Jaktteori
Invasiva främmande arter
En invasiv främmande art är en art som människan har fört till ett nytt område och som där sprider sig och gör skada på natur, hälsa eller ekonomi. Som jägare möter du framför allt mårdhund, tvättbjörn, bisam och mink, som står på EU:s förteckning över invasiva arter och får jagas hela året enligt bilaga 4 punkt 1 i jaktförordningen. Fynd ska rapporteras, och ett levande djur av en art som omfattas av EU:s förbud får du aldrig släppa ut eller ta hem. Uppgifterna på sidan gäller 24 oktober 2026.
Främmande, invasiv och EU-listad
En art räknas som främmande när människan har flyttat den till en plats som den inte hade nått på egen hand. Mårdhunden tar sig in över gränsen från Finland, men den finns i Europa bara för att den fördes till pälsfarmer i västra Ryssland och Ukraina och sedan släpptes ut.
Invasiv blir arten när den sprider sig och gör skada, till exempel genom att äta upp eller tränga undan inhemska arter, föra med sig smitta eller förstöra grödor. Tre grupper är bra att hålla isär:
- EU-listade arter står på förteckningen över invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Förbuden gäller då i hela EU.
- Nationellt listade arter står på Sveriges egen förteckning. Där finns i dag inga däggdjur eller fåglar.
- Övriga främmande arter, till exempel vildkanin och kanadagås, har inga särskilda förbud. För dem gäller de vanliga jaktreglerna.
Vilka främmande arter som riskerar att bli invasiva här bedömer SLU Artdatabanken i Risklistan för främmande arter 2024.
Varför arterna bekämpas
Enligt Naturvårdsverket hör invasiva främmande arter till de största hoten mot den biologiska mångfalden. Bäst är att de aldrig kommer hit. De som ändå gör det ska upptäckas och tas bort innan de hinner bilda en stam.
- Mårdhunden kan slå ut lokala bestånd av groddjur och markhäckande fåglar. Om den etablerade sig i södra Sverige kunde lövgroda, stinkpadda och större vattensalamander hotas. Den konkurrerar också med räv och grävling om gryt och kadaver.
- Minken tar ägg, ungar och vuxna fåglar i skärgårdar och våtmarker och kan smitta utter med parvovirus.
- Tvättbjörnen hotar sjöfåglar vid kusten och i våtmarker och gör skada på vindar och tak.
- Bisamen ändrar växtligheten i sjöar och gräver i strandbrinkar, vägbankar och dammvallar.
- Nilgåsen kan korsa sig med andra gäss och konkurrerar om boplatser.
- Sikahjorten kan konkurrera med kronhjort och rådjur om födan och korsa sig med kronhjorten.
Några arter bär också smitta som kan drabba människor, till exempel tvättbjörnens spolmask och den dvärgbandmask som mårdhunden kan sprida. Mer om det står under viltsjukdomar och ekologi.
EU-förordningen 1143/2014 i stora drag
EU:s förordning om invasiva främmande arter trädde i kraft 2015 och gäller direkt i alla medlemsländer. Till den hör unionsförteckningen, som efter den senaste uppdateringen 7 augusti 2025 omfattar 114 arter.
För de listade arterna är det förbjudet att föra in dem i EU, hålla, föda upp, transportera, sälja, använda eller byta dem, låta dem föröka sig och släppa ut dem i miljön (artikel 7.1). Förbuden gäller levande djur, så ett skjutet djur omfattas inte. Undantag finns bland annat för sällskapsdjur som ägaren redan hade när arten listades och för forskning med tillstånd.
Förordningen skiljer på två lägen. Huvudregeln är att en listad art ska utrotas, och upptäcks den på en ny plats ska det ske snabbt (artiklarna 16 och 17). Så hanteras mårdhund och tvättbjörn. Har arten redan stor spridning gäller i stället hanteringsåtgärder som begränsar skadorna (artikel 19). Dit räknar Naturvårdsverket minken, som därför inte ska utrotas. Åtgärderna mot den ska i stället inriktas på särskilda platser.
Den svenska förordningen (2026:311)
Sedan 15 maj 2026 kompletteras EU-förordningen av förordningen (2026:311) om invasiva främmande arter. Den ersatte förordningen (2018:1939), som äldre läromedel hänvisar till.
- Naturvårdsverket ansvarar för arter på land och Havs- och vattenmyndigheten för arter i vatten (1 kap. 4 §).
