Jaktmetoder
Grytjakt
Grytjakt är jakt med en hund som går ner i ett gryt under jord, framför allt efter räv och grävling men också efter mårdhund. Räven brukar lämna grytet när hunden kommer och skjuts av skyttar som väntar vid öppningarna. Grävlingen stannar oftare kvar och grävs fram. Hund får användas under jord efter räv och grävling under deras allmänna jakttid och vid skyddsjakt, och efter mårdhund hela året (16 § jaktförordningen).
Vilka arter som jagas i gryt
Grytjakten gäller i första hand rödräv och grävling. Mårdhunden lever också i gryt och delar dem ibland med grävlingen. Den är en invasiv främmande art som får jagas hela året (bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen). Enligt Naturvårdsverket finns den i Sverige nästan bara i Norrbotten och norra Västerbotten. Varför arten bekämpas står under invasiva arter.
Jaktförordningen nämner fler arter. Hund får gå under jord efter skogsmård på samma villkor som efter räv och grävling, alltså under artens allmänna jakttid och vid skyddsjakt. Efter vildkanin, mink, stenmård och tvättbjörn får hunden gå under jord året runt.
Grythunden behövs också när ett djur har skadats. Har en räv eller grävling som skadats vid jakt eller i trafiken gått in i ett gryt, finns det enligt Svenska Kennelklubben inga andra hundar än grythundar att ta till. Är det en skadeskjuten räv eller grävling i grytet har jägaren samma eftersöksplikt som vid annan jakt (28 § jaktlagen), se eftersök.
Så ser ett gryt ut
Ett gryt är ett system av gångar under jord med en eller flera kammare där djuren ligger, och ofta med flera öppningar. Grävlingen gräver sina gryt själv och kan använda samma gryt i generationer. Räven gräver ett eget eller flyttar in i ett övergivet grävlingsgryt. Mer om grävlingens gryt står i artporträttet om grävling.
För jakten spelar marken stor roll. Trädrötter binder jorden och gör gångarna stabilare. Ett gryt i ett stenröse eller en klippskreva kan däremot vara svårt att nå med spaden.
Ett konstgryt är ett gryt av till exempel betongrör eller trälådor som grävs ner där du jagar, så att rävar flyttar in. Svenska Jägareförbundet råder den som vill hålla efter rävarna att anlägga ett par konstgryt som är lätta att jaga i.
Så hittar du ett bebott gryt
Det säkraste tecknet är spår i nysnö som går in i grytet men inte ut igen. Utan snö får du läsa öppningarna: färsk jord, upptrampade ingångar, lukt och matrester hos räven, bäddmaterial och latringropar hos grävlingen.
Släpp inte hunden förrän du är säker på att djuret ligger inne. En grävling som är ute och märker hunden kan dröja länge innan den går ner igen.
Grythundarna och deras arbete
Grythundarna är taxar och terrier. Svenska Jägareförbundet räknar bland annat tysk jaktterrier, borderterrier, jack russell terrier, parson russell terrier och släthårig foxterrier dit. Taxen används också för drev och eftersök. Hur grythundarna förhåller sig till andra hundgrupper står under jakt med hund.
Kennelklubben skiljer på två arbetssätt:
- En rävsprängare får räven att lämna grytet, så att skyttarna kan skjuta den ovan jord.
- En förliggare ställer djuret under jord och skäller på det tills jägaren har grävt sig ner. Det är arbetssättet vid grävlings- och mårdhundsgryt.
En hund kan ha den ena eller båda färdigheterna. Mod, rovdjursskärpa och jaktlust är nödvändiga, men arbetet ska vara klokt och balanserat. Kennelklubben vill sortera bort hundar med uppenbar och obalanserad aggressivitet, eftersom de löper stor risk att skada både sig själva och djuret.
Hunden måste få plats. I ett provgryt enligt Kennelklubbens regler är gångarna 20 gånger 20 centimeter, och förträngningarna, så kallade nålsögon, mäter 13 gånger 17 centimeter invändigt.
Så går grytjakten till
Grytjakt på räv
- Gå tyst fram mot grytet i motvind, så att räven varken hör eller vädrar skyttarna.
