Jaktteori
Jakten

Jakt är mer än själva skottet. Du behöver veta vilka arter som får jagas, välja en metod och ett vapen som passar och planera så att alla kommer hem oskadda. Reglerna finns i jaktlagen, jaktförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter. Det här kapitlet ger en översikt över det du behöver kunna inför provet.
Fredning och jakttider
Utgångspunkten i jaktlagen 3 § är att allt vilt är fredat. Ett djur får bara jagas om det finns stöd för det i lag, förordning eller ett myndighetsbeslut. Med vilt menas vilda däggdjur och fåglar.
Jakt kan ske på flera sätt:
- Allmän jakt under de tider som anges i bilaga 1 till jaktförordningen. Tiderna skiljer sig mellan arter och ofta mellan län.
- Jakt på älg och kronhjort inom områden som länsstyrelsen har registrerat, under tider i bilaga 2 och 3.
- Skyddsjakt för att förebygga skador, antingen enligt bilaga 4 eller efter beslut av länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.
- Licensjakt på stora rovdjur och säl efter särskilt beslut.
Bilagorna 1, 2 och 4 får nya lydelser den 1 juli 2027. Det är alltid ditt ansvar att kontrollera vad som gäller där du jagar. Aktuella datum finns på sidan om jakttider.
Jaktformer
Valet av jaktform beror på viltart, terräng, årstid och hur många ni är.
- Smygjakt: du rör dig långsamt och tyst, helst i motvind, för att komma inom skotthåll.
- Vakjakt, i lagtexten vaktjakt: du sitter still och väntar in viltet, till exempel vid en åtel, en viltåker eller ett stråk där djuren brukar passera.
- Drevjakt: drevkarlar eller drivande hundar driver viltet mot skyttar på pass. Jakt med drivande hund får inte ske där man kan förutse att drevet huvudsakligen kommer att gå över annans jaktområde (jaktlagen 32 §).
- Jakt med ställande, stående eller stötande hund: hunden letar upp viltet och håller kvar det med skall, visar var fågeln ligger eller stöter upp den.
- Lockjakt: du lockar viltet med läten eller bulvaner. Ljud från bandspelare och liknande är förbjudet vid jakt på fåglar och på vissa däggdjur, bland annat de stora rovdjuren.
- Grytjakt och fångst med fällor. Fällan ska vara typgodkänd, och fångar den djuret levande ska den vittjas minst en gång per dygn, för vissa arter oftare.
Tillåtna vapen och jaktmedel
Du får bara använda de vapen och jaktmedel som jaktförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8) tillåter. Vid jakt med skjutvapen gäller i första hand kulgevär, hagelgevär och kombinationsgevär. Enhandsvapen i kaliber .22 får användas vid jakt i gryt och vid jakt med ställande hund på grävling, mårdhund och tvättbjörn. Luftgevär får användas på vissa mindre arter. Vilken ammunition som krävs beror på viltslaget, se kapitlet om vapnen.
Några regler som ofta kommer på provet:
- Pilbåge och armborst är inte tillåtna jaktvapen.
- Snaror är i princip förbjudna. Ett undantag gäller jakt på dalripa och fjällripa norr om 58:e breddgraden.
- Åtel får användas.
- Ett skjutvapen får inte gillras, alltså riggas så att djuret själv utlöser skottet.
- Lampa, mörkersikte och termiskt sikte är som huvudregel förbjudna på vapnet. Det största undantaget gäller vildsvin. Vid vildsvinsjakt får bildförstärkare, värmekamera och rörlig belysning användas, men termiska sikten bara i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Motorfordon och jakt
Jakt får inte ske från motordrivna fordon. Bilen, fyrhjulingen eller snöskotern får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt (jaktlagen 31 §). Att köra runt för att skära av ett drev är alltså förbjudet. Från motorbåt får du jaga först när motorn har varit avstängd i minst en minut. På barmark får du däremot hämta fälld björn, älg, hjort och vildsvin med terrängfordon till den bilväg som ligger lämpligast till, men inte rådjur. Det gäller bara när det inte går att lösa på något annat lämpligt sätt. Övriga regler för fyrhjuling och skoter i terrängen hittar du under allemansrätt och naturhänsyn.
Säkerhet
De flesta olyckor vid jakt beror på att någon har slarvat med grundreglerna. Behandla vapnet som laddat, håll mynningen åt ett ofarligt håll och ha fingret utanför varbygeln tills du ska skjuta. Skjut bara när du ser målet och har ett säkert kulfång bakom det. Hur du gör när du laddar, tar dig över hinder, får ett vapenfel och transporterar vapnet står på sidan om säker vapenhantering.
Vid gemensam jakt leds jakten av en jaktledare. Före start går jaktledaren igenom vilket vilt som får fällas, var passen ligger, åt vilka håll man får skjuta, hur man signalerar och vad som gäller vid eftersök. Stanna på ditt pass tills jakten blåses av och ladda ur innan du lämnar det. Kläder i signalfärg gör att du syns för de andra skyttarna.
Efter skottet
Lägg på minnet var djuret stod och hur det reagerade när skottet gick. Markera skottplatsen, men följ inte efter djuret direkt. Ge det tid att lägga sig och kalla på en eftersökshund. Har du skadat ett djur vid jakt ska du snarast se till att det spåras upp och avlivas (jaktlagen 28 §). Hur du undersöker skottplatsen, hur länge du väntar och vad som gäller på grannens mark står på sidan om eftersök.
Ta hand om det fällda djuret så snart som möjligt. Hur du tar ur, kyler och hänger kroppen står under urtagning och hängning. Bly i köttet, trikiner och försäljning tas upp i kapitlet om kötthantering.
Vanliga frågor
Får man jaga från bil?
Nej. Jakt får inte ske från motordrivna fordon, och fordonet får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt (jaktlagen 31 §). Undantag finns bland annat för motorbåt där motorn har varit avstängd i minst en minut.
Är åteljakt tillåten?
Ja. Åtel får användas vid jakt (jaktförordningen 13 a §). Vid åtelplatser för vildsvin får du även använda fast belysning som har satts upp för jakten.
Får man jaga med pilbåge i Sverige?
Nej. Pilbåge finns inte bland de vapen som Naturvårdsverket tillåter vid jakt, och armborst är uttryckligen förbjudet för bland annat de stora rovdjuren.