- Länsstyrelsen beslutar om utrotning (4 kap. 1 §), men Naturvårdsverket får ta över om det behövs för en effektiv utrotning (4 kap. 4 §). Det har verket gjort för landlevande ryggradsdjur till och med 31 december 2027, och Svenska Jägareförbundet – Invasiva Arter utför arbetet genom ett ramavtal.
- Sveriges första nationella förteckning har 34 arter: fiskar som puckellax, ryggradslösa vattendjur som amerikansk hummer och växter som blomsterlupin och vresros, men inget vilt.
Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot EU:s förbud kan dömas för otillåten hantering av en invasiv främmande art till böter eller fängelse i högst två år (29 kap. 2 c § miljöbalken).
Arterna du kan möta som jägare
EU-listade arter
| Art | EU:s förbud gäller från | Läget i Sverige | Jakt för dig som jakträttshavare |
|---|---|---|---|
| Mårdhund | 2 februari 2019 | Ett fåtal djur, främst i Norrbotten och norra Västerbotten | Hela året (punkt 1 och 2) |
| Tvättbjörn | 3 augusti 2016 | Inte etablerad, enstaka fynd | Hela året (punkt 1) |
| Bisam | 2 augusti 2017 | Etablerad i norr, bekämpas söder om Höga kusten | Hela året (punkt 1) |
| Sikahjort | 7 augusti 2025 | Finns inte här, men är etablerad i bland annat Danmark och Tyskland | Hela året (punkt 1) |
| Mink | 7 augusti 2027 | Vild i nästan hela landet | Hela året (punkt 1 och 2) |
| Nilgås | 2 augusti 2017 | Inte etablerad, ses ibland och häckade senast 2014 | Ingen jakt, arten är fredad |
| Amerikansk kopparand | 3 augusti 2016 | Senaste fyndet gjordes 2008 | Ingen jakt, arten är fredad |
Sikahjorten får dessutom inte hållas i vilthägn i Sverige. Nordamerikansk bäver, som finns i grannländerna, står också på listan, med förbud från 7 augusti 2027.
Främmande arter utan EU-förbud
Punkt 1 i bilaga 4 omfattar också arter som inte står på EU:s lista, bland dem vildkanin, stenmård, vitsvanshjort, mufflonfår och frett. EU:s förbud gäller inte för dem, men vilt får bara sättas ut i frihet om Naturvårdsverket har medgett det i föreskrifter eller i ett enskilt beslut (41 § jaktförordningen).
- Vildkanin får också fångas av den som har mark men saknar jakträtt där, och den som fångar får behålla djuren (23 § jaktlagen). Se jakttider för vildkanin.
- De första kanadagässen planterades ut i Sverige omkring 1930. Arten har allmän jakttid i bilaga 1, se jakttider för kanadagås.
- Stenmården är enligt Svenska Jägareförbundet etablerad i norra Skåne och södra Blekinge. Många tips visar sig gälla skogsmård, som bara får jagas under sin jakttid.




Jakttid och skyddsjakt för de främmande arterna
Enligt punkt 1 i bilaga 4 får de främmande viltarterna jagas året runt, 1 juli–30 juni, så att de inte hinner göra skada. Djuret behöver inte ha gjort någon skada. Rätten tillhör jakträttshavaren (26 § jaktförordningen), och viltvårdsavgiften ska vara betald, eftersom undantaget i 49 § bara omfattar punkterna 2–4. Den som saknar jakträtt får använda punkt 1 bara för vildkanin, och bara i de fall som 23 § jaktlagen anger. Se jaktkortet.
Punkt 2 gäller djur som kommer in på gården eller i trädgården och kan göra skada där. Mink, mårdhund och vildkanin finns med, och då får även den som bor där utan jakträtt jaga, utan avgift. Tvättbjörnen finns inte med i punkt 2. Har du ingen jakträtt ringer du förbundet om en tvättbjörn dyker upp på tomten. Mer om det står under jakt på tomten och skyddsjakt, där du också hittar kanadagåsens skyddsjakt.
Fåglar som varken har jakttid i bilaga 1 eller står i bilaga 4 är fredade (3 § jaktlagen). Det gäller nilgås och amerikansk kopparand, trots att de är EU-listade. Ser du en nilgås rapporterar du den i stället för att skjuta. I dag får bara den som jagar på uppdrag av förbundet fälla arterna, med stöd av beslutet nedan.
Vapen, hund och belysning står på artsidorna. Se också jakttider för mårdhund och för mink.
