Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Röd glada

Vetenskapligt namn: Milvus milvus

En stor, rödbrun rovfågel med lång kluven stjärt som har ökat kraftigt i södra Sverige. Fredad och statens vilt.

Röd glada
Röd glada

Snabbfakta

  • Latinskt namn: Milvus milvus
  • 60–70 cm lång, omkring 1,7–1,9 meter mellan vingspetsarna
  • Rödbrun med ljust huvud, vita fläckar under vingarna och djupt kluven stjärt
  • Läte: tunt, visslande "piii-ijo-ijo", mest under häckningstiden
  • Föda: fåglar, smådäggdjur och as
  • Häckar från Skåne till Västergötland och Södermanland, delvis stannfågel
  • Fredad och statens vilt, skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen
  • Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025

Röd glada är en stor rovfågel med rödbrun dräkt och lång, djupt kluven stjärt. Beståndet har ökat kraftigt, och i dag ser du den över åkrarna i stora delar av Götaland och en bit upp i Svealand. Den är fredad och statens vilt, så en död glada ska anmälas till polisen. Stjärten skiljer den från ormvråk och brun kärrhök.

Kännetecken

  • Större än en ormvråk: 60–70 cm lång och omkring 1,7–1,9 meter mellan vingspetsarna. Den är ändå lätt, oftast mellan 0,8 och 1,3 kilo.
  • Lång, rostbrun stjärt med djup klyka. När fågeln seglar vrider den stjärten hela tiden och styr med den som med ett roder.
  • Långa, smala vingar med spretande handpennor. Underifrån syns en stor vitaktig fläck ytterst på varje vinge, innanför de mörka spetsarna.
  • Kroppen är rödbrun med mörka längsstreck. Huvudet är ljust, nästan gråvitt hos gamla fåglar.
  • Gul näbb med svart spets och gula ben.

I glidflykt håller gladan vingarna plana eller lätt nedböjda, och du ser sällan några vingslag. Den kretsar gärna över åkrar och vägar och letar efter något ätbart.

Röd glada i flykt
Röd glada i flykt
Röd glada i flykt
Röd glada i flykt

Kön och ålder

Det finns inga särskilda benämningar. Man säger hane, hona och ungfågel. Könen ser i stort sett likadana ut. Honan är i snitt lite tyngre, men det syns inte i fält.

Under första året har ungfågeln blekare, mer beigebrunt bröst och buk än en gammal fågel, och tvärbanden på stjärten är otydligare.

Röd glada, ungfågel
Röd glada, ungfågel

Läten

Röd glada är för det mesta tyst. Under häckningstiden hörs ett tunt, visslande läte, ungefär "piii-ijo-ijo". Det kan påminna om ormvråkens rop men är ljusare och har inte samma jamande ton.

Förväxlingsarter

Ormvråken är den du oftast ser bredvid gladan i åkerlandskapet. Den är mer kompakt och har kort, rundad stjärt utan klyka. Ser du stjärten ordentligt är det inte svårt att skilja dem åt.

Brun kärrhök är också långvingad och har lång stjärt, men stjärten är rak i änden. Kärrhöken håller vingarna i ett grunt V och glider lågt fram över vass, strandängar och åkrar. Honan och ungfåglarna är bruna med ljus hjässa och strupe, och den gamla hanen har mycket grått ovanpå vingarna. Kärrhöken saknar gladans vita fläckar under handpennorna.

Brun glada är den svåraste förväxlingen. Den har kortare och grundare kluven stjärt och mörkare dräkt, och den har inte de tydligt röda tonerna. Den är sällsynt och starkt hotad (EN) i Rödlistan 2025. De två gladorna kan till och med para sig med varandra. Sådana blandade par är kända från Skåne.

Spår och tecken

  • Boet ligger högt i ett träd, ofta i ett skogsbryn intill öppen mark. Gladan häckar också i parker, stora trädgårdar och nära trafikerade vägar. Boet fodras gärna med ull, gräs och kvistar, och ibland tar den över ett gammalt bo efter korp eller ormvråk.
  • Vid vallslåtter och skörd följer gladorna gärna traktorn för att ta smådjur som skräms upp eller skadas.
  • Den äter gärna trafikdödat vilt och söker sig till avfall. En glada som sitter vid vägkanten har ofta hittat ett överkört djur.
  • Döda glador hittas ibland vid vindkraftverk och kraftledningar.

