Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Duvhök och sparvhök

Två fredade skogshökar där den lilla duvhökshanen och den stora sparvhökshonan är svårast att hålla isär.

Duvhök med byte
Duvhök med byte
Sparvhök, hane
Sparvhök, hane

Duvhök och sparvhök har samma byggnad: korta, breda vingar och lång stjärt för att jaga bland träden. Duvhöken är mycket större, men hos båda arterna är hanen klart mindre än honan, så en liten duvhökshane och en stor sparvhökshona kommer nära varandra i storlek. Båda är fredade, så du ska inte skjuta någon av dem. Ändå behöver du kunna hålla isär dem på provet.

Skillnaderna i korthet

Duvhök Sparvhök
Längd Hane 49–56 cm, hona 58–64 cm Hane 29–34 cm, hona 35–41 cm
Vikt Hanen ofta mellan ett halvt och ett kilo, honan mer Honan högst cirka 350 g, hanen betydligt lättare
Kroppsform Tung bakkropp och djupt bröst Smal och lätt
Stjärt Rundade hörn när den breds ut Smalare vid roten, rakt avskuren med skarpa hörn
Ben Grova, tarserna (benet ovanför tårna) ungefär tre gånger så tjocka som sparvhökens Långa och tunna
Vuxna fåglar Mörka örontäckare (fjädrarna bakom ögat) mot vitt ögonbrynsstreck Hanen fint orangebandad under, med orangegula till orangeröda ögon
Ungfågelns undersida Mörka droppar i längsgående rader Tvärgående band, grövre än hos vuxna
Vingslag Lugna och kraftiga Snabba, med korta glidflykter emellan
Byten Skogshöns, duvor, kråkfåglar, på vintern ekorre Småfåglar, honan också trastar och starar

Så skiljer du dem i fält

Börja med formen, inte färgen. Duvhökshanen har tyngden i bakkroppen och ser bröstig ut. Sparvhökshonan är smal hela vägen. Med de mått fältguiderna anger är duvhökshanen flera centimeter längre än sparvhökshonan, men på avstånd är storleken svår att bedöma, särskilt när du inte har något att jämföra med.

Stjärten är ett bättre tecken. Svänger fågeln och breder ut stjärten syns hörnen: rundade hos duvhöken, skarpa hos sparvhöken. Sitter fågeln still, titta på benen. Sparvhökens ben ser ut som tunna pinnar, duvhökens är grova. Hos en vuxen duvhök sticker också de mörka fjädrarna bakom ögat ut mot det vita strecket ovanför ögat.

I luften slår sparvhöken några snabba slag och glider en kort bit, så att flykten blir lätt böljande. Duvhöken har relativt längre vingar, slår lugnare och mer bestämt och ger ett tyngre intryck.

Unga hökar av båda arterna är bruna ovantill och har ljusgula ögon, så ögonen skiljer inte ungfåglarna åt. Det gör undersidan. Rader av mörka droppar på längden betyder duvhök. Band på tvären betyder sparvhök.

Byten och plockplatser

Sparvhökshanen tar mest fåglar som väger upp till omkring 40 gram, till exempel mesar, finkar och sparvar. Honan klarar byten på ett halvt kilo och tar ofta trastar och starar. Duvhöken tar medelstora och stora fåglar och på vintern mycket ekorre.

Duvhöken plockar gärna bytet på en fast plats, som en stubbe, en kullfallen stam eller en sten. Sparvhöken har också ofta en favoritplats där den plockar. Fjäderhögen säger en del om vem som har varit där. Fjädrar från ringduva, kråka eller skogshöns pekar mot duvhök, och duvhöken lämnar ofta mer av bytet kvar. En hög med småfågelfjädrar i en trädgård är oftast sparvhökens. Men en sparvhökshona kan ta en duva, så se resterna som en ledtråd och inte som ett bevis. Hur du skiljer en rovfågels plockning från ett däggdjurs står på sidan om viltspår.

Jakt och status

Ingen av hökarna har allmän jakttid. Ingen av dem finns heller i bilaga 4 till jaktförordningen, som listar arterna som jakträttshavaren får skyddsjaga på eget initiativ. Så är det också i de nya bilagorna från 1 juli 2027.

Skyddsjakt kräver därför ett beslut. Tillstånd söks hos länsstyrelsen (29 §) och får bara ges om villkoren i 23 a § är uppfyllda, bland annat att det saknas annan lämplig lösning. Jakt enligt 7 § i jaktlagen, när ett viltbestånd är så stort att det ger påtagliga risker för allvarliga skador eller trafikolyckor, prövas för rovfåglarnas del av Naturvårdsverket (24 §). Om en duvhök tar fåglar som fötts upp för utsättning får tillståndet bara gälla att fånga höken och flytta den, så att den släpps fri på en annan plats.