Det här ändras 2027
- Den nya bilaga 4 i SFS 2026:1693 börjar gälla 1 juli 2027 och för in kungsfasan bland de främmande arterna i punkt 1. Övriga arter i punkten har samma jakttid som i dag.
- Kanadagåsens allmänna jakttid i nya bilaga 1 är oförändrad. Vid skyddsjakt enligt punkt 12 krävs inte längre någon flock, men jakten ska behövas för att förebygga skada eller olägenhet, och i vissa fall tillåts den även vid betesmark.
- 7 augusti 2027 börjar EU:s förbud gälla för mink och nordamerikansk bäver. Minken får fortfarande jagas hela året.
Alla datum finns under nya jakttider 2027.
Naturvårdsverkets beslut 13 februari 2026
Beslutet (NV-26-001857) ger Svenska Jägareförbundet rätt att jaga 16 EU-listade arter i hela landet till och med 31 december 2027, bland dem mårdhund, tvättbjörn, bisam, nilgås och amerikansk kopparand. Det gäller bara förbundets personal och dem som förbundet har gett uppdraget. Det bygger på 7 och 8 §§ jaktlagen och 25 § jaktförordningen. Enligt 25 § får sådana beslut gälla arter som inte genom naturlig utbredning hörde till landets viltbestånd vid utgången av 1987.
Inom uppdraget får förbundet:
- fånga djur levande i fällor och nät som inte är typgodkända,
- använda belysning, konstgjorda ljud och mörkerriktmedel som termiska sikten,
- vänta med att avliva ett fångat djur,
- släppa steriliserade mårdhundar, tvättbjörnar och bisamar med sändare, sedan de kontrollerats för parasiter och sjukdomar, så att de leder till andra djur,
- jaga på annans jaktområde.
Varje år får högst 300 mårdhundar, 400 bisamar, 20 tvättbjörnar och 50 nilgäss fällas, och för de andra arterna 10 djur per art.
Som jakträttshavare berörs du på tre sätt. Förbundet ska om möjligt underrätta dig och markägaren före jakten. Ett sändardjur får bara släppas på marken om ni båda har gett ert medgivande. Rätten till vilt som fälls på din mark ligger kvar hos dig, och avsäger du dig ett djur ska det skickas till Naturhistoriska riksmuseet eller SVA.
Så rapporterar du ett fynd
Enligt Naturvårdsverket räcker det att rapportera på ett ställe, och allt hamnar till slut i Artportalen. Bifoga en eller helst flera bilder.
| Art | Rapportera till |
|---|---|
| Mårdhund och tvättbjörn | Svenska Jägareförbundets tipstelefon 070-339 93 26 eller tipsaframmandearter@jagareforbundet.se |
| Bisam söder om Höga kusten och i Jämtland | Samma tipstelefon |
| Stenmård | Samma tipstelefon, enligt förbundets råd |
| Sikahjort | Artportalen och förbundets tipstelefon |
| Mink, nilgås, amerikansk kopparand och andra invasiva arter | Artportalen, enklast via invasivaarter.nu |
Förbundet vill också veta om du har skjutit en mårdhund eller hittat en död. En död mårdhund, tvättbjörn, bisam eller sikahjort bör enligt Naturvårdsverket skickas till SVA (018-67 40 00, vilt@sva.se) när du har rapporterat.
En rapport leder inte automatiskt till bekämpning. Förbundet följer upp tipsen med samtal, fältbesök och viltkameror, och efter en bekräftad observation ska personal normalt vara på plats inom ett dygn.
Om du har en levande tvättbjörn i fällan
Fångar du en tvättbjörn levande, till exempel i en fälla för räv, gör du så här. Detsamma gäller mårdhund och bisam, och från 7 augusti 2027 även mink.
- Släpp inte djuret. Fångst och bifångst av en invasiv främmande art av unionsbetydelse får inte återges friheten (15 § NFS 2018:3).
- Ta inte hem det och flytta det inte. Att hålla eller transportera ett levande djur av arten är förbjudet, även om du vill väl. Enligt Naturvårdsverket får det bara transporteras till den plats där det ska avlivas.
- Ring förbundets tipstelefon direkt. Förbundet kan vilja ta hand om djuret levande och göra det till sändardjur.
- Går det inte att få besked ska djuret avlivas. Reglerna om jaktmedel gäller inte när du avlivar ett djur i en fälla (12 a § jaktförordningen). Använd handskar.
- Rapportera även ett avlivat djur och fråga vart kroppen ska.