Levnadssätt

Gladan tar det som är lättast att få tag på: ungar av kråkfåglar och duvor, smådäggdjur, kaniner, fisk nära sjöar och mycket as. Honan lägger oftast två eller tre ägg i april. Äggen kläcks efter omkring 30 dagars ruvning, och ungarna stannar 45–50 dygn i boet innan de blir flygga i juli.

Utbredning

Röd glada häckar tämligen allmänt i öppet odlingslandskap från Skåne upp till Västergötland och Södermanland, med enstaka par i Värmland och södra Dalarna. Från slätterna sprider den sig nu ut i mellanbygd, där åker och skog blandas, och vidare in i skogsbygd. Beståndet har ökat snabbt: 2005 räknade man med ungefär 1 600 par, och i Rödlistan 2025 skattas antalet könsmogna fåglar till omkring 10 000.

De gamla fåglarna stannar till stor del här över vintern. De flesta ungfåglarna flyttar mot sydväst, framför allt till Frankrike.

Jakt och status

Röd glada saknar allmän jakttid och är fredad. Den finns varken i jaktförordningens bilaga 1 (allmänna jakttider) eller i bilaga 4 (skyddsjakt på eget initiativ), och inte heller i de nya bilagorna som gäller från den 1 juli 2027. Du får alltså inte skjuta den på eget initiativ, inte ens om den tar kycklingar eller fasanungar. Fredningen omfattar också ägg och bon (3 § jaktlagen).

Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 29 § jaktförordningen. Länsstyrelsen får bara ge tillstånd om tre villkor är uppfyllda: det finns ingen annan lämplig lösning, jakten försvårar inte en gynnsam bevarandestatus för arten och jakten behövs, till exempel för flygsäkerheten eller mot allvarlig skada (23 a §). Eftersom gladan är statens vilt ska beslutet också säga vad som ska hända med en fälld fågel. Naturvårdsverket prövar bara jakt som ska minska risker som beror på ett bestånds storlek, till exempel trafikolyckor eller allvarliga skador (7 § jaktlagen och 24 § jaktförordningen). Att döda en glada utan beslut är jaktbrott.

Gladorna hör till statens vilt (33 § jaktförordningen). Om du hittar en död röd glada, eller dödar en utanför tillåten jakt, till exempel med bilen, ska du snarast anmäla det till Polismyndigheten (36 §). Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren har en egen skyldighet att se till att anmälan har gjorts. Fågeln tillfaller staten.

Arten står i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Medlemsländerna ska därför avsätta särskilda skyddsområden för gladan. Rödlistan 2025 bedömer den som livskraftig (LC), och beståndet ökar.

Inför provet

  • Röd glada är fredad och statens vilt. En död glada anmäls till polisen.
  • Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt på glada, inte Naturvårdsverket. Naturvårdsverket prövar bara jakt på rovfåglar enligt 7 § jaktlagen, alltså jakt som behövs för att ett bestånd har blivit för stort.
  • Kännetecknet är den långa, djupt kluvna och rödbruna stjärten.
  • Ormvråken har kort, rundad stjärt. Brun kärrhök har rak stjärt och vingar i grunt V.
  • Brun glada är sällsynt och starkt hotad. Röd glada är vanlig i söder och ökar.

Vanliga frågor

Är röd glada fredad?

Ja. Röd glada har ingen jakttid och finns inte med bland de arter som får skyddsjagas på eget initiativ. Den får bara fällas efter ett särskilt beslut, i praktiken ett tillstånd till skyddsjakt från länsstyrelsen.

Är röd glada statens vilt?

Ja. Glador räknas upp i 33 § jaktförordningen. Hittar du en död röd glada ska du anmäla det till polisen så snart du kan. Fågeln tillfaller staten.

Hur känner man igen en röd glada?

Titta på stjärten. Den är lång, rödbrun och djupt kluven, och fågeln vrider den hela tiden för att styra. Underifrån syns också en stor vit fläck ytterst på varje vinge och ett ljust gråvitt huvud.

Vad är skillnaden mellan röd och brun glada?

Den röda gladan har längre och djupare kluven stjärt och tydligt röda toner i dräkten. Brun glada är mörkare och mycket ovanligare. I Rödlistan 2025 räknas den som starkt hotad (EN), medan röd glada är livskraftig (LC).

