Jaktmetoder
Fångst med fällor
Fångstjakt är jakt med fällor och andra fångstredskap. Precis som vid annan jakt behöver du jakträtt eller lov, oftast ett betalt jaktkort och en tillåten jakttid. Fällan ska dessutom vara typgodkänd av Naturvårdsverket. Utom i hus, på gården och i trädgården ska den också vara märkt. En fälla som fångar djuret levande ska vittjas minst en gång per dygn. Reglerna finns i 10 a–15 §§ jaktförordningen och i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2018:3 om användande av fångstredskap.
Dödande och levandefångande fällor
Föreskrifterna skiljer mellan dödande fångstredskap och fångstredskap som inte dödar (4 § NFS 2018:3). I vardagligt tal heter de slagfällor och levandefångande fällor.
| Levandefångande fälla | Dödande fälla | |
|---|---|---|
| Så fungerar den | Djuret stängs in i en bur, fastnar i ett nät eller hålls kvar av en snara | Djuret dödas när fällan löser ut |
| Exempel | Burfällor för mink, räv och grävling, norsk kråkfälla, fällor för vildsvin | Slagfällor för mård, mink, råttor och möss, stockfälla för mård, ripsnara |
| Fördel | Fel art kan släppas oskadd | Behöver inte vittjas varje dygn |
| Nackdel | Måste vittjas ofta, och djuret får inte sitta fångat längre än nödvändigt (17 §) | Bifångsten dör |
Slagfällan passar där du inte kan gå till fällan varje dag. Svenska Jägareförbundet nämner som exempel mårdfångst på vintern långt från bebyggelse. För de dödande fällorna gäller i stället särskilda krav på hur de byggs, placeras och betas (33 § NFS 2018:3).
Vad typgodkännandet innebär
Ett fångstredskap får bara användas om det är av godkänd typ (11 § jaktförordningen). Naturvårdsverket prövar typerna efter samråd med Jordbruksverket. För att bli godkänt får redskapet inte utsätta viltet för onödigt lidande. Det ska vara säkert för människor och egendom och så långt det går bara fånga de arter det är avsett för.
Naturvårdsverkets förteckning över godkända fångstredskap har omkring 200 typnummer. Dödande redskap har bokstaven S och levandefångande bokstaven L, till exempel L12 Norsk kråkfälla. För varje typ står vilka arter den är godkänd för, och tillverkaren ska märka redskapet med typbeteckningen. Kravet på typgodkännande gäller också rått- och musfällor, så kontrollera typnumret innan du köper en fälla.
Bygga en fälla själv
Du får bygga en godkänd fälla själv utan särskilt tillstånd, om du följer Naturvårdsverkets ritning med mått och material. Går ett material inte längre att köpa får du använda ett likvärdigt (5 § NFS 2018:3). Sedan ska du underhålla fällan så att den inte avviker från ritningen (6 §).
Fällor som inte behöver typgodkännande
Det finns två undantag. En fälla av en typ som har prövats i ett annat EU-land, i Turkiet eller i ett EFTA-land inom EES får användas om djurskyddet och säkerheten motsvarar de svenska kraven. Den ska först anmälas till Naturvårdsverket (11 § andra stycket jaktförordningen). Dessutom kan Naturvårdsverket besluta om undantag i ett enskilt fall (15 § 2), som när Svenska Jägareförbundets personal får bekämpa invasiva arter med fällor som inte är typgodkända. För dig som jagar på egen hand gäller alltså förteckningen eller det första undantaget.
Vem får fånga och var
Att fånga vilt är jakt (2 § jaktlagen). Du behöver alltså jakträtt på marken eller lov av den som har den, se jakträtt och arrende.
Utan jakträtt får du ändå fånga råttor, möss, mink, räv och några andra däggdjur som tar sig in på din gård eller i din trädgård och kan göra skada där (23 § jaktlagen och 26 § jaktförordningen). Fåglar omfattas inte av den rätten. Den som har mark men saknar jakträtt där får också fånga vildkanin och behålla den. Mer om villatomten står under jakt på tomten.