Vittjning och avlivning beskrivs under fångst med fällor.
Arbetet mot mårdhunden

Den första kända valpkullen av mårdhund i Sverige hittades 2006 på Haparanda-Sandskär. Två år senare startade Mårdhundsprojektet, och sedan dess har Svenska Jägareförbundet arbetat mot arten på uppdrag av Naturvårdsverket, från 2020 inom Invasiva Arter. Åren 2010–2013 var arbetet ett EU-finansierat LIFE-projekt tillsammans med Finland och Danmark, och i dag samarbetar länderna och Norge om alla invasiva främmande rovdjur.
Metoden bygger på tips. Bekräftade mårdhundar fångas in, och de flesta steriliseras, får sändare och släpps igen. När sändardjuret söker en partner leder det personalen till nya mårdhundar. Sändardjuren kallas Judasdjur, och förbundet vill ha 15–25 aktiva samtidigt.
Enligt Naturvårdsverket fanns omkring 300 mårdhundar i Sverige 2011 och ett tjugotal, alla med sändare, när verket granskade sin artsida i januari 2025. Förbundets årsrapport för 2025 redovisar 14 nya vuxna mårdhundar som oskadliggjordes under året och tolv aktiva sändardjur vid årsskiftet. Alla utom två av dem som personalen tog hand om hade hittats efter tips från allmänheten. Förbundet räknar inte med att kunna utrota stammen helt så länge nya djur vandrar in från Finland, och den stora stammen i Danmark är ett hot mot södra Sverige.
Förbundet bekämpar också bisam söder om Höga kusten, där 253 djur avlivades 2018 och tre under 2025. På Holmöarna utanför Umeå bedömdes minken vara borta 2025, efter fångst sedan 2019.
Invasiva arter på teoriprovet
Ämnet hör till flera områden i Naturvårdsverkets kompetensbeskrivning, bland annat artkännedom, lagstiftning och fångst. Lär dig skillnaden mellan EU-listade och andra främmande arter, vilka som får jagas hela året och vilka som är fredade, vad du gör med ett fångat djur och vart du rapporterar. Du bör också kunna förklara varför minken hålls tillbaka i stället för att utrotas och hur Judasdjuren fungerar. Mer om provet står under teoriprovet.
Vanliga frågor
Vilka främmande arter får man jaga hela året?
Jakträttshavaren får jaga bland annat mårdhund, tvättbjörn, mink, bisam, vildkanin, stenmård, sikahjort och vitsvanshjort 1 juli–30 juni enligt punkt 1 i bilaga 4 till jaktförordningen. Viltvårdsavgiften ska vara betald.
Får jägare skjuta nilgås i Sverige?
Nej. Nilgåsen är EU-listad men saknar jakttid och står inte i bilaga 4, så den är fredad. Rapportera den i Artportalen. Bara den som jagar på uppdrag av Svenska Jägareförbundet får fälla nilgäss, med stöd av Naturvårdsverkets beslut från februari 2026.
Vad gör jag med en tvättbjörn som sitter levande i fällan?
Släpp den inte och ta inte med den hem. Ring Svenska Jägareförbundets tipstelefon för främmande arter och fråga hur du ska göra. Kan du inte få besked ska djuret avlivas.
Hur rapporterar man en mink?
I Artportalen, enklast via invasivaarter.nu. Bifoga gärna flera bilder så att arten kan bekräftas. Mårdhund och tvättbjörn rapporterar du i stället till Svenska Jägareförbundets tipstelefon.
Är kanadagåsen en invasiv art?
Den är en främmande art som började planteras in i Sverige omkring 1930, men den står varken på EU:s förteckning eller på den svenska nationella förteckningen. Den har allmän jakttid 11 augusti–31 januari i nästan hela landet och får dessutom skyddsjagas enligt bilaga 4.
Gäller förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter fortfarande?
Nej. Den upphävdes 15 maj 2026 och ersattes av förordningen (2026:311) om invasiva främmande arter. Den nya förordningen kompletterar EU-förordningen 1143/2014 och innehåller Sveriges första nationella förteckning, med 34 arter.
Vad ändras för minken 2027?
Från 7 augusti 2027 gäller EU:s förbud mot att bland annat hålla, transportera och släppa ut mink. Jakten påverkas inte, och minken får fortfarande jagas hela året. Eftersom arten redan finns i nästan hela landet ska den inte utrotas, utan hållas tillbaka på utvalda platser.