- Skyttarna ställer sig stilla på pass med fri sikt över öppningarna, en bit från grytet.
- Hundföraren släpper in hunden i en öppning och går sedan själv till en bestämd plats.
- Vänta. Enligt Jägareförbundet lämnar räven oftast grytet inom några minuter.
- Skjut först när räven är fri från grytet och du ser att hunden inte är strax bakom den.
Räven skjuts i regel med hagelgevär när den kommer ut. Jägareförbundet rekommenderar hagel i storlek US 3–5 till räv och ett skjutavstånd på högst 25 meter. Enligt förbundet kombineras grytjakten ofta med jakt med drivande hund.
Grytjakt på grävling
Grävlingen ligger ofta envist kvar på samma ställe och kan skrapa upp en vall av jord mellan sig och hunden. Då går jakten till så här:
- Hunden ställer grävlingen. Lyssna efter skallet. Hörs det dåligt genom marken visar en pejlsändare på hunden var den står.
- Gräv ett nedslag, alltså ett hål ner till gången, där hunden står. Ett råd från Jägareförbundet är att gräva så att du kan sätta ner spaden mellan hunden och grävlingen.
- Ta upp hunden.
- Avliva grävlingen på nära håll när den visar sig, till exempel med en grytpistol.
- Fyll igen nedslaget och återställ grytet.
Ställ också ut en passkytt med hagelgevär, för en grävling som smiter ut genom en annan öppning.
Säkerhet och skjutvinklar vid grytet
Vid ett gryt står skyttar och hundförare ofta på kort avstånd från varandra, och djuret kan komma ut ur vilken öppning som helst. Bestäm därför skjutriktningarna innan hunden släpps.
- Ge varje skytt en sektor. Ingen ska ha en annan skytt, hundföraren eller grytet i sin skjutriktning.
- Skjut aldrig mot en grytöppning. Hunden kan komma ut direkt efter räven.
- Tänk på bakgrunden och på rikoschetter mot sten, is och frusen mark.
- Låt en person leda jakten och bestämma var alla står.
Enligt 27 § jaktlagen får jakten inte sätta människor eller egendom i fara. Mer om ansvaret står under jaktledaren och säker vapenhantering.
Regler för grytjakt
När hunden får gå under jord
| Art | Hund under jord | Hund som förföljer ovan jord | Jakttid |
|---|---|---|---|
| Rödräv | Under allmän jakttid och vid skyddsjakt | 21 aug–28 (29) feb | Från 1 aug till 28 (29) feb, 15 mars, 31 mars eller 15 april beroende på län |
| Grävling | Under allmän jakttid och vid skyddsjakt | 21 aug–31 jan | 1 aug–31 jan i hela landet |
| Mårdhund | Hela året | 1 aug–15 april | Hela året (bilaga 4 punkt 1) |
Jaktförordningen har ingen särskild förbudsperiod för hund under jord utöver jakttiden. Du får jaga räv i gryt från 1 augusti, trots att hundar annars ska hållas under tillsyn 1 mars–20 augusti (16 § lagen om tillsyn över hundar och katter). I de fyra nordligaste länen och i Älvdalens kommun får grytjakten på räv pågå till 15 april, medan drivande hund på räv bara får användas till slutet av februari. Länsstyrelsen kan besluta om strängare regler för hundar i länet (19 § jaktförordningen). Exakta datum finns under jakttider för räv, grävling, mårdhund och jakt med hund.
Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 får hunden också gå under jord, till exempel efter en räv eller grävling som kommer in på gården och kan göra skada där. Årsungar av räv får jagas om det behövs för viltvården, och årsungar av grävling om det behövs för lantbruket eller viltvården. Den jakten gäller bara ungarna. Villkoren står under skyddsjakt.
Den 1 juli 2027 får 16 § och bilagorna 1, 2 och 4 ny lydelse (SFS 2026:1693). Tiderna för räv, grävling och hund under jord är desamma i den nya lydelsen. Vad som ändras står under nya jakttider 2027.
