Rovfåglar
Ormvråk och fjällvråk
Två fredade vråkar av nästan samma storlek, där fjällvråken har vit stjärtrot med mörkt ändband och fjäderklädda ben och ormvråken tvärrandad stjärt och gula ben.


Ormvråk och fjällvråk är bredvingade vråkar av nästan samma storlek, och på vintern kan du se båda över samma åker i södra Sverige. Ingen av dem får skjutas utan särskilt beslut, men de är lätta att blanda ihop. Börja med stjärten och se sedan hur fågeln jagar.
Skillnaderna i korthet
| Ormvråk | Fjällvråk | |
|---|---|---|
| Stjärt | Tätt tvärrandad ända ut, yttersta mörka bandet lite bredare | Vit inre halva, sedan ett eller flera mörka band ytterst |
| Ben | Gula och till största delen nakna | Fjäderklädda ner till tårna |
| Ryttling (står stilla i luften) | Förekommer, men den spanar hellre från en stolpe | Vanlig, hänger stilla i vinden över öppen mark |
| Dräkt | Allt från nästan svart till nästan vit | Mindre variabel, ljus undersida med kraftig mörk teckning |
| Mörka partier under | Varierar med dräkten | Svartaktiga knogfläckar (mörka fläckar vid vingens böj) i alla dräkter, oftast mörk buk |
| Vingar | Breda | Något längre |
| Häckar | Hela landet utom fjälltrakterna och inre Norrland | Fjällen och norra skogslandet |
| I södra Sverige | Hela sommaren, en del även på vintern | Under flytten och på vintern |
Så skiljer du dem i fält
Stjärten är det säkraste tecknet, och du ser den både ovanifrån och underifrån. Flyger vråken bort från dig syns fjällvråkens vita stjärtrot som ett ljust fält mellan ryggen och de mörka banden längst ut. Ormvråkens stjärt ser i stället jämnt randig ut. Se ändå upp för riktigt ljusa ormvråkar. De kan ha mycket vitt i stjärten och ett svagare band.
Se sedan på vad fågeln gör. En stor vråk som står stilla i luften över ett hygge eller en vägren och fladdrar med vingarna är oftast en fjällvråk. Ormvråken kan också ryttla, men den sitter hellre kvar på en stolpe och spanar.
Benen hjälper bara på nära håll, när fågeln sitter eller ligger död. Fjällvråkens ben är klädda i fjädrar hela vägen ner, och bara tårna är nakna. Ormvråken har gula ben, och det mesta av tarsen, alltså den nedre delen av benet, saknar fjädrar.
Dräkten är det svagaste tecknet. Ormvråken varierar så mycket att en ljus fågel kan påminna om en fjällvråk. Fjällvråkar ser mer lika ut sinsemellan. Ser du den vita stjärtroten tillsammans med mörk buk och svartaktiga knogfläckar kan du vara ganska säker.
Var de ses
Ormvråken är den vråk du oftast ser i södra och mellersta Sverige. Den häckar i skogsmark nära åkrar, hyggen och myrar men saknas i fjälltrakterna och i de inre delarna av Norrlands skogsland. På hösten flyttar de flesta till Västeuropa, men en del stannar över vintern i södra och västra Sverige.
Fjällvråken häckar framför allt där fjällbjörkskogen möter kalfjället och under goda år också långt ner i skogslandet. Hur många par som lägger ägg beror på hur mycket lämlar och sorkar det finns. I oktober drar fjällvråkarna söderut. Många fortsätter till Östeuropa, men en del övervintrar i södra Sverige och Danmark. Norrut drar de i april och början av maj.
Det ger en enkel tumregel. En vråk som häckar i fjällen är en fjällvråk, och en vråk vid en åker i Småland i juli är nästan aldrig det. Mellan oktober och april kan en vråk i söder vara vilken som helst av dem, och då får stjärten avgöra.
Jakt och status
Båda vråkarna är fredade. Ingen av dem har jakttid i bilaga 1 till jaktförordningen, och ingen av dem nämns i bilaga 4, så du får aldrig skjuta dem på eget initiativ. Det ändras inte med de nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027. Skyddsjakt kräver ett särskilt beslut. I det enskilda fallet är det länsstyrelsen som beslutar (29 § jaktförordningen), och den måste först pröva villkoren i 23 a §. Finns det en annan lämplig lösning blir det inget beslut om skyddsjakt. Gäller det jakt för att minska skador från ett helt bestånd av rovfåglar är det i stället Naturvårdsverket som prövar frågan (24 §). Som alla vilda fåglar är vråkarna dessutom fridlysta enligt artskyddsförordningen.
Varken ormvråken eller fjällvråken är statens vilt. Bland vråkarna är det bara bivråken som står i 33 § jaktförordningen. Ingen av dem är heller rödlistad i Rödlistan 2025.
