Hoppa till innehållet

Jaktteori

Viltsjukdomar som jägare ska känna till

Som jägare ska du känna till de sjukdomar hos vilt som kan smitta tamdjur eller människor, eller som kan göra köttet farligt att äta. I Sverige gäller det framför allt afrikansk svinpest, avmagringssjuka (CWD), fågelinfluensa, harpest, rävens dvärgbandmask, trikiner, skabb, mjältbrand och blåtunga. Hittar du ett djur som verkar sjukt eller har dött utan synlig orsak, låter du det ligga, fotograferar det och rapporterar fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Läget som beskrivs för varje sjukdom gäller den 24 oktober 2026.

Därför behöver du kunna viltsjukdomarna

  • Tamdjuren. Svinpest och fågelinfluensa kan slå ut besättningar. Utbrottet bland vildsvin i Västmanland 2023 nådde aldrig någon grisgård men kostade ändå samhället minst 151 miljoner kronor. Det har forskare vid AgriFood Economics Centre räknat ut i ett projekt som SVA ledde, och rapporten presenterades i september 2026.
  • Du själv. Flera viltsjukdomar är zoonoser, alltså sjukdomar som kan gå mellan djur och människa. Den som tar ur och flår vilt är mer utsatt än de flesta.
  • Maten. Du ansvarar för att köttet är säkert, se kötthantering.
  • Övervakningen. SVA är beroende av att jägare och andra rapporterar sjuka och döda djur. Svinpesten 2023 upptäcktes just så, när döda vildsvin rapporterades och provtogs.

Sjukdomarna i korthet

Sjukdom Drabbar framför allt Smittar människor Status i Sverige
Afrikansk svinpest Vildsvin och tamgris Nej Epizooti
Avmagringssjuka (CWD) Älg och andra hjortdjur Aldrig påvisat, risken bedöms som mycket låg Epizooti
Fågelinfluensa Vilda fåglar, ibland räv och andra däggdjur Ja, men risken är låg Epizooti
Mjältbrand Idisslare, bland annat älg och rådjur Ja, men det är ovanligt Epizooti
Harpest (tularemi) Hare och smågnagare Ja Anmälningspliktig
Rävens dvärgbandmask Rödräv och hund Ja, men mycket sällan Anmälningspliktig
Trikiner Vildsvin, björn och andra rovdjur Ja Anmälningspliktig
Blåtunga Får, nötkreatur och andra idisslare Nej Anmälningspliktig
Skabb Räv, lo, varg, vildsvin med flera Ger kortvarig klåda Inte anmälningspliktig hos vilt

En epizooti är en allmänfarlig djursjukdom som omfattas av epizootilagen (1999:657). Vid ett utbrott kan Jordbruksverket spärra av områden, som när det blev förbjudet att vistas i skog och mark runt Fagersta 2023. Anmälningspliktig betyder att fall ska anmälas till myndigheterna, för de allvarligaste sjukdomarna redan vid misstanke. Anmälningsplikten i epizootilagen gäller veterinärer, laboratorier, den som har djur i sin vård och andra som möter djur i sitt arbete (2 och 3 a §§). Fall av harpest, dvärgbandmask och trikinos hos människor anmäls dessutom av vården enligt smittskyddslagen.

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en virussjukdom hos vildsvin och tamgrisar. De flesta smittade djur dör inom fem till tio dagar. Människor kan inte smittas.

Sverige är fritt från svinpest sedan den 25 september 2024. Den 30 juli 2026 meddelade finska Livsmedelsverket att sjukdomen för första gången hade påvisats i Finland, hos tre döda kultingar cirka en kilometer från ryska gränsen. SVA bedömde den 3 augusti 2026 att risken för Sverige är oförändrad: låg för vildsvin och mycket låg för tamgrisar. Viruset kan överleva i flera år i fryst kött och i rökta eller saltade varor. Eftersom havet skiljer de svenska vildsvinen från de smittade områdena, ser SVA matrester som en troligare smittväg än djur som vandrar in.