Krav på hunden
Lagen kräver inte att en grythund är provad. Enligt 16 § jaktförordningen ska hunden vara lämpad för jaktändamålet, och den får användas av jakträttshavaren eller av någon annan med jakträttshavarens medgivande. Jagar hunden på ett olämpligt sätt ska den snarast kopplas, och viltet får inte utsättas för onödiga påfrestningar (18 §). Kennelklubbens råd är att hunden ska vara tränad och ha godkänt grytanlagsprov innan den används vid jakt under jord. Reglerna för hundar i allmänhet står under jakthunden.
Grytet är fredat när djuret är fredat
Ett gryt är ett bo, och den som gör ingrepp i ett bo jagar enligt 2 § jaktlagen. När viltet är fredat gäller fredningen också boet (3 §). Det får tre följder:
- Du behöver jakträtt eller jakträttshavarens lov för att gräva i ett gryt, på samma sätt som för att jaga.
- Utanför jakttiden får du inte gräva upp eller förstöra ett gryt där räv eller grävling bor, om det inte sker som tillåten skyddsjakt.
- Ett gryt där en art som alltid är fredad bor, till exempel fjällräv, får du aldrig gräva i.
Grävlingens jakttid slutar 31 januari, medan räven får jagas längre, och från november till mars ligger grävlingen i vintervila. Ställer hunden en grävling efter januari får du inte gräva fram och avliva den, om det inte är tillåten skyddsjakt. Ta upp hunden.
Ligger grytet i en gravhög eller någon annan fornlämning får du inte gräva där utan tillstånd från länsstyrelsen (2 kap. 6 och 12 §§ kulturmiljölagen). I naturreservat kan föreskrifterna förbjuda grävning. Arrenderar du jakten, kom överens med markägaren om grävning vid gryt och om var konstgryt får ligga.
Vapen och ljus vid grytet
Vid jakt under jord, vid gryt eller lya får räv, grävling och mårdhund skjutas med kulpatron klass 4, och enhandsvapen i kaliber .22 får användas (NFS 2023:8). Där får du också använda ficklampa (14 § jaktförordningen). Hela listan finns under kaliber och hagelstorlek, och tillståndet för en grytpistol beskrivs i frågan om pistol vid grävlingsjakt.
Träningsgryt
Hundar som är lämpade för det får tränas och provas hela året i gryt som är särskilt iordningställda för ändamålet (16 a § jaktförordningen). Jordbruksverket får bestämma hur sådana gryt ska vara utformade. Ett konstgryt som du har grävt ner i skogen för att locka räv är inget träningsgryt. Där gäller samma tider som i ett naturligt gryt.
Risker för hunden och djurskyddet
Under jord kan du inte gripa in. Riskerna för hunden är framför allt tre:
- Bett. Både räv och grävling försvarar sig när hunden kommer nära.
- Ras och instängning. I lös sand rasar gångarna lätt, inte minst när du gräver, och hunden kan bli instängd. Ha alltid med spade och pejl, så att du snabbt kan gräva fram den.
- Smitta. Enligt SVA kan hunden få rävskabb av kvalster som finns kvar i ett gryt där en skabbig räv har legat. Om skabb och dvärgbandmask kan du läsa under viltsjukdomar.
Hunden omfattas av djurskyddslagen. Det frilevande viltet skyddas i stället av kravet att jakten inte får orsaka onödigt lidande (27 § jaktlagen). Gräv dig därför fram så fort du kan när hunden har ställt en grävling. Kommer du inte fram, till exempel i ett stengryt, avbryter du jakten och tar upp hunden.
Grytanlagsprov och andra prov för grythundar
Proven ordnas av Svenska Grythundklubben, Svenska Taxklubben och Svenska Terrierklubben enligt Svenska Kennelklubbens regler för grythundsarbete. Reglerna gäller från 30 juni 2023 till 31 december 2026, så detaljerna kan ändras från 2027.
Grytanlagsprovet
- Hunden ska vara minst 12 månader och registrerad i SKK. Den vägs före start.
- Provet görs i ett provgryt med gångar, nålsögon och en vridbar kammare, kitteln, där en grävling ligger. Ett galler av rostfria rör skiljer hund och grävling åt, så att de inte kan komma i kontakt.
- Hunden släpps i en ingång och måste ha tagit sig igenom minst ett nålsöga inom tre minuter. Provet pågår minst åtta minuter och ska vara klart inom femton.