Du får alltså inte skjuta någon av dem, så på provet gäller det mest att känna igen dem. Kom ihåg stjärten, ryttlingen och benen. Mer om fredning och jakträtt står på sidan om jaktlagen.
Vanliga frågor
Hur skiljer man ormvråk från fjällvråk?
Titta på stjärten. Fjällvråken har vit inre halva och mörka band ytterst, medan ormvråken har tvärrandad stjärt ända ut. Fjällvråken har också fjäderklädda ben och svartaktiga knogfläckar, oftast mörk buk, och den ryttlar oftare.
Vilken vråk ryttlar mest?
Fjällvråken. Den står ofta stilla i vinden över hyggen och åkrar och spanar efter sork. Ormvråken kan också ryttla, men den jagar oftare från en sittplats, så ryttlingen ensam räcker inte för att avgöra vilken art det är.
Hur ser stjärten ut på ormvråk och fjällvråk?
Fjällvråkens stjärt är vit på den inre halvan och har ett eller flera mörka band ytterst. Ormvråkens stjärt är tätt tvärrandad ända ut, med ett något bredare mörkt band längst ut. Mycket ljusa ormvråkar kan ha mer vitt i stjärten.
Kan man se fjällvråk i södra Sverige?
Ja, men främst från oktober till april. Fjällvråken häckar i fjällen och norra skogslandet, flyttar söderut i oktober och övervintrar delvis i södra Sverige. På sommaren är en vråk i söder nästan alltid en ormvråk eller bivråk.
Får man skjuta ormvråk eller fjällvråk?
Nej. Båda är fredade och saknar jakttid, och ingen av dem får skyddsjagas på eget initiativ. Det krävs ett beslut om skyddsjakt, och det fattar oftast länsstyrelsen. Ingen av dem är statens vilt.
Känner du igen ormvråk och fjällvråk?
4 bilder på ormvråk och fjällvråk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och i lydelsen som gäller från 2027-07-01: varken ormvråk eller fjällvråk nämns, alltså ingen jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ (bilaga 4 punkt 16 om att flytta fågelbo, ägg eller ungar i hus eller gård gäller alla fåglar); ändrad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkor för beslut om jakt efter vilda fåglar) och 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn), granskad 2026-10-21: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt: bland vråkarna bara bivråk), lydelse SFS 2026:835, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara med stöd av lagen), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (alla vilda fåglar är fridlysta), lydelse SFS 2026:230, ny lydelse SFS 2026:1504 från 2026-11-01, och Artfakta som märker båda arterna som fridlysta, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: fjällvråk (liknar ormvråken i storlek och form, vit inre stjärthalva, ljus undersida med kraftig mörk teckning, alltid svartaktiga knogfläckar och mörk buk, befjädrade ben, ryttlar betydligt oftare än ormvråken, häckar framför allt mellan fjällbjörkskog och kalfjäll, antalet häckande följer smågnagarna, flytt söderut främst i oktober, övervintring i södra Sverige, Danmark och Östeuropa, nordflytt över norra Kvarken mitten av april till början av maj, Rödlista 2025 LC), granskad 2026-10-21: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: ormvråk, rödlistebedömning 2025 (LC, häckar i skogsmark nära odlad mark, hyggen eller myrar, saknas i fjälltrakterna och de inre delarna av Norrlands skogsland), granskad 2026-10-21: artfakta.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Ormvråk (arkiverad 2020-08-04): dräkt från nästan svart till nästan vit, de flesta flyttar till Västeuropa, en del övervintrar i södra och västra Sverige: web.archive.org
- RSPB, Buzzard (gula ben, fint randig stjärt med mörkt ändband hos vuxna, dräkt från helt mörkbrun till mycket ljus), granskad 2026-10-21: rspb.org.uk
- RSPB, Rough-legged Buzzard (något större och längre vingar än ormvråken, ljus undersida ofta med mörk buk, mörka knogfläckar, kraftigt fjäderklädda ben, vit stjärt med svart spets, ryttlar mycket oftare, varning för ljusa ormvråkar), granskad 2026-10-21: rspb.org.uk
- Wikipedia (en), Common buzzard (tarserna till största delen nakna, ryttling är ormvråkens minst vanliga jaktsätt, de ljusaste fåglarna har mer vitt och svagare band i stjärten, fjällvråken har tydligt längre vingar), granskad 2026-10-21: en.wikipedia.org
- Wikipedia (en), Rough-legged buzzard (vit stjärt med ett eller flera mörka band nära spetsen i alla dräkter, benen fjäderklädda men inte tårna, en anpassning till kyla), granskad 2026-10-21: en.wikipedia.org
- Wikipedia (sv), Fjällvråk (dräkten mindre varierad än ormvråkens och alltid med ljust inslag), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 21 oktober 2026.