Ett sjukt vildsvin har hög feber, går ostadigt och kan blöda. Döda djur har ofta skum i näsborrarna, och vid urtagning kan njurar, lymfknutor och mjälte ha blödningar. SVA vill ha rapporter om vildsvin som du hittar döda, även när de är ruttna eller delvis uppätna. Kan du inte själv hjälpa till med provtagningen, skickar Jordbruksverket en veterinär. Flera döda vildsvin på samma plats räknas som misstänkt svinpest.

Har du jagat i ett land med svinpest, råder SVA och länsstyrelserna dig att borsta bort jord och blod. Tvätta sedan kläderna i maskin eller värm dem i bastu, över 60 grader i en halvtimme. Förvara utrustningen luftigt inomhus i minst en vecka och tvätta hunden och halsbandet. Vänta 48 timmar innan du har kontakt med grisar eller går till en utfodringsplats för vildsvin, och ta inte med kött eller chark hem.

Avmagringssjuka (CWD) hos älg och andra hjortdjur

Avmagringssjuka, på engelska chronic wasting disease (CWD), är en prionsjukdom som bryter ned hjärnan hos hjortdjur och alltid är dödlig. I Sverige har den hittats hos fyra äldre älgkor, tre i Norrbottens län 2019 och en i Västerbottens län 2020. Under 2025 provtogs 39 älgar med symtom som kunde tyda på CWD, och alla prover var negativa. Jordbruksverket bedömer att den svenska varianten inte smittar mellan djur utan uppstår av sig själv hos enstaka gamla djur. I Norge finns däremot en smittsam form hos vildren. Där har sjukdomen sedan 2016 hittats hos 21 vildrenar, 17 älgar och 3 kronhjortar.

En sjuk älg är avmagrad och kan vara orädd, vingla, gå i cirklar, dregla eller kissa mycket. Jordbruksverket vill ha en rapport om varje hjortdjur med minst ett sådant tecken, alltså också om kronhjort, dovhjort, rådjur och ren. Smitta till människa har aldrig setts men kan inte uteslutas helt, så ät inte kött från ett djur som du misstänker har CWD.

Reglerna för att hålla smittan borta:

  • Lockmedel med hjortdjursurin får inte importeras från länder utanför EU.
  • Lockmedel av urin från hjortdjur i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt Älvdalens, Nordanstigs, Hudiksvalls och Söderhamns kommuner får inte tillverkas, säljas eller användas. Levande hjortdjur får inte flyttas därifrån till resten av landet.

Det finns ingen CWD-regel om foderplatser och saltstenar, men enligt SVA samlas många hjortdjur där, och då är risken större att den smittsamma formen av CWD sprids via saliv, urin och träck.

Fågelinfluensa

Fågelinfluensa finns varje år bland vilda fåglar i Sverige. Enligt SVA var vintersäsongen 2025–2026 den mest omfattande hittills, och nästan alla fall gällde typen H5N1. Fram till den 20 augusti 2026 hade viruset påvisats hos över hundra vilda fåglar, mest gäss och svanar men också till exempel gräsand, knipa, fasan och ormvråk. Viruset hittades också hos sex däggdjur, bland dem två rödrävar i Stockholms län, en utter och en grävling.

I oktober 2026 fanns enligt Jordbruksverket inga utbrott hos tamfåglar och inga restriktionszoner. SVA räknade ändå med att risken skulle öka under hösten, när flyttfåglarna kommer och det blir kallare. Ute i naturen syns smittan som sjuka eller döda fåglar, ofta flera på samma plats.

Risken för människor bedöms som låg. Viruset sprids inte med maten och dör vid upphettning, så skjutna fåglar kan ätas om de tillagas ordentligt. SVA avråder däremot från fågeljakt där vilda fåglar är sjuka eller dör, eftersom jakten kan sprida viruset till både vilda och tama fåglar.

