet, inskjutet vapen, ansvarsförsäkring och nykterhet

Genomgången vid samlingen

Jaktledaren går igenom det viktigaste när laget har samlats, även om alla har fått PM:et. Vid älgjakt i licens- och älgskötselområden, och vid kronhjortsjakt i registrerade områden, ska jaktledaren före jaktens början ta upp

  • vad som får fällas
  • sambandet, så att inte fler djur fälls än vad som har tilldelats
  • förbjudna skjutriktningar och gränserna mot grannarna
  • övriga regler som behövs för att jakten ska fungera
  • att alla ska ha vapenlicens och betald viltvårdsavgift, alltså jaktkort
  • att alla bör ha ansvarsförsäkring, bära röda band eller något liknande kännetecken, ha skjutit in vapnet före säsongen och skjuta tillräckligt bra för älgjakt
  • hur viktigt det är att delta i inventeringar och rapportera de älgar man ser.

Samma punkter passar vid all gemensam jakt. Lägg till signalerna, vad som händer efter ett skott och vad ni gör om någon skadas. Varje skytt ska få höra vilket pass hon eller han har, vilka grannarna är och åt vilka håll det är förbjudet att skjuta. Förbundet råder jaktledaren att vara extra noggrann med gästjägare och inbjudna hundförare och att kolla att alla har rätt radiokanal.

Kontroll av jaktkort och vapenlicens

Den som jagar ska ha med sig jaktkortet, och den som bär ett eget vapen ska kunna visa bevis om innehavstillstånd eller ett jaktkort med anteckning om licensen (14 kap. 3 § vapenförordningen). En gäst som jagar på egen hand med ett lånat vapen behöver låneintyg och dessutom licens för samma vapentyp eller lånetillstånd. Används vapnet bara under långivarens uppsikt krävs inget av det (14 kap. 4 § vapenförordningen och 9 kap. 3 § vapenlagen), se vapenlicens för jakt.

Under jakten

Under jakten ska jaktledaren veta var alla är, ta emot rapporter om skott och fällt vilt och se till att radion hålls fri.

  • Hundföraren anropar passet på radion när hon eller han närmar sig och går inte vidare förrän skytten har svarat. Det rådet ger Jägareförbundet.
  • Ingen flyttar från passet utan klartecken från jaktledaren, och passgrannarna på båda sidor ska få veta det.
  • Fäller laget ett djur som fyller en kategori, till exempel den sista vuxna tjuren, meddelar jaktledaren det genast till alla. Det är så sambandet hindrar att fler djur fälls än tilldelningen medger. Blir det ändå för många älgar tar länsstyrelsen ut en särskild avgift (52 c § jaktförordningen).
  • Vid licensjakt på stora rovdjur ska var och en minst en gång i timmen ta reda på hur många djur som återstår. Jakten ska upphöra senast en timme efter att länsstyrelsen har avlyst den. Får du veta tidigare att jakten är avlyst eller att alla djur är fällda, räknas timmen från det (villkor enligt 6 kap. 1 och 4 §§ NFS 2022:4). Jaktledaren kan sköta kontrollen åt laget, men skyldigheten ligger kvar på varje jägare.
  • Jaktledaren kan avbryta jakten, till exempel om folk kommer in i såten, sikten blir för dålig eller någon skadas.

Jakten är slut när jaktledaren blåser av, med horn, radio eller på det sätt ni har bestämt. Skyttarna tömmer vapnen på passet innan de går därifrån. Ska ett eftersök börja kan jaktledaren låta dem stå kvar en stund. Enligt Jägareförbundet kan det underlätta eftersöket och öka säkerheten.

Efter jakten

Vid återsamlingen kontrollerar jaktledaren att alla har kommit tillbaka och att vapnen är tomma. Sedan stäms dagen av: vem som har skjutit, mot vad och var. Varje skott följs upp, även när skytten tror att det var en bom. Hur skottplatsen undersöks och eftersöket organiseras står under eftersök, och hur djuret tas om hand under urtagning och hängning.

Rapportering av fällt vilt

Vilt Anmäls till Senast
Älg i licens- eller älgskötselområde Länsstyrelsen Två veckor efter att älgen fälldes. Jaktresultatet för området två veckor efter jakttidens slut
Kronhjort i registrerat område Länsstyrelsen, av jakträttshavaren Två veckor efter jakttidens slut
Björn, varg, järv eller lo, fällt eller påskjutet Länsstyrelsen, av den som sköt Utan dröjsmål och senast samma dag

Anmälan ska bland annat ange plats och tid och, om det går att avgöra, djurets kön (5 a, 5 b och 6 §§ jaktförordningen). Älgrapporterna tas emot i Älgdata och några andra rapportsystem, och områdets företrädare gör en slutrapport i Älgdata efter säsongen, även om ingen älg har fällts. Ett licensbeslut kan kräva mer. I Örebro läns beslut om licensjakt på lo 2026 skulle anmälan också ange namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare.