Jaktkort och jägarexamen
Viltvårdsavgiften gäller alla som jagar, alltså också den som fångar (49 § jaktförordningen). Det viktigaste undantaget vid fångst är skyddsjakt enligt punkt 2–4 i bilaga 4, till exempel på råttor eller mink som har tagit sig in på gården. Jakt för forskning eller ringmärkning enligt 31 § första stycket och 32 § är också undantagen. Inte heller du som är yngre än 18 år när jaktåret börjar och saknar vapenlicens för jakt behöver betala. Fångar du mink vid en sjö eller i skärgården med stöd av punkt 1 ska du ha ett betalt jaktkort.
Jägarexamen krävs inte för fällfångst. Avlivar du fångade djur med skjutvapen måste du däremot ha rätt att inneha vapnet, se vapentillstånd.
Redskap som kräver utbildning eller tillstånd
För de flesta fällor finns inget krav på utbildning. Undantagen står i NFS 2018:3.
| Redskap | Krav | Regel |
|---|---|---|
| Fotsnara för räv | Utbildning hos en svensk jägarorganisation. Bara i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län | 24 och 25 §§ |
| Slagfälla för bäver | Utbildning och tillstånd från länsstyrelsen | 26 och 28 §§ |
| Ripsnara | Utbildning. För fåglar får snaror bara användas vid jakt efter dalripa och fjällripa norr om 58:e breddgraden | 27 §, 10 a § jaktförordningen |
| Levande lockfågel för att fånga en annan art | Länsstyrelsens tillstånd, som ska ges sparsamt | 28 och 30 §§ |
| Fälla för duvhök eller för falkar, vråkar, hökar och ugglor som är statens vilt | Tillstånd från länsstyrelsen | 28 och 31 §§ |
Märkning och placering
Varje fångstredskap du använder ska ha en väderbeständig märkning med typbeteckningen och ditt namn, din adress och ditt telefonnummer (7 § NFS 2018:3). Det gäller även när fällan inte är gillrad. I hus, på gården och i trädgården behövs ingen märkning.
- En levandefångande fälla ska stå så att djuret skyddas mot väder och annat som kan orsaka onödigt lidande (8 §).
- Risken för bifångst ska vara så liten som möjligt (12 §). Ställ fällan där målarten rör sig.
- En fälla som inte används, eller som står öppen medan djuren vänjer sig vid den, ska vara säkrad så att den inte kan fånga något eller skada någon (9 §).
- En vildsvinsfälla ska ha larm, får bara betas med oförädlat vegetabiliskt foder och ska vara inställd så att ingångsöppningen är högst 55 centimeter hög (20 §).
Krav på dödande fällor
För dödande fällor som inte kräver tillstånd gäller också 33 § NFS 2018:3, i lydelse enligt NFS 2018:6:
- Står fällan lägre än 1,5 meter över marken och är det mindre än 30 centimeter mellan ingångshålet och gillret, ska den ha en fast ingångstunnel som är minst 30 centimeter lång, högst 10 centimeter bred och högst 12 centimeter hög.
- En fälla med trampgiller får inte betas på trampplattan.
- En fälla med betesgiller får bara betas på gillret och ska luta eller hänga i 45 graders vinkel.
- Stockfällan för mård ska sitta minst 1,5 meter över marken och fritt från större stenar och sluttningar.
Kraven på tunnel och vinkel gäller inte fällor för råttor, möss, sorkar och mullvadar, och inte heller stockfällan.
Tillsyn och vittjning
Att vittja är att ta hand om fångsten (4 §). Tabellen gäller levandefångande fällor.
| Redskap | Vittjas minst | Regel i NFS 2018:3 |
|---|---|---|
| Fälla för fågel | En gång per dygn, alltid på kvällen | 18 § |
| Fälla för däggdjur | En gång per dygn, alltid på morgonen | 19 § |
| Fälla för iller, mink, hermelin, vessla, sork eller råtta | Morgon och kväll | 19 § |
| Fälla för möss | Var femte timme | 19 § |
| Fotsnara för räv | Morgon, senast i gryningen, och kväll | 21 § |
| Nät | Ständig bevakning, vittjas direkt efter fångst | 23 § |
| Fälla med larm | Så snart som möjligt efter larmet | 22 § |
När du vittjar en fälla för bland annat räv, mink, grävling eller vildsvin får du använda ficklampa (14 § jaktförordningen). Övriga regler om ljus står under jakttid på dygnet.
Larm och kamera
Naturvårdsverket rekommenderar larm på alla levandefångande fällor (allmänt råd till 17 §). Ett larm är teknik som talar om för dig att fällan har löst ut (4 §). En viltkamera räknas bara som larm om den faktiskt meddelar dig när fällan har löst ut. Larmet ersätter inte tiderna i 18 och 19 §§. Kravet att vittja så snart som möjligt efter larmet gäller utöver dem (22 §).
Kontroll av fällan
Medan du använder en fälla ska du kontrollera material och funktion, framför allt gillret, minst en gång i månaden. För fällor som bara fångar råttor, möss eller en invasiv främmande art räcker var tredje månad (6 §).
Avlivning av fångat djur
Ett fångat djur ska avlivas eller släppas direkt när du vittjar (12 a § jaktförordningen). Enligt 36 § NFS 2018:3 får dock fångade fasaner, rapphöns, gräsänder, kråkor, kajor, skator och tamduvor hållas kvar en tid i fällan för att locka fåglar av samma art. Ett fångat djur får också förvaras tillfälligt medan du transporterar det för att avliva det någon annanstans.
Avlivningen är en del av jakten och ska ske utan onödigt lidande (10 §). Avlivar du med skjutvapen ska kaliber och ammunition passa djurets art och storlek, och skottet ska träffa hjärnan så att djuret förlorar medvetandet och inte vaknar igen innan det dör (11 §). Reglerna om jaktmedel gäller inte när du avlivar ett fångat djur (12 a § tredje stycket jaktförordningen). Därför gäller inte heller ammunitionsklasserna i NFS 2023:8 (1 kap. 3 §).
Om ett djur som är statens vilt dör i fällan, till exempel en utter i en minkfälla, ska du snarast anmäla det till polisen (36 § jaktförordningen). Vilka arter som är statens vilt står under jakttermer.
Bifångst och tamdjur
Bifångst är ett djur av en annan art eller en annan individ än den som fällan är godkänd för (4 § NFS 2018:3). Den ska släppas om du bedömer att den kan leva vidare utan onödigt lidande (13 §). Är ett fredat djur så illa skadat att det snarast bör avlivas får du göra det med stöd av 9 a § jaktlagen.
En oskadd katt eller hund släpper du. Är den allvarligt skadad gäller djurskyddslagen (14 § NFS 2018:3). Enligt den får en veterinär eller polis avliva ett djur som bör avlivas omedelbart, och i brådskande fall även någon annan. Sedan ska ägaren få veta det, eller länsstyrelsen om ägaren inte går att nå (9 kap. 4 § djurskyddslagen).
Invasiva arter får inte släppas
Ett djur av en invasiv främmande art som står på EU:s eller Sveriges förteckning får inte släppas fritt, vare sig det är målarten eller bifångst (15 § NFS 2018:3). Kontakta den ansvariga myndigheten eller den som har myndighetens uppdrag att bekämpa arten och fråga hur du ska göra. Går det inte att få besked ska du avliva djuret. För landlevande ryggradsdjur som mårdhund och tvättbjörn har Svenska Jägareförbundet uppdraget från Naturvårdsverket.
Jakttider vid fångst
Vid fångst gäller samma jakttider som vid annan jakt. Ett djur får alltså fångas under den allmänna jakttiden i bilaga 1, som skyddsjakt enligt bilaga 4 eller efter beslut av en myndighet, till exempel länsstyrelsens beslut om skyddsjakt. Vilka arter och platser bilaga 4 omfattar står under skyddsjakt.
Levandefångande fällor har dessutom en egen gräns: de får bara användas 1 augusti–15 april (16 § NFS 2018:3). Gränsen gäller inte vid skyddsjakt, vare sig enligt bilaga 4 eller efter beslut av en myndighet. Den gäller inte heller vid jakt med särskilt tillstånd för bland annat forskning, eller vid ringmärkning (31 och 32 §§ jaktförordningen).
Fångst art för art
Enligt Svenska Jägareförbundet räcker inte vapnet ensamt mot små rovdjur och kråkfåglar som plundrar fågelbon.
Mink
Minken saknar allmän jakttid men får jagas hela året som främmande art (bilaga 4 punkt 1) och när den kommer in på gården (punkt 2), se jakttider för mink. Enligt Naturvårdsverket är minken ett av de största hoten mot fåglar som häckar på marken i skärgården.
Jägareförbundet kallar fällan den mest effektiva metoden mot mink. Under barmarkstiden rekommenderar förbundet obetade genomgångsfällor med ett ledhinder som skär av minkens vandringsväg, eller fällor på en flotte. På vintern fungerar betade fällor bättre. De flesta som fångar mink gör uppehåll i maj–juli, när honan har ungar som behöver henne.
Släpp inte en fångad mink. Minken förs in på EU:s förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1422. Förordningen trädde i kraft 7 augusti 2025, men för minkens del gäller den först från 7 augusti 2027. Från den dagen får en fångad mink inte släppas (15 § NFS 2018:3), och då börjar också EU:s förbud gälla, bland annat mot att hålla, transportera och sätta ut minken. Fram till dess är det ett råd och inget lagkrav.
Mårdhund och tvättbjörn
Mårdhund och tvättbjörn får jagas hela året (bilaga 4 punkt 1), se jakttider för mårdhund. Mårdhunden finns framför allt i Norrbotten och norra Västerbotten. Enligt Naturvårdsverkets artsida, granskad i januari 2025, fanns då ett tjugotal i landet och alla bar sändare. Vid slutet av 2025 hade förbundet tolv aktiva sändardjur, och bara ett fåtal vilda mårdhundar fanns kvar. Jägareförbundet steriliserar fångade mårdhundar och släpper dem med sändare så att de leder fram till nya djur. Fångar du en mårdhund ska du därför först ringa förbundets tipstelefon för främmande arter. Det finns typgodkända fällor för mårdhund, till exempel L19 Tynset Universal.
Tvättbjörnen är inte etablerad i Sverige och ingen fälla är godkänd för den. Ser du en tvättbjörn rapporterar du den till Jägareförbundet.
Kråka, skata och kaja
Kråka, skata och kaja har allmän jakttid 1 juli–15 april, i de fyra nordligaste länen 16 juli–30 april, se jakttider för kråka, skata och kaja. En levandefångande kråkfälla får du alltså använda 1 augusti–15 april med stöd av den allmänna jakttiden. Resten av året krävs skyddsjakt enligt bilaga 4, till exempel när fåglarna gör skada på en åker med gröda eller i en ladugård (punkt 2).
Jägareförbundet beskriver två vanliga fällor. Den norska kråkfällan är en stor bur där kråkorna först vänjs vid att hoppa ner och äta. När fångsten börjar läggs en ram som liknar en stege över öppningen, så att fåglarna tar sig in men inte ut. Små burfällor har ett rum för en levande lockfågel och ett fångstrum på var sida. Kråkor och skator som försvarar sitt revir på våren fångas när de försöker köra bort lockfågeln.
Lockfågeln ska vara av samma art som du vill fånga, om du inte har länsstyrelsens tillstånd (28 § NFS 2018:3). Blinda eller lemlästade lockfåglar är alltid förbjudna (bilaga 5 till jaktförordningen).