Harpest (tularemi)

Harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis och drabbar främst skogshare, fälthare och smågnagare. De flesta sjuka harar dör snabbt. Sjukdomen har länge funnits i norra och mellersta Sverige men hittas allt oftare söderut. Under 2025 fann SVA harpest hos 17 av 56 undersökta harar, flest i Västra Götalands län. Avbryt urtagningen och rapportera till SVA om mjälten är kraftigt förstorad eller levern har små vita prickar.

Människor smittas oftast via myggstick, men också av smittade djur, fästingar, vatten eller damm. Efter två till tio dagar kommer hög feber, ofta med svullna lymfkörtlar och ett sår där smittan kom in. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Antalet fall svänger kraftigt mellan åren, med 1 048 fall 2019 och 327 fall 2025, och i oktober 2026 hade 307 fall rapporterats under året. Flest insjuknar på sensommaren och hösten, ungefär när jakten på skogshare börjar.

Rävens dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) lever i tarmen hos rödräv och ibland hos mårdhund och hund, utan att göra dem sjuka. Äggen kommer ut med spillningen och äts av sorkar, och räven smittas när den i sin tur äter en sork. Hos människa kan masken efter 5–15 år ge en svår leversjukdom som ofta kräver livslång behandling. Det är mycket ovanligt, och under 2025 hittades inget fall hos människa i Sverige.

Masken upptäcktes i Sverige 2011, hos en räv som hade skjutits i Västra Götaland. I dag verkar den vara etablerad i Gnesta, Uddevalla och Uppsala kommuner, och enstaka fynd har gjorts bland annat i Halland och Dalarna. Norr om Dalarna har masken inte hittats. I SVA:s övervakning 2021–2024 var 41 av 2 912 prover positiva.

Trikiner

Trikiner är små rundmaskar vars larver lever i musklerna hos smittade djur. Hur du tar och skickar ett trikinprov står under urtagning och hängning.

Fyra arter av trikiner har hittats i Sverige. Hos vildsvin är Trichinella britovi och T. pseudospiralis vanligast, medan björn och andra rovdjur, framför allt i norr, oftast bär T. nativa, som tål frysning. I övervakningen undersöks även lodjur, varg, räv och grävling.

Under 2025 hittades trikiner hos ett enda vildsvin av 158 962 undersökta. Sedan 2004 har sju människor i Sverige fått bekräftad trikinos, och alla utom en smittades utomlands. Smittan kommer med rått eller för lite upphettat kött, till exempel kallrökt eller fermenterad korv. Efter 5–15 dagar kommer diarré och magont och sedan muskelvärk, feber och svullna ögonlock.

Skabb hos räv och andra vilda djur

Rävskabb orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei, som kom till Sverige med smittade rävar i mitten av 1970-talet. Under 1970- och 1980-talen dog upp till 80 procent av landets rödrävar. I dag finns skabben kvar på låg nivå med lokala utbrott, och den drabbar också fjällräv, varg, lodjur, skogsmård, mårdhund och vildsvin. Enligt SVA är skabb den vanligaste allvarliga smittsamma sjukdomen hos lodjur.

Hos en skabbig räv syns förändringarna oftast först på framknäna, hasorna, vid svansroten och längs öronkanterna. Klådan ger sår och skorpor, och pälsen faller av. Lodjur får tjock och skorpig hud, vildsvin kala fläckar. Svårt angripna djur dör oftast. Hos vilda djur är skabb inte anmälningspliktig, men SVA vill ändå ha rapporter. Hos får, getter och hästar är den anmälningspliktig. Mer om rävens sjukdomar finns i artporträttet om räv.