- Domaren bedömer fyra moment: arbetssätt, jaktlust, skall och sök. Bäst är en hund som håller kontakt med gallret framför grävlingen hela tiden, arbetar ihärdigt utan pauser, skäller tätt och startar snabbt och målmedvetet.
Resultatet blir kvalitet 1, som är godkänt anlagsprov, kvalitet 2, som motsvarar godkänt karaktärsprov, eller kvalitet 0, som är underkänt. En hund som visar oacceptabelt hög och okontrollerbar skärpa får grovt fel, och efter två grova fel får den inte delta igen.
Andra prov
- Grytkaraktärsprov är bara för tax och ska visa hundens rastypiska karaktär utan större träning.
- Vid grytapporteringsprov hämtar hunden ett föremål på cirka sex kilo ur provgrytet inom tio minuter.
- Grytjaktprov görs i naturgryt på vuxen räv, grävling eller mårdhund och bara under allmän jakttid. Hunden ska vara minst 15 månader och bedöms som rävsprängare eller förliggare, med första, andra eller tredje pris. Konstgjorda eller tillrättalagda gryt får inte användas.
Levande grävling vid proven
Djurskyddslagen förbjuder att djur tränas eller används vid prov så att de lider (3 kap. 1 §), men djurskyddsförordningen gör undantag för grytanlagsprov med levande grävling (3 kap. 8 §). År 2019 gav regeringen Naturvårdsverket och Jordbruksverket i uppdrag att utreda om sådana prov fortfarande behövs. Enligt Svenska Jägareförbundets remissvar föreslog myndigheterna att levande grävling skulle fasas ut på fem år, och förbundet motsatte sig förslaget. I oktober 2026 står undantaget kvar i förordningen.
Grytjakten på teoriprovet
Grytjakt hör till ämnena jakthundar och jaktmetoder på teoriprovet (13 § NFS 2015:10). Det här bör du kunna:
- skillnaden mellan rävsprängare och förliggare, och vilka raser som är grythundar
- efter vilka arter hund får gå under jord, och när, enligt tabellen ovan
- skillnaden mellan ett träningsgryt och ett konstgryt för jakt
- vilka vapen, vilken ammunition och vilket ljus som är tillåtna vid gryt
- hur du känner igen ett bebott gryt
- hur skyttarna placeras och varför ingen skjuter mot grytet
Vanliga frågor
Vilka djur får man jaga med grythund?
Räv, grävling och skogsmård under deras allmänna jakttid och vid skyddsjakt. Vildkanin, mårdhund, mink, stenmård och tvättbjörn får jagas med hund under jord året runt. Det står i 16 § jaktförordningen.
När får man jaga grävling i gryt?
Under grävlingens allmänna jakttid, som är 1 augusti–31 januari i hela landet. Resten av året får hund bara gå under jord efter grävling vid skyddsjakt enligt bilaga 4, till exempel på en grävling som kommer in på gården och kan göra skada där.
Måste en grythund ha klarat grytanlagsprov?
Nej, det finns inget sådant lagkrav. Jaktförordningen säger bara att hunden ska vara lämpad för jakten. Kennelklubben råder ändå att hunden tränas och godkänns på grytanlagsprov innan den används vid jakt under jord.
Får man gräva i ett rävgryt?
Att göra ingrepp i viltets bon räknas som jakt enligt jaktlagen. Du behöver därför jakträtt, och det måste vara jakttid för djuret i grytet eller vara tillåten skyddsjakt. Ligger grytet i en fornlämning krävs dessutom tillstånd från länsstyrelsen.
Vad är skillnaden mellan en rävsprängare och en förliggare?
En rävsprängare får räven att lämna grytet så att den kan skjutas ute. En förliggare håller djuret på plats under jord och skäller tills jägaren har grävt sig ner, vilket är det vanliga arbetssättet vid grävling och mårdhund.
Får man träna grythunden på sommaren?
Ja, i gryt som är särskilt iordningställda för träning och prov får lämpliga hundar tränas och provas hela året (16 a § jaktförordningen). I ett vanligt gryt eller ett konstgryt i skogen gäller jakttiderna.