Rovfåglar
Sparvhök
Vetenskapligt namn: Accipiter nisus
En liten, fredad hök med korta rundade vingar och lång stjärt, som jagar småfåglar och gärna dyker upp vid fågelbord på vintern.

Snabbfakta
- Liten hök, i snitt cirka 33 cm lång, vingbredd runt 60 cm
- Honan nästan dubbelt så tung som hanen
- Korta rundade vingar, lång smal stjärt, tvärvattrad undersida
- Jagar småfåglar, ofta vid fågelbord på vintern
- Häckar i skog i hela landet, lokalt även i tätorter
- Fredad, ingen jakttid, skyddsjakt prövas av länsstyrelsen
- Inte statens vilt och inte rödlistad (LC 2025)
Sparvhöken är en liten hök som jagar småfåglar, och du kan se den både i skogen och i villaområden, särskilt vid fågelbord på vintern. Den är fredad och saknar jakttid, och skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen. Inför provet behöver du kunna skilja den från duvhöken och veta att honan är mycket större än hanen.
Kännetecken
- Korta, breda och rundade vingar och en lång, smal stjärt.
- I genomsnitt ungefär 33 cm lång, med en vingbredd runt 60 cm.
- Undersidan är tvärvattrad i alla dräkter, alltså randig på tvären över bröst och buk och inte på längden.
- Flykten är lätt och fladdrande: några snabba vingslag, en kort glidning, sedan nya vingslag.
Ofta hinner du bara se en liten rovfågel svepa förbi. Titta då efter de rundade vingarna och den långa stjärten.


Kön och ålder
Honan väger i snitt drygt 260 gram och hanen ungefär 150 gram, så honan är nästan dubbelt så tung. I fält ser honan både större och kraftigare ut, och en stor hona kan tas för en liten duvhök.
- Hane: blågrå ovansida och vit undersida med tät rödorange vattring, som på håll får bröstet att se orange ut. Kinderna är också rödorange.
- Hona: större, med grå ovansida i brunare ton än hanens och grå till gråbrun vattring under. Hon saknar hanens orange bröst, men kinderna kan ha en svag rödaktig ton.
- Ungfågel: brun ovansida och en grov, mörkbrun vattring under, med kilformade fläckar i stället för jämna tvärband.


Läten
Sparvhökens egna läten lär du dig bäst genom att lyssna på inspelningar. Artfakta har flera, bland annat ungarnas tiggläte. Vid fågelbordet är det oftast småfåglarna som avslöjar höken: de varnar, och flocken skingras åt alla håll.
Förväxlingsarter
- Duvhök: den förväxling provet frågar mest om. Duvhöken är mycket större och tyngre och har en rakare, stadigare flykt. Svårast är en stor sparvhökshona mot en liten duvhökshane. Alla skillnader står på sidan duvhök och sparvhök.
- Tornfalk: falkarna har spetsigare vingar än sparvhöken, som har rundade. Tornfalken ryttlar gärna, alltså hänger stilla i luften över ett fält och spanar nedåt.
- Lärkfalk: ungefär lika stor som tornfalken, men med längre, skarpt spetsiga vingar och kortare stjärt. I flykt liknar den en stor tornseglare, och den jagar stora insekter och småfåglar som svalor.
- Gök: med sin smala grå kropp, långa stjärt och tvärvattrade undersida kan göken förväxlas med en sparvhök. Men göken har spetsiga vingar.
Spår och tecken
- Plockplatser: sparvhöken plockar gärna bytet på en stubbe, en sten eller en grov gren och lämnar en hög småfågelfjädrar. Fjäderspolarna, alltså fjädrarnas skaft, är hela. Det visar att en rovfågel har plockat fjädrarna, för ett däggdjur biter av dem. Mer om plockplatser hittar du under viltspår.
- Spillning: vita kalkstänk under sittplatser och under boträdet.
- Bo: ett risbo i ett levande träd, i barr- eller blandskog.