Mjältbrand

Mjältbrand orsakas av bakterien Bacillus anthracis, vars sporer kan ligga kvar i jorden i årtionden. Sjukdomen var vanlig hos idisslare i Sverige fram till 1940-talet, och de senaste fallen inträffade 1981, 2008, 2011, 2013 och 2016. På Omberg 2016 dog flera nötkreatur, ett får och en häst, och en död älg i området var också smittad. Under 2025 utreddes 13 misstankar, en av dem hos älg, och ingen bekräftades. I oktober 2026 fanns enligt Jordbruksverket inget aktuellt fall.

Ett djur med mjältbrand dör ofta plötsligt. Kroppen kan vara ofullständigt likstel, och mörkt blod som inte levrar sig kan rinna ur nos, mun och ändtarm. Rör inte djuret och öppna det inte. Täck över det, till exempel med en presenning, och kontakta en veterinär. Vilt som har betett sig normalt och fällts vid vanlig jakt räknar SVA som friskt.

Blåtunga

Blåtunga är en virussjukdom som drabbar idisslare och sprids med svidknott. Den smittar inte människor och sprids inte med kött. Serotyp 3 kom till Sverige i september 2024 och påvisades samma höst hos hundratals får och nötkreatur. Under smittspridningssäsongen 2025 sågs inga nya fall med symtom, men under vintern 2025–2026 föddes smittade, svaga eller missbildade kalvar i Värmland och Västra Götaland. I SVA:s senaste lägesbild, från den 23 april 2026, bedömdes utvecklingen som svår att förutsäga.

Enligt Jordbruksverket kan viruset smitta även vilda idisslare som älg, hjort och rådjur, och renar kan också få blåtunga. SVA anger att de flesta vilda idisslare bara bildar antikroppar utan att bli sjuka, och under den pågående spridningen i Europa har inga utbrott eller massdöd bland vilt rapporterats. Blåtunga är sedan den 26 september 2024 ingen epizooti, men misstankar hos tamdjur ska fortfarande anmälas.

Så gör du med ett sjukt eller dött djur

Ett vildsvin som visade tecken på sjukdom när det sköts bör enligt Livsmedelsverket inte ätas. Hittar du ett dött eller tydligt sjukt djur, gör du så här:

  1. Rör inte djuret med bara händerna och håll hunden borta. Måste du flytta det, använd handskar eller en plastpåse som du vänder ut och in över det.
  2. Fotografera djuret och platsen.
  3. Spara positionen i telefonen.
  4. Rapportera på rapporteravilt.sva.se med art, antal, skick, symtom och bilder.
  5. Skicka inget förrän SVA har hört av sig. De ordnar förpackning och frakt, och undersökningen är normalt kostnadsfri eftersom arbetet till största delen betalas med pengar ur viltvårdsfonden.
  6. Tvätta händerna och gör rent kniv, kläder och kängor.

Levande sjuka djur tar SVA inte emot. Kontakta då kommunens viltansvarige, en veterinär eller en viltrehabiliterare med tillstånd.

Vem du ska kontakta

Situation Kontakta
Flera döda vildsvin på samma plats, eller annat som tyder på en epizooti SVA på 018-67 40 00 och länsveterinären på länsstyrelsen
Ett djur som kan ha dött av mjältbrand En veterinär eller SVA. Öppna inte djuret.
Dött statens vilt, till exempel björn, lo, örn eller utter Polisen på 114 14 (36 § jaktförordningen)
Enstaka döda vildsvin, fåglar, harar eller hjortdjur Rapportera på rapporteravilt.sva.se
Du blir sjuk efter kontakt med vilt Vården, till exempel 1177. Berätta vilka djur du har hanterat.

Vilka arter som är statens vilt står kort under jakttermer, och påkört vilt hanteras som en viltolycka.

Skydda dig själv och hunden

För dig:

  • Ha engångshandskar när du tar ur och flår, framför allt hare och räv. Har du nedsatt immunförsvar bör du inte ta hand om harar där harpest inte kan uteslutas.
  • Bär rävar i plastpåse, flå dem utomhus eller i ett luftigt rum och fukta pälsen runt analöppningen innan du skär. Låt skinnet lufttorka länge, eftersom frysning enligt Folkhälsomyndigheten kan göra att bandmaskens ägg överlever längre.
  • Täckande kläder och myggmedel skyddar mot harpest.

