Jaktteori
Vapnen
Vapen och ammunition är ett av de tyngsta områdena på teoriprovet. Du behöver veta vilka vapen som får användas till vilket vilt, hur ammunitionsklasserna fungerar, hur vapnen ska förvaras och vad som krävs för licens. Reglerna om vapen vid jakt finns i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8. Sedan 1 juni 2026 gäller dessutom en ny vapenlag (2026:408) och en ny vapenförordning (2026:409).
Hagelgevär
Hagelgeväret har en eller flera släta pipor och skjuter en svärm av hagel. Det används framför allt på fågel och mindre däggdjur som hare och räv. Vanliga typer är enpipiga gevär, dubbelpipiga gevär med piporna bredvid varandra, bockhagel med piporna ovanpå varandra samt pumprepeterande och halvautomatiska gevär.
- Tillåtna kalibrar är 12, 16, 20, 24, 28, 32 och .410.
- Kaliber 12, 16 och 20 får användas på allt vilt utom bland annat älg, hjortar, vildsvin, mufflonfår, björn, varg, järv, säl och bäver. De mindre kalibrarna får bara användas på de mindre arter som räknas upp i föreskrifterna, till exempel kanin, mink, ripa, vissa änder och duvor.
- Pumprepeterande och halvautomatiska hagelgevär får rymma högst tre patroner, två i magasinet och en i patronläget.
- Piporna ska vara minst 48 centimeter långa.
- Haglen får vara högst 4,1 millimeter i diameter (US nr 1).
Trångborrningen i pipans mynning, choken, styr hur samlad hagelsvärmen blir. En trång choke håller ihop svärmen på längre håll. En öppen choke eller en cylinderborrad pipa sprider haglen snabbare och passar på korta avstånd. Mer om detta finns under hagelgevär.
Slugpatron, en hagelpatron med en enda kula, får bara skjutas ur enpipiga hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 med riktmedel. Den som är behörig att använda kulgevär i klass 1 får använda slug på vildsvin, dovhjort och mufflonfår. Den som är behörig för klass 2 får använda den på rådjur.
Kulgevär
Kulgeväret har en räfflad pipa. Räfflorna får kulan att rotera, vilket gör att den håller kursen. Kulgevär används på klövvilt, rovdjur och annat vilt där det krävs precision på längre håll. Vapnet ska ha enskottsmekanism, vara manuellt repeterande, till exempel en cylinderrepeter, eller vara halvautomatiskt. Pipan ska vara minst 45 centimeter lång, och vapnet ska ha ett riktmedel.
Halvautomatiska kulgevär får vid jakt på bland annat varg, björn, lo, järv, säl, bäver, skogshare och fåglar ha högst två patroner i magasinet och en i patronläget. Vid jakt på övriga arter, till exempel älg, vildsvin och rådjur, är gränsen fem plus en.
Kalibern anger pipans innerdiameter och skrivs i millimeter, till exempel 6,5 × 55, eller i tum, till exempel .308 Winchester. Läs mer under kulvapen.
Ammunitionsklasser
Kulpatroner delas in i fyra klasser. Klassen avgörs av kulans konstruktion, vikt och energi 100 meter från mynningen (E100), inte av kalibern.
| Klass | Krav i korthet | Får användas på |
|---|---|---|
| 1 | Expanderande kula, minst 9 g och E100 minst 2 700 J, eller minst 10 g och 2 000 J. Blyfri kula: minst 7,7 g och 2 000 J | Allt vilt |
| 2 | Expanderande kula, minst 3,2 g och E100 minst 800 J | Allt utom bland annat älg, hjortar, vildsvin, mufflonfår, björn och varg. Rådjur, räv, lo och säl är exempel där klass 2 räcker |
| 3 | Valfri kula, minst 2,5 g och E100 minst 200 J | Mindre vilt, men inte rådjur, säl, järv, lo eller bäver |
| 4 | Valfri kula, mynningsenergi minst 150 J | Smådjur och vissa fåglar, till exempel mink, kanin, ripa och kråkfåglar |
Det finns undantag, bland annat för jakt i gryt och vid eftersök, där andra klasser får användas. Vilken klass varje art kräver och fler undantag, bland annat vid skyddsjakt och inom sammanhållen bebyggelse, står under kaliber och hagelstorlek per art.