Räv, grävling och mård
Räv, grävling och mård fångas under sina allmänna jakttider, se jakttider för räv, grävling och mård. Som skyddsjakt får de också fångas vid en hönsgård eller viltuppfödning och 200 meter runt den för att hindra skador (bilaga 4 punkt 13). Detsamma gäller när de tillfälligt finns på en ö, en holme eller ett skär och viltvården kräver det (punkt 6). Enligt Jägareförbundet går rävfångsten bäst i början av säsongen, när årets ungrävar är oerfarna.
Råttor och möss
För råttor och möss gäller punkt 2 i bilaga 4 hela året. Utöver gården och trädgården får jakträttshavaren fånga dem i till exempel en ladugård eller ett lager.
Ändringar i bilaga 4 från 1 juli 2027
Enligt SFS 2026:1693 läggs fälthare och näbbmöss till bland djuren som får fångas på gården och i trädgården. Mink, mårdhund och tvättbjörn står kvar bland de främmande arterna i punkt 1. Se också nya jakttider 2027.
Fångst på teoriprovet
Fångst är område 8 i Naturvårdsverkets kompetensbeskrivning för teoriprovet. Där står att du ska känna till lagstiftningen om fällfångst, fälltyperna och deras för- och nackdelar, säkra konstruktioner och avlivning. Du ska också förstå varför fällan är viktig i viltvården och vid skyddsjakt. Lär dig särskilt kraven på typgodkännande och märkning, vittjningstiderna, perioden 1 augusti–15 april för levandefångande fällor och att invasiva arter på EU:s eller Sveriges förteckning aldrig får släppas. Hur provet går till står under teoriprovet.
Vanliga frågor
Behöver man jaktkort för att fånga mink med fälla?
Det beror på var fällan står. En mink som tar sig in på din gård eller i trädgården fångar du som skyddsjakt enligt punkt 2 i bilaga 4, och då behövs ingen viltvårdsavgift. Står fällan vid en strand eller i skärgården jagar du med stöd av punkt 1, och då ska jaktkortet vara betalt.
Måste en musfälla vara typgodkänd?
Ja. Husmöss och råttor räknas som vilt, och varje fångstredskap för vilt ska vara av en typ som Naturvårdsverket har godkänt. Inne i huset och på tomten behöver fällan däremot inte märkas med namn och telefonnummer.
Hur ofta ska man vittja en minkfälla?
En minkfälla som fångar djuret levande ska vittjas två gånger per dygn, på morgonen och på kvällen. För en dödande minkfälla finns inget sådant krav, men du ska kontrollera material och funktion minst en gång i månaden. Fångar fällan enbart mink räcker var tredje månad, eftersom minken är en invasiv främmande art (6 § NFS 2018:3).
Vad gör man om man fångar en mårdhund?
Släpp den inte. Ring Svenska Jägareförbundets tipstelefon för främmande arter. Förbundet sköter bekämpningen åt Naturvårdsverket. Förbundet har ett tiotal steriliserade mårdhundar med sändare ute, och de används för att hitta de få vilda djur som finns kvar. Går det inte att få besked ska djuret avlivas.
Får man fånga kråkor i fälla på sommaren?
Bara som skyddsjakt. Mellan 16 april och 31 juli får en levandefångande fälla inte användas med stöd av den allmänna jakttiden. Jakträttshavaren får däremot fånga kråkor hela året om de gör skada på en åker med gröda eller till exempel i en ladugård.
Behöver man jägarexamen för att jaga med fällor?
Nej. Jägarexamen krävs för att få tillstånd att inneha skjutvapen för jakt, inte för fällfångst. Du behöver jakträtt eller lov av jakträttshavaren och oftast betald viltvårdsavgift. För fotsnara, ripsnara och slagfälla för bäver krävs en särskild utbildning.
Får man bygga en egen fälla?
Ja, om du bygger efter en typgodkänd konstruktion. Naturvårdsverket har ritningar med mått och material för vissa fällor, och något eget tillstånd behövs inte. En fälla som avviker från ritningen riskerar att inte längre räknas som godkänd.