Ugglor
Berguv
Vetenskapligt namn: Bubo bubo
Vår största uggla, med örontofsar och orange ögon. Den är fredad, sårbar i Rödlistan 2025 och statens vilt, så ett dött exemplar ska anmälas till polisen.

Snabbfakta
- Längd: omkring 60–70 cm
- Vingbredd: 140–170 cm
- Vikt: 2–4 kg, honan tyngst
- Livsmiljö: branter, klippiga skärgårdar, täkter och soptippar
- Föda: gnagare, fåglar, ibland fisk och grodor
- Status: fredad, sårbar (VU) och statens vilt
- Vetenskapligt namn: Bubo bubo
Berguven är Sveriges största uggla, med ett stort huvud och tydliga örontofsar. Den är fredad, sårbar i Rödlistan 2025 och statens vilt. För en jägare är den viktig att känna till av tre skäl: du kan höra den i skymningen på vårvintern, du kan hitta den död under en kraftledning och reglerna för statens vilt hör till det du ska kunna inför provet.
Kännetecken
- Mycket stor och kompakt, omkring 60–70 cm lång och med en vingbredd på 140–170 cm. Vikten ligger mellan två och fyra kilo.
- Stort huvud med långa örontofsar. När fågeln är lugn ligger tofsarna platt åt sidorna. När den ropar eller blir störd reser den dem.
- Ögonen är klart orange.
- Undersidan är gulbrun med mörka streck på längden, tätast på bröstet. Ryggen är mörkare brun med grova fläckar och fin svart vattring.
- Strupen är vit men syns bara när fågeln ropar.
- I flykten ser du inga tofsar. Flykten är kraftig och stadig och kan påminna om en stor ormvråks, men berguven glider med mer kupade vingar.

Kön och ålder
Benämningarna är hane, hona och unge. Honan är större och tyngre än hanen, men i övrigt är könen nästan lika och svåra att hålla isär i fält.
Ungarna är klädda i grå dun när de kläcks. Redan efter några veckor har de nästan färdiga fjädrar på kroppen, men huvudet är fortfarande dunigt och tofsarna korta. Ungarna stannar vid boplatsen och hos föräldrarna ända in i september.