Bly och våtmarker
Hagelammunition med bly får inte avlossas i en våtmark eller inom 100 meter från den. Inom samma område får du inte heller ha sådan ammunition med dig när du skjuter i våtmarken eller är på väg till eller från skjutningen. Förbudet kommer från EU:s kemikalieregler. Livsmedelsverket rekommenderar dessutom blyfri ammunition vid jakt på djur som ska bli mat, eftersom bly sprids i köttet runt skottkanalen. Vad som räknas som våtmark och hur du byter till stålhagel står i genomgången av hagelstorlek i bly och stål.
Vapenlicens
För att få inneha ett skjutvapen behöver du tillstånd från Polismyndigheten. För ett jaktvapen krävs att du har avlagt jägarexamen för den vapentypen (vapenförordningen 4 kap. 4 §), att du har fyllt 18 år och att Polisen bedömer dig som lämplig. Undantag från åldersgränsen kan göras för jakt om det finns särskilda skäl.
Med jägarexamen anses du ha behov av upp till tio kompletta jaktvapen och två extra pipor per vapen. Du ansöker via Polisens e-tjänst. Avgiften är 990 kronor för det första vapnet och 360 kronor för varje ytterligare vapen. Läs mer om vapentillstånd.
Förvaring och transport
Du ska ta hand om vapnen så att ingen obehörig kan komma åt dem. Ett skjutvapen som inte används ska förvaras i ett säkerhetsskåp eller ett lika säkert utrymme (vapenlagen 12 kap. 2 §). Polisen kräver i praktiken ett skåp som uppfyller SS 3492 eller SSF 3492. Förvaringen ska ske i din stadigvarande bostad. Ammunition ska förvaras under säkert lås.
Vill du förvara vapen på en annan plats som du har tillgång till, till exempel ett fritidshus, krävs en anmälan till Polisen. Att lämna vapen till någon annan för förvaring kräver tillstånd. På jakt utan tillgång till skåp tar du med dig den vitala delen, till exempel slutstycket, och förvarar resten väl gömt och inlåst. Vid transport ska vapnet vara oladdat och i lämplig utsträckning isärtaget och nerpackat. Kommer ett vapen bort eller blir stulet, ska du anmäla det till Polisen så snart som möjligt. Mer om reglerna finns under vapenförvaring.
Låna och låna ut
Du får låna ut ditt vapen vid enstaka tillfällen, i högst två veckor och för samma ändamål som ditt eget tillstånd gäller. Låntagaren ska ha tillstånd för samma typ av vapen eller ett lånetillstånd, eller använda vapnet under din uppsikt. Den som är under 18 år får låna ett jaktvapen om hen har fyllt 15 år och använder vapnet under långivarens uppsikt (vapenlagen 9 kap.).
Säker hantering
Utgå alltid från att vapnet är laddat. Låt mynningen peka åt ett ofarligt håll och håll fingret utanför varbygeln tills du har bestämt dig för skottet. Var säker på målet och på vad som finns bakom det. Säkringen är en mekanisk spärr, ingen garanti. Hur du gör när du laddar, tar dig över hinder, råkar ut för ett vapenfel eller har vapnet i bilen står under säker vapenhantering.
Vanliga frågor
Vilken ammunition krävs vid jakt på älg?
Kulpatron klass 1. Klass 1 krävs också för bland annat hjortar, vildsvin, mufflonfår, björn och varg (NFS 2023:8 2 kap. 11–12 §§).
Hur många patroner får ett halvautomatiskt hagelgevär rymma vid jakt?
Högst tre, två i magasinet och en i patronläget. Samma gräns gäller pumprepeterande hagelgevär, och magasinet ska vara varaktigt fixerat vid vapnet.
Hur många jaktvapen får man ha med jägarexamen?
Sedan 1 juni 2026 anses den som har jägarexamen ha behov av upp till tio kompletta jaktvapen och två extra pipor per vapen (vapenförordningen 2026:409, 4 kap. 6–7 §§). Fler vapen kräver ett mycket kvalificerat behov.
Avgör kalibern vilken ammunitionsklass en patron tillhör?
Nej. Klassen bestäms av kulans konstruktion, vikt och energi, inte av kalibern.