Ta ner snitslar och skyltar om att jakt pågår. Hände något under dagen, prata igenom det innan laget skiljs åt. Varje tillbud bör utvärderas, och den som struntar i säkerhetsreglerna bör inte få vara med, skriver Jägareförbundet.

Om något händer: vem har ansvaret?

Ingen regel flyttar skyttens ansvar till jaktledaren. Den som skjuter ska själv vara säker på att skottet inte kan skada någon. Bryter skytten mot 27 § jaktlagen med uppsåt eller av grov oaktsamhet kan det ge böter (45 §). Dödas eller skadas en människa kan skytten dömas för vållande till annans död eller kroppsskada, och den som av grov oaktsamhet utsätter någon för livsfara kan dömas för framkallande av fara för annan (3 kap. 7–9 §§ brottsbalken). Den som av vårdslöshet skadar en människa, en hund eller annan egendom kan också få betala skadestånd (2 kap. 1 § skadeståndslagen).

Jaktledaren svarar för de uppgifter som föreskrifterna lägger på henne eller honom vid älg- och kronhjortsjakt och för det som laget har kommit överens om. Brottsbalkens regler om vållande gäller alla. Om även jaktledaren kan dömas, till exempel för ett farligt placerat pass, prövas i det enskilda fallet.

I ett rättsfall dömdes två jägare för att ha skjutit en kronhjort utan tillstånd, trots att markägaren hade sagt att jakten var tillåten. Hovrätten skrev att markägarens besked inte kunde jämställas med en jaktledares, eftersom jaktledaren har ett särskilt ansvar för att alla deltagare känner till reglerna. Den som jagar måste ändå själv hålla sig underrättad om vilket vilt som får jagas (RH 2004:82).

Om någon skadas

  1. Blås av eller ropa ut på radion att jakten är avbruten. Alla tömmer sina vapen.
  2. Ring 112 och ge positionen, helst med koordinater.
  3. Ge första hjälpen tills ambulansen kommer.
  4. Skicka någon till mötesplatsen vid vägen för att visa ambulansen vägen in.
  5. Rör inte mer än nödvändigt på platsen, så att det går att reda ut vad som hände.

Jaktledaren på teoriprovet

Enligt Naturvårdsverkets kompetensbeskrivning för jägarexamen bör både kraven och fördelarna med en jaktledare tas upp under området jaktmetoder. Se till att du kan

  • säga när föreskrifterna kräver en jaktledare och när det bara är klokt att ha en
  • räkna upp det jaktledaren ska informera om före älgjakten
  • förklara varför skytten ändå svarar för sitt eget skott
  • tala om vad du gör på passet när jakten blåses av eller när du vill flytta
  • ange hur snabbt fällda älgar och stora rovdjur ska anmälas.

Hur själva provet går till står under teoriprovet för jägarexamen.

Vanliga frågor

Måste det finnas en jaktledare vid jakt?

Inte enligt jaktlagen. Men vid älgjakt i licens- och älgskötselområden och vid kronhjortsjakt i registrerade områden ska en ansvarig jaktledare vara utsedd före jakten och vid varje jakttillfälle (48 § NFS 2011:7). Ett beslut om skydds- eller licensjakt kan också ställa sådana krav.

Vad ska stå i ett jakt-PM?

Datum och samlingsplats, jaktledare och ersättare, en karta med pass och gränser, vilket vilt som får fällas, förbjudna skjutriktningar, radiokanal och signaler, vad som gäller efter skott, grannarnas telefonnummer och vad ni gör om någon skadas.

Vad ska jaktledaren gå igenom före älgjakten?

Vad som får fällas, hur sambandet fungerar, förbjudna skjutriktningar, gränserna och att alla ska ha vapenlicens och jaktkort. Jaktledaren ska också berätta att deltagarna bör ha ansvarsförsäkring, bära röda band eller liknande och ha skjutit in vapnet.

Vem har ansvaret om ett skott går fel, skytten eller jaktledaren?

Skytten svarar alltid för sitt eget skott, både enligt jaktlagen och brottsbalken. Jaktledaren svarar för planeringen och för de uppgifter som föreskrifterna eller jaktlaget har lagt på henne eller honom.

Hur snabbt ska en fälld älg rapporteras?

Senast två veckor efter att den fälldes, om den sköts i ett licens- eller älgskötselområde (5 a § jaktförordningen). Björn, varg, järv och lo ska anmälas till länsstyrelsen senast samma dag, även när djuret bara är påskjutet.

Får jaktledaren kräva att se jaktkort och vapenlicens?

Jaktkortet ska visas för bland andra jakträttshavaren och markägaren om de ber om det (52 § jaktförordningen). Någon särskild rätt för jaktledaren finns inte i lagen, men jaktlaget kan bestämma att alla visar kort och licens vid samlingen.

Till jaktmetoder