Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Pilgrimsfalk

Vetenskapligt namn: Falco peregrinus

Vår vanligaste stora falk, fredad, statens vilt och sårbar (VU) sedan Rödlistan 2025. Den slår fåglar i luften och häckar i branter, på myrar och på höga hus.

Pilgrimsfalk, vuxen
Pilgrimsfalk, vuxen

Snabbfakta

  • Storlek: hanen som en kråka, honan nästan dubbelt så stor
  • Häckar: klippbranter, myrar i norr och höga hus i städer
  • Föda: fåglar som slås i luften
  • Bestånd: omkring 500 par (2024)
  • Status: fredad, statens vilt och sårbar (VU)
  • Vetenskapligt namn: Falco peregrinus

Pilgrimsfalken är en stor och kraftig falk som slår andra fåglar i luften. Den är fredad, hör till statens vilt och har gått från nära hotad till sårbar (VU) i Rödlistan 2025. För dig som jägare handlar det om att känna igen den, veta vad du ska göra med en död falk och inte blanda ihop den med jaktfalk, lärkfalk eller duvhök.

Kännetecken

  • Kraftig falk med långa, spetsiga vingar och en medellång stjärt. Hanen är i kråkans storlek och honan betydligt större.
  • Vuxna fåglar är skiffergrå till blågrå ovantill. Undersidan är vit, och från nedre bröstet och bakåt sitter en fin och tät mörk tvärvattring.
  • Huvudet ser ut att ha en svart hjälm. Den svarta hjässan och ett brett, tydligt mustaschstreck sticker av mot den vita strupen och de vita halssidorna.
  • Vaxhuden (den nakna huden vid näbbroten) och fötterna är gula hos vuxna fåglar.
Pilgrimsfalk i flykt
Pilgrimsfalk i flykt

Kön och ålder

Pilgrimsfalk, ungfågel
Pilgrimsfalk, ungfågel

Benämningarna är hane, hona och ungfågel. Könen har samma teckning men skiljer sig mycket i storlek. Hanen är ungefär som en kråka. Honan är nästan dubbelt så stor och har ett vingspann som närmar sig korpens.

Ungfågeln är brun ovantill och har gulvit undersida med grova, mörka längsstreck. Vaxhuden är blåaktig i stället för gul. En brun och längsstreckad pilgrimsfalk är alltså ung, en grå och tvärvattrad är vuxen. Honorna börjar oftast häcka vid två års ålder och hanarna vid tre.

Förväxlingsarter

Jaktfalken är större, 53–63 cm lång. De svenska jaktfalkarna är grå till gråbruna ovantill med ljus vattring eller fläckning, och vingarna är bredare med trubbigare spetsar. Den häckar bara i fjällen och är starkt hotad (EN).

Lärkfalken är mycket mindre, 29–35 cm, och har rödbruna fjädrar på låren, så kallade byxor, och rödbrun undergump. Mustaschen är kortare och undersidan strimmig, inte tvärvattrad. I flykten kan den på håll likna en tornseglare, och den fångar gärna trollsländor.

Duvhöken är lättast att blanda ihop den med, eftersom båda är stora, grå ovantill och tvärvattrade under. Skillnaden sitter i formen. Höken har breda, rundade vingar och ett vitt streck över ögat. Falken har spetsiga vingar och en svart mustasch under ögat. Unga fåglar av båda arterna är bruna och längsstreckade, så där får vingformen avgöra. Även en ung jaktfalk kan förväxlas med en ung duvhök.

Spår och tecken

Det tydligaste tecknet är boplatsen. Pilgrimsfalken bygger inget eget bo. Äggen läggs på en svåråtkomlig hylla i ett brant stup, ibland i ett gammalt bo efter korp, kungsörn eller fjällvråk. I Norrbotten häckar en del par på marken på stora myrar, och i städer häckar en del par i bolådor på höga byggnader. Paren är trogna sin plats och återvänder år efter år. På våren är det oftast hanen som kommer först till platsen.

Levnadssätt

Pilgrimsfalken lever nästan bara av fåglar som den slår i luften, ofta efter en störtdykning. I södra Sverige är skrattmås, duvor och stare vanliga byten. I norr dominerar vadare som brushane, enkelbeckasin och tofsvipa. Honan tar större byten än hanen.

De flesta flyttar i augusti och september och övervintrar i Västeuropa. Några stannar i södra Sverige, gärna i hamnstäder där det finns gott om tamduvor, kajor och måsar. Falkarna kommer tillbaka i mars i söder och i april i norr.

Utbredning

Pilgrimsfalken häckar i dag över nästan hela landet. De flesta par finns i klippbranter, i norra Norrland även på myrar. Sedan 2000-talet häckar den också i städer.

Så har det inte alltid varit. Under 1950- och 60-talen slogs beståndet nästan ut av miljögifter som DDT, och 1965 fanns bara 35 kända par kvar. Med lägre gifthalter och arbetet i Projekt Pilgrimsfalk växte beståndet igen, till omkring 600 par 2018.

Jakt och status

Pilgrimsfalken är fredad enligt 3 § jaktlagen, och fredningen gäller även ägg och bon. Den saknar allmän jakttid och finns inte i bilaga 4 till jaktförordningen, vare sig i dag eller i de nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027. Artskyddsförordningen förbjuder dessutom att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar och att förstöra deras bon och ägg. Avsiktlig störning är förbjuden när den har väsentlig betydelse för fågelskyddet, särskilt under häckningen. Arten finns med i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, som listar särskilt skyddsvärda fåglar.

I Rödlistan 2025 flyttades pilgrimsfalken från nära hotad (NT) till sårbar (VU). Sedan 2021 har beståndet minskat, och 2024 fanns omkring 500 par. Minskningen beror till stor del på fågelinfluensa, och SLU Artdatabanken bedömer risken för fortsatt minskning som stor.

Alla falkar är statens vilt (33 § jaktförordningen). Hittar du en död pilgrimsfalk, eller dödas en av misstag, ska du snarast anmäla det till polisen (36 §). Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska se till att anmälan blir gjord när de får veta att en falk har hittats på deras mark. Mer om vad som räknas som brott står på sidan om jaktbrott.

Tillstånd till skyddsjakt på en enskild falk söker du hos länsstyrelsen