Ingen av arterna är statens vilt. I Rödlistan 2025 är duvhöken nära hotad (NT), medan sparvhöken är livskraftig (LC).

Mer om varje art finns på sidorna om duvhök och sparvhök.

Vanliga frågor

Hur skiljer man en duvhökshane från en sparvhökshona?

Titta på kroppsformen och stjärten. Duvhökshanen är tyngre och bredare baktill, har grova ben och rundade hörn på stjärten. Sparvhökshonan är smal, har tunna ben och en stjärt med raka, skarpa hörn. I flykt slår duvhöken lugnare och kraftigare med vingarna.

Hur ser man skillnad på unga duvhökar och sparvhökar?

Båda är bruna ovantill och har ljusgula ögon, så det är undersidan som avgör. Den unga duvhöken har mörka droppar i längsgående rader, den unga sparvhöken tvärgående band.

Får man skjuta duvhök eller sparvhök?

Nej, inte utan ett särskilt beslut om skyddsjakt. Ingen av arterna har jakttid, och ingen av dem får skyddsjagas på eget initiativ. För duvhök som tar utsättningsfåglar ger länsstyrelsen bara tillstånd att fånga och flytta den.

Hur vet man vilken hök som har plockat en fågel?

Bytets storlek ger en ledtråd. Rester av duvor, kråkfåglar eller skogshöns pekar oftast på duvhök, en liten hög med fjädrar från mesar och finkar på sparvhök. Eftersom en sparvhökshona klarar en duva är det ingen säker regel.

Känner du igen duvhök och sparvhök?

4 bilder på duvhök och sparvhök. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4 i nuvarande lydelse och i de bilagor som gäller från 1 juli 2027 (varken duvhök eller sparvhök finns med, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för beslut om jakt på vilda fåglar: ingen annan lämplig lösning, ingen försvårad gynnsam bevarandestatus, jakten behövs), lydelse SFS 2026:835: riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 7 § (jakt får beslutas när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador av vilt), granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn; tillstånd till jakt på duvhök för att skydda fåglar uppfödda för utsättning får bara avse fångst och flytt för att släppas fri), lydelse SFS 2021:334: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt omfattar bland annat örnar, glador, falkar och kärrhökar men inte duvhök eller sparvhök), lydelse SFS 2026:835: data.riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: duvhök (hanen närmar sig sparvhökshonan i storlek, storlek och form skiljer arterna, jaktsätt från sittplats, föda sommar och vinter, Rödlista 2025 NT), granskad 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: sparvhök (föda tättingar, Rödlista 2025 LC), granskad 2026-10-21: artfakta.se
  • Wikipedia, Duvhök (längd hona och hane, rundade stjärthörn mot sparvhökens spetsiga, tarser ungefär tre gånger så grova, mörka örontäckare som bästa dräkttecken, ungfåglar längsstreckade med droppformade streck, klargul iris hos unga), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Sparvhök (längd och vikt hona och hane, långa smala ben, stjärt smalare vid roten med fyrkantig avslutning, snabba vingslag och glid, honan gråbrun ovanpå med klargul iris, ungfågelns ljusgula iris, hanen fint orangebandad under med orangegul till orangeröd iris, hanen tar fåglar upp till cirka 40 g och honan byten på 500 g eller mer, ofta trastar och starar), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Eurasian goshawk (vikt hos hanar 517–1 110 g, liten hane förväxlas med sparvhökshona men är större, kraftigare och har relativt längre vingar, långsammare och mer avvägda vingslag, plockplatser på stubbar, lågor och stenar, lämnar mer av bytet än andra rovfåglar), granskad 2026-10-21: en.wikipedia.org
  • Wikipedia, Eurasian sparrowhawk (vikt hona 185–342 g, honor och ungfåglar bruna ovanpå, hanen fint rödbandad under med orangegul eller orangeröd iris, står på bytet när den plockar och äter oftast bröstmuskeln först), granskad 2026-10-21: en.wikipedia.org
  • Scottish Wildlife Trust, Identifying sparrowhawks part 2 (sparvhöken plockar helst bytet på en favoritplats (plucking stool); plockade fjädrar har kvar spolen, ibland kluven där näbben tagit tag, medan räv och katt biter av dem), granskad 2026-10-21: scottishwildlifetrust.org.uk

Faktagranskad 21 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar