Hoppa till innehållet

Viltkunskap

Dalripa

Vetenskapligt namn: Lagopus lagopus

En hönsfågel i fjällbjörkskog och myrmark som byter till vit dräkt på vintern och är en av de viktigaste jaktbara fåglarna i norra Sverige.

Porträttet handlar om hur dalripa lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.

Dalripa i sommardräkt
Dalripa i sommardräkt
Dalripa i vinterdräkt
Dalripa i vinterdräkt
Dalripa, tupp i vårdräkt
Dalripa, tupp i vårdräkt
Dalripa, hona i sommardräkt
Dalripa, hona i sommardräkt
Vikt
0,5–0,7 kg
Längd
35–40 cm
Livslängd
Oftast bara några år
Jakt
Jaktbar under allmän jakttid i de norra länen
Status
Livskraftig (LC)

Dalripan är fjällvärldens och myrlandets hönsfågel. På sommaren är den brun och smälter in i riset, på vintern vit som snön. För jägare i norr är ripjakten med fågelhund en av höstens höjdpunkter, och varje år följer man spänt hur många ripor som har överlevt sommaren.

Utbredning och livsmiljö

Dalripan häckar i snårig skogs- och myrmark från norra Dalarna och norrut genom större delen av Norrland. Den är talrik i fjällens björk- och videzoner men finns också i skogslandet på myrar och i glesa skogar med gott om buskar. Den häckar även i litet antal på öar i norra Bottenviken. I Rödlistan 2025 bedöms arten som livskraftig, men den har minskat i de östra delarna av övre Norrland.

Fjällripan är dalripans nära släkting. Den lever högre upp, på kalfjället ovanför björkskogen, medan dalripan håller sig i björkskog, videsnår och på myrar.

Dräkter och anpassningar

Dalripan byter dräkt flera gånger om året. Vinterdräkten är vit, utom de svarta stjärtpennorna. Sommardräkten är rödbrun och spräcklig. Fötterna är fjäderklädda och fungerar som snöskor. Tuppen har röda hudkammar ovanför ögonen som blir större på våren.

På vintern gräver dalripan ned sig i snön för att vila och spara värme. I en snöhåla är det betydligt varmare än i luften utanför.

Föda

På vintern lever dalripan nästan helt på knoppar och kvistar av björk och vide. På sommaren äter den blad, blommor, bär och frön. Kycklingarna lever de första veckorna mest på insekter.

Fortplantning och skillnader mellan åren

Dalripan lever i par under häckningen, och tuppen stannar kvar nära hönan och kycklingarna och vaktar dem. Det är ovanligt bland våra skogshöns. Hönan lägger oftast sex till tio ägg i en grop på marken, och kycklingarna kläcks i början av sommaren.

Antalet dalripor varierar kraftigt mellan åren. En kall och regnig försommar kan slå ut stora delar av kullarna. Variationen hänger också ihop med smågnagarna. Under år med gott om smågnagare äter räv och rovfåglar sork och lämmel i stället för ripor och ripägg, och då överlever fler kycklingar.

Spår och tecken

  • Spåret är suddigt eftersom fötterna är fjäderklädda, särskilt på vintern.
  • Snöhålor med spillning i botten och vingavtryck där fågeln har flugit ut.
  • Spillningen är cylindrisk och fiberrik, ofta i små högar där fåglarna har vilat.
  • Avbitna videknoppar och kvisttoppar visar var flocken har ätit.
  • Tuppens skrattande, kacklande läte på våren hörs långt i fjällbjörkskogen.

Jakt

Dalripa och fjällripa har allmän jakttid i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och i Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län. Jakten börjar i slutet av augusti. I de tre sistnämnda länen slutar den på hösten, medan den pågår långt in på vintern i fjällänen. Från 1 juli 2027 ändras det, och då får riporna jagas 25 augusti–15 mars i alla de här länen. Exakta datum finns under jakttider.

Klassisk ripjakt bedrivs med stående fågelhund, men även stötande hundar används. På vintern jagas ripa också med kulgevär, och norr om 58 grader nordlig bredd får snaror användas vid jakt på dalripa och fjällripa (jaktförordningen 10 a §). På statens mark gäller länsstyrelsens villkor, till exempel dagsbegränsningar och krav på utbildning för snarning.

Ripa får skjutas med hagelgevär i alla tillåtna kalibrar, också de mindre som 28 och .410, och med kulpatron av klass 1 till 4 (NFS 2023:8). Blyhagel får inte användas i eller inom 100 meter från våtmark.

Förvaltning

Det finns ingen licens för dalripa. På privat mark bestämmer jakträttshavaren hur mycket som får skjutas. På statens mark i fjällen sätter länsstyrelserna villkor för jakten, och de kan begränsa antalet jägare eller stänga områden av hänsyn till renskötseln. Ripstammarna följs bland annat genom Svensk Fågeltaxering och genom den jaktstatistik som länsstyrelserna samlar in från jakten på statens mark.

Läs mer i dalripajakt i Norrland, om skillnaden mot fjällripa i uppslagsverket och om jakt med hund.

Alla arter i viltkunskap