Levnadssätt
Sparvhöken jagar genom överraskning. Den följer häckar, buskar och hus på låg höjd och slår till från nära håll innan bytet hinner reagera. Nästan all föda är småfåglar, framför allt tättingar. På vintern söker den sig till fågelbord, där småfåglarna samlas på samma ställe.
Honan lägger oftast fyra till fem ägg och ruvar dem i drygt en månad. Ungarna lämnar boet när de är omkring fyra veckor gamla.
Utbredning
Sparvhöken häckar i skog i hela landet, upp till den fjällnära skogen och sällsynt även i fjällbjörkskogen. Lokalt häckar den också i parker och mindre dungar i tätorter. På hösten är sparvhök och ormvråk de två vanligaste arterna i rovfågelsträcket över Falsterbo. En del sparvhökar stannar över vintern, och det är då du oftast ser dem i trädgårdar.
Jakt och status
Sparvhöken är fredad. Den har ingen allmän jakttid i bilaga 1 till jaktförordningen och finns inte heller i bilaga 4, som anger när jakträttshavaren får skyddsjaga på eget initiativ. Den finns därför inte bland jakttiderna. Fredningen gäller också ägg och bon, enligt 3 § jaktlagen. Som vild fågel omfattas sparvhöken dessutom av artskyddsförordningen, som i 4 § bland annat förbjuder att avsiktligt förstöra bon och ägg.
Skyddsjakt på sparvhök kräver ett särskilt beslut, och den som drabbas söker tillstånd hos länsstyrelsen (29 § jaktförordningen). Länsstyrelsen får bara ge tillstånd om problemet inte kan lösas på något annat lämpligt sätt och om jakten inte gör det svårare att hålla arten i gynnsam bevarandestatus, det vill säga ett livskraftigt bestånd på lång sikt (23 a §). Naturvårdsverket prövar i stället skyddsjakt på örn (23 b §) och jakt enligt 7 § jaktlagen, när ett helt bestånd av rovfåglar ger risk för allvarliga skador (24 §). Att höken tar småfåglar vid ditt fågelbord är alltså inget skäl att skjuta eller fånga den på egen hand.
Sparvhöken hör inte till statens vilt. Det gör däremot bland annat örnar, glador, falkar och kärrhökar (33 § jaktförordningen). Hittar du en död tornfalk eller stenfalk ska du anmäla det till polisen, men den skyldigheten gäller inte en död sparvhök.
Sparvhöken är inte rödlistad. I Rödlistan 2025 bedöms den som livskraftig (LC), medan duvhöken är nära hotad (NT).
Inför provet
- Sparvhöken är fredad och saknar jakttid.
- Skyddsjakt på sparvhök prövas av länsstyrelsen. Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på örn och om jakt när ett helt rovfågelbestånd ger risk för allvarliga skador.
- Den är inte statens vilt, men falkar och örnar är det.
- Den är inte rödlistad, utan livskraftig (LC) i Rödlistan 2025.
- Honan är mycket större än hanen och kan tas för en liten duvhök.
- Rundade vingar och lång stjärt skiljer den från falkarna, som har spetsiga vingar.
Vanliga frågor
Är sparvhöken fredad?
Ja. Sparvhöken saknar jakttid och är fredad i hela landet, och fredningen gäller också ägg och bon. Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen.
Får man skjuta en sparvhök som tar fåglar vid fågelbordet?
Nej. Sparvhöken är fredad, och att den tar småfåglar vid fågelbordet ger ingen rätt till jakt. Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen, som bara ger det när det saknas någon annan lämplig lösning.
Hur skiljer man sparvhök från duvhök?
Duvhöken är mycket större och kraftigare, med en rakare och stadigare flykt. Svårast är en stor sparvhökshona mot en liten duvhökshane, och då är sparvhökens lätta, fladdrande flykt det bästa tecknet.
Är sparvhöken statens vilt?
Nej. Statens vilt omfattar bland annat örnar, falkar och kärrhökar, men inte sparvhöken. En död sparvhök behöver därför inte anmälas till polisen.
Hur stor är en sparvhök?
Sparvhöken är i genomsnitt ungefär 33 centimeter lång med en vingbredd runt 60 centimeter. Honan väger i snitt drygt 260 gram och hanen ungefär 150 gram.
Är sparvhöken rödlistad?
Nej. I Rödlistan 2025 bedöms sparvhöken som livskraftig (LC), och beståndet visar inga tecken på någon större förändring.
Känner du igen sparvhök?
4 bilder på sparvhök och duvhök. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte jakt är tillåten, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 29 § första stycket (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda), lydelse SFS 2021:334: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen, alltså jakt på grund av ett viltbestånds storlek, prövas av Naturvårdsverket när det gäller rovfåglar och ugglor, i andra fall av länsstyrelsen), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (skyddsjakt på vilda fåglar kräver att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar gynnsam bevarandestatus) och 23 b § (Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på björn, varg, järv, lo, säl och örn), lydelse SFS 2026:835: riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 7 § (jakt som myndigheten beslutar på grund av ett viltbestånds storlek), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § och 36 § (statens vilt omfattar bland annat örnar, glador, falkar och kärrhökar men inte sparvhök; döda djur av statens vilt anmäls till Polismyndigheten), lydelse SFS 2026:835 och SFS 2014:1232: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4 (sparvhöken saknar allmän jakttid och finns inte bland arterna för skyddsjakt på enskilt initiativ, varken i dag eller från 2027-07-01), granskad 2026-10-19: rkrattsbaser.gov.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att bland annat avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg): data.riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken (sparvhök Livskraftig LC; häckar i skog i hela landet upp i fjällnära skog och lokalt i tätorter; inga tecken på betydande populationsförändring), granskad 2026-10-19: artfakta.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken (duvhök Nära hotad NT), datasetet Rödlistade arter 2025, granskad 2026-10-19: researchdata.se
- Artfakta, SLU Artdatabanken: sparvhök (fridlyst art, bofast och reproducerande, boplats i levande träd, barr- och blandskog, föda tättingar, ljudinspelningar av tiggläte), granskad 2026-10-21: artfakta.se
- BTO BirdFacts: sparvhök (vikt hona i snitt 266 g och hane 151 g, kull 4–5 ägg, honan ruvar cirka 33 dagar, ungarna flygga efter cirka 28 dagar, besöker fågelbord), granskad 2026-10-21: bto.org
- The Wildlife Trusts: sparvhök (längd 33 cm, vingbredd 62 cm, rundade vingar och lång smal stjärt, hanen blågrå med rödorange vattring, honan större och brunare med grå vattring), granskad 2026-10-19: wildlifetrusts.org
- RSPB: sparvhök (honor och ungfåglar bruna ovan med brun vattring under, slår till mot småfåglar i sista stund, varningsläten och fåglar som skingras vid fågelbordet), granskad 2026-10-19: rspb.org.uk
- Museum für Naturkunde Berlin, Naturblick: sparvhök (honan väger dubbelt så mycket som hanen, ungfåglarna grovt vattrade med svartbruna kilformade fläckar, duvhöken har rakare och mindre fladdrande flykt), granskad 2026-10-21: naturblick.museumfuernaturkunde.berlin
- RSPB: tornfalk (ryttlar, spetsigare vingar än sparvhöken), granskad 2026-10-21: rspb.org.uk
- RSPB: lärkfalk (tornfalkens storlek, längre och skarpt spetsiga vingar, kortare stjärt än tornfalken, liknar en stor tornseglare i flykt, jagar stora insekter och småfåglar som svalor), granskad 2026-10-21: rspb.org.uk
- RSPB: gök (smal grå kropp, tvärvattrad undersida, spetsiga vingar och lång stjärt, förväxlas ibland med tornfalk och sparvhök), granskad 2026-10-21: rspb.org.uk
- Kjellén, N. (1998). Studier av rovfågelsträcket över Falsterbohalvön, Sverige. Dansk Ornitologisk Forenings Tidsskrift 92: 317–326 (sparvhök och ormvråk de dominerande arterna i höststräcket): pub.dof.dk
Faktagranskad 24 oktober 2026.