För hunden:

  • Låt den inte äta eller bära döda fåglar, och koppla den där många fåglar har dött.
  • Skabb smittar lätt till hund, direkt från räv eller via gryt och liggplatser, där kvalstret kan överleva ett par veckor när det är svalt och fuktigt. Får hunden klåda och skorpor på öronkanter, armbågar eller hasar, ta den till veterinär.
  • Äter hunden sork där dvärgbandmasken är etablerad, bör den enligt SVA avmaskas med prazikvantel, och det kan göras var fjärde vecka. Har den rullat sig i rävspillning, duscha och schamponera den med handskar på.
  • Hundar kan få harpest av att äta eller bita i smittade harar och gnagare.
  • Tvätta hunden efter jakt där det finns mycket fågel, särskilt om du har höns hemma.

Viltsjukdomar på teoriprovet

Viltsjukdomar hör främst till två av provets 16 ämnesområden. Det ena är omhändertagande av fällt vilt, där riskerna med felaktig kötthantering och provtagning av kött ingår. Det andra är viltforskning, där Naturvårdsverket lyfter fram jägarna som SVA:s medarbetare i fält. Du bör veta vilka sjukdomar som smittar människor, vilka djur CWD och svinpest drabbar och att döda vildsvin rapporteras till SVA, medan statens vilt anmäls till polisen. Hur provet går till står under teoriprovet för jägarexamen.

Vanliga frågor

Hur rapporterar man ett dött vildsvin till SVA?

Använd formuläret på rapporteravilt.sva.se. Välj vildsvin, beskriv skicket och ange var kroppen ligger, gärna med koordinater. Bifoga foton om du kan. SVA hör av sig om de vill ha prover. Ligger flera döda vildsvin på samma ställe ringer du dessutom SVA på 018-67 40 00.

Är afrikansk svinpest farlig för människor?

Nej, viruset kan inte göra människor sjuka. Risken ligger i att du kan föra viruset vidare på kläder, kängor, utrustning eller i kött och på så sätt smitta vildsvin eller grisar.

Kan man äta älgkött från områden där CWD har hittats?

Det finns inga särskilda regler för kött från friska älgar där. De svenska fallen har varit enstaka gamla älgkor. Ät däremot aldrig kött från en älg som var utmärglad, betedde sig konstigt eller visade sig ha CWD.

Kan man få harpest av att flå en hare?

Ja. Direkt kontakt med en smittad hare är en känd smittväg, även om de flesta människor smittas av myggstick. Ha handskar på dig, och sluta arbeta med haren om du ser en stor mjälte eller vita prickar i levern.

Kan man jaga änder och gäss när fågelinfluensan härjar?

Där vilda fåglar är sjuka eller dör avråder SVA från fågeljakt, eftersom jakten kan sprida smittan till vilda och tama fåglar. En fågel som du har skjutit kan ätas om köttet tillagas ordentligt, för viruset dör vid upphettning. Tvätta kläder, kängor och hund efter jakten.

Smittar rävskabb till människor?

Bara tillfälligt. Du kan få kliande utslag efter kontakt med en skabbig räv eller hund, men kvalstret kan inte föröka sig på människor och besvären brukar gå över snabbt. Hundar smittas däremot lätt och behöver behandlas av veterinär.

Vilka viltsjukdomar är epizootier?

Afrikansk svinpest, CWD, högpatogen fågelinfluensa och mjältbrand omfattas av epizootilagen. Blåtunga gjorde det fram till hösten 2024 men är nu bara anmälningspliktig. Harpest, trikiner och rävens dvärgbandmask är anmälningspliktiga men inte epizootier.

Till jaktteori