Läten
Hanen sjunger med ett djupt, tvåstavigt hoande där den andra stavelsen är lägre. Sången hörs mest på vårvintern men ibland också på hösten, och i lugnt väder bär den upp till fyra kilometer. Honan har ett hest, skällande lockläte. I augusti kan du höra ungarna tigga mat med ett högt, utdraget läte om nätterna.
Förväxlingsarter
Den enda andra ugglan i Sverige med långa örontofsar och orange ögon är hornugglan. Färgerna kan likna varandra, men storleken skiljer dem direkt. Hornugglan är drygt 30 cm lång och väger några hundra gram. Berguven är ungefär dubbelt så lång och tio gånger tyngre. Ser du en vråkstor uggla med tofsar är det en berguv.
Slagugglan är den andra stora ugglan du kan möta i skogen, framför allt mellan Västmanland och Lule lappmark. Den har ett runt huvud helt utan tofsar, små mörka ögon och en ljusare, grå till gråbrun dräkt. Den är dessutom klart mindre än en berguv. Lappugglan är ungefär lika lång som berguven men betydligt lättare, grå och även den utan tofsar.
Ingen av ugglorna är jaktbar, så en förväxling mellan dem ändrar inte vad du får göra. Det viktiga är att du känner igen en uggla och aldrig skjuter mot en fågel du inte har artbestämt.
Spår och tecken
- Boplatsen är oftast en hylla i en hög brant som vetter åt söder, men berguven häckar också i grustag, stenbrott och på industribyggnader.
- Boet är bara en uppskrapad grop på hyllan, ofta med rester av spybollar (uppstötta klumpar av hår och ben från bytet).
- Paret håller fast vid samma revir år efter år, så en brant där berguven häckar brukar användas länge.
Levnadssätt
Berguven jagar i mörker och tar framför allt gnagare och fåglar, men också fisk, grodor och ibland andra ugglor och rovfåglar. På många håll är brunråttan ett viktigt byte, och därför har berguvar ofta slagit sig ner nära soptippar. Häckningen pågår från slutet av februari till början av september.
Utbredning
Berguvens häckplatser är ojämnt spridda i södra och mellersta Sverige, på Gotland och i stora delar av Norrland, där tyngdpunkten ligger nära kusten. Relativt goda bestånd finns i skärgårdarna i Södermanland, Östergötland, norra Småland och Bohuslän. I fjällen är den mycket ovanlig.
Jakt och status
Berguven är fredad. Den har ingen allmän jakttid och saknas i jaktförordningens bilagor, både i de nuvarande och i dem som börjar gälla 1 juli 2027. Den finns med i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, och artskyddsförordningen förbjuder att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar eller förstöra deras bon och ägg.
I Rödlistan 2025 står berguven som sårbar (VU). Antalet fåglar i häckande ålder skattas till omkring 880, och beståndet bedöms minska. Förr förföljdes arten hårt av människan, och det förklarar till stor del den tidigare nedgången. I dag är elledningar en av de vanligaste dödsorsakerna.
Skyddsjakt kräver alltid ett beslut. En ansökan om skyddsjakt på enskilda fåglar prövas av länsstyrelsen (29 § jaktförordningen), och enligt 23 a § får tillstånd bara ges om det inte finns någon annan lämplig lösning, om jakten behövs och om den inte skadar artens bevarandestatus. Gäller det jakt för att ett ugglebestånd riskerar att orsaka allvarliga skador (7 § jaktlagen) prövar Naturvårdsverket saken (24 § jaktförordningen). Mer om skyddsjakt står på sidan om jaktlagen.
Berguven är statens vilt enligt 33 § jaktförordningen. Hittar du en död berguv, eller tar hand om en skadad, ska du anmäla det till polisen så snart du kan (36 §). Markägaren, arrendatorn och den som har jakträtten ska se till att någon har gjort anmälan. Fågeln tillfaller staten, så du får inte behålla den.
Har du skog nära en brant där berguven häckar, råder Artdatabanken dig att spara en trädridå på minst 50 meter mot berget och bara avverka och köra ut virke mellan september och januari.
Inför provet
- Fredad, sårbar (VU) och statens vilt.
- Död eller skadad berguv anmäls till polisen.
- Sveriges största uggla, med örontofsar och orange ögon.
- Hornugglan har också tofsar och orange ögon men är mycket mindre.
- Slagugglan och lappugglan saknar tofsar.
- Skyddsjakt på enskild fågel prövas av länsstyrelsen. Jakt för att ett uggle- eller rovfågelbestånd ger risk för allvarliga skador (7 § jaktlagen) prövas av Naturvårdsverket.
Vanliga frågor
Är berguven fredad?
Ja. Berguven saknar jakttid, och ingen får skyddsjaga den utan ett myndighetsbeslut. Rödlistan 2025 klassar den som sårbar (VU).
Vad ska jag göra med en död berguv?
Anmäl fyndet till polisen så snart du kan. Berguven är statens vilt, och det gäller oavsett om fågeln har dött i en kraftledning, på vägen eller av okänd orsak. Är det på din mark, ditt arrende eller ditt jaktområde ska du se till att fyndet har anmälts.
Hur stor är en berguv?
Omkring 60–70 cm lång med en vingbredd på upp mot 170 cm och en vikt på 2–4 kilo. Honan är större än hanen. Det gör berguven till Sveriges största uggla.
Hur många berguvar finns det i Sverige?
Rödlistan 2025 skattar antalet fåglar i häckande ålder till ungefär 880, med ett spann på 760 till 1 020. Beståndet bedöms minska.
Vad är skillnaden mellan berguv och hornuggla?
Främst storleken. Båda har örontofsar och orange ögon, men hornugglan är bara drygt 30 cm och väger några hundra gram, medan berguven är dubbelt så lång och väger flera kilo.
Känner du igen berguv?
4 bilder på berguv, hornuggla och slaguggla. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller beslut med stöd av den) och 7 § (myndighet får besluta om jakt när ett viltbestånd ger påtagliga risker för allvarliga skador), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilagorna 1–4, både i dag och från 1 juli 2027 (berguv finns inte med, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för beslut om jakt på vilda fåglar: ingen annan lämplig lösning, gynnsam bevarandestatus försvåras inte och jakten behövs), lydelse SFS 2026:835, och 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn och ska i beslutet bestämma hur ett fångat eller dödat djur av en art i 33 § ska hanteras), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, bland annat berguv, slaguggla, lappuggla, hökuggla, fjälluggla och tornuggla men inte hornuggla), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (dött eller omhändertaget statens vilt ska snarast anmälas till Polismyndigheten, markägare, arrendator och jakträttshavare ska förvissa sig om att anmälan har gjorts), lydelse SFS 2014:1232: data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar och mot att förstöra deras bon och ägg), samma lydelse före och efter 1 november 2026, och bilaga 1 (berguv markerad S och B, alltså med i bilaga 1 till fågeldirektivet): riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: berguv (Bubo bubo) VU D1, cirka 880 (760–1020) reproduktiva individer, häckar i rasbranter, klippterräng, täkter, på kalhyggen och vid soptippar, glesast i fjälltrakterna, relativt goda bestånd i skärgårdarna i Södermanland, Östergötland, norra Småland och Bohuslän; hornuggla (Asio otus) EN A2ab, beståndet mer än halverat på 15 år: researchdata.se och artfakta.se (berguv) samt artfakta.se (hornuggla)
- SLU Artdatabanken, Artfakta: berguv (kroppslängd 6–7 dm och vingbredd 140–170 cm, gulbrun undersida med längsstreck, orange iris, örontofsar som reses när fågeln ropar eller är irriterad, flykt som påminner om vråkens, tvåstavigt hoande som hörs upp till fyra km, revir, bo i branter och täkter, föda med brunråtta, häckning från slutet av februari till september, råd om en 50 meter bred trädridå mot bobranten och avverkning bara september–januari, nedgången förr till stor del orsakad av medveten förföljelse från människan, elledningar som dödsorsak), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- Wikipedia, Berguv (59–73 cm, vingbredd 138–170 cm, vikt 2–4 kg, örontofsarna syns inte i flykten, vit strupe som syns när den ropar, ungarnas dundräkt och små tofsar, ungarnas tiggläte i augusti, honans skällande lockläte), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
- Wikipedia, Eurasian eagle-owl (honan är större än hanen, i övrigt små skillnader mellan könen; slaguggla och lappuggla saknar örontofsar; lappugglan är i snitt något längre än berguven men mycket lättare), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
- Wikipedia, Hornuggla (31–37 cm, vingbredd 86–98 cm, långa örontofsar och orange iris, sitter tätt intill stammen dagtid och ser då smal ut), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
- Wikipedia, Slaguggla (50–59 cm, ljust gråbrun, runt huvud utan örontofsar, små mörka ögon, förekomst från norra Västmanland till Lule lappmark), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 22 oktober 2026.