Flyttar röd glada på vintern?

De gamla fåglarna stannar till stor del i Sverige året runt. De flesta ungfåglar flyttar mot sydväst och övervintrar framför allt i Frankrike.

Känner du igen röd glada?

4 bilder på röd glada, brun kärrhök och ormvråk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (myndighet får besluta om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, i dag och i lydelsen från 2027-07-01 (SFS 2026:1693): röd glada saknas i båda, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (beslut om jakt efter vilda fåglar bara om det saknas annan lämplig lösning, om jakten inte försvårar en gynnsam bevarandestatus och om den behövs av ett av skälen a–d, bland annat flygsäkerhet och allvarlig skada), lydelse SFS 2026:835, och 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn, och bestämmer i beslutet hur ett dödat djur av statens vilt ska hanteras), lydelse SFS 2021:334, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, bland annat bivråk, örnar, glador, falkar och kärrhökar), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (den som hittar ett dött djur av statens vilt ska snarast anmäla det till Polismyndigheten, markägare, arrendator och jakträttshavare ska förvissa sig om att anmälan har gjorts), lydelse SFS 2014:1232, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (rödglada, Milvus milvus, markerad S och B: förekommer i Sverige och står i bilaga 1 till fågeldirektivet), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Artfakta, SLU Artdatabanken, röd glada (läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 livskraftig (LC), häckar tämligen allmänt i öppet kulturlandskap från Skåne till Västergötland och Södermanland, enstaka häckningar till Värmland och sydligaste Dalarna, 10 200 (7 000–13 200) reproduktiva individer, ökande; Rödlistan 2010 omkring 1 600 par 2005; kännetecken (långa vingar med spretande handpennor, längre och djupare kluven stjärt och tydligare röda toner än brun glada); bo högt i träd nära skogsbryn, även nära bebyggelse och vägar; 2–3 ägg i april, ruvning 30 dagar, ungarna i boet 45–50 dygn, flygga från början av juli; föda fåglar, smådäggdjur, trafikdödat vilt och avfall, jagar gärna efter traktorer vid vallslåtter och skörd; äldre fåglar mest stannfåglar, de flesta ungfåglar flyttar mot sydväst till främst Frankrike; omkommer ibland i vindkraftverk och kraftledningar; hybridiserar ibland med brun glada: artfakta.se
  • Rödlistade arter 2025, SLU Artdatabanken (dataset med de rödlistade arterna): brun glada starkt hotad (EN), 126 (90–164) reproduktiva individer; röd glada saknas och är alltså inte rödlistad: researchdata.se
  • Artfakta, SLU Artdatabanken, brun kärrhök (läst 2026-10-22): långvingad med spretiga handpennor och lång stjärt, gamla hanar med mycket grått ovanpå vingarna, honor och ungfåglar huvudsakligen bruna, häckar i vassrika sjöar och havsvikar, jagar över vassfält, strandängar och åkrar, Rödlistan 2025 LC: artfakta.se
  • RSPB, Red kite (granskad 2026-10-22): djupt kluven stjärt, vita fläckar under vingarna och mörka vingspetsar, ljust grått huvud, vingarna plana eller lätt nedböjda i glidflykt, styr med stjärten, gul näbb med svart spets och gula ben, visslande läte, bo fodrat med ull och ibland i övertagna bon av korp eller ormvråk: rspb.org.uk
  • Snow, D. W. och Perrins, C. M. 1998. The Birds of the Western Palearctic, återgiven i Wikipedia, Red kite (granskad 2026-10-22): längd 60–70 cm, vingspann 175–195 cm, hanar 800–1 200 g och honor 1 000–1 300 g, ungfåglarna har beigebrunt bröst och buk, lätet tunnare och mindre jamande än ormvråkens: en.wikipedia.org
  • Wikipedia, Röd glada (granskad 2026-10-22): längd 60–70 cm och vingspann 170–185 cm, honan i stort sett omöjlig att skilja från hanen, möjligen något mörkare och mindre (osäker uppgift), mindre tydliga stjärtband hos ungfågeln, tystlåten utanför häckningstiden: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Western marsh harrier (granskad 2026-10-22): glider lågt över öppen mark med vingarna i ett grunt V, honan med ljust gulaktig hjässa och strupe: en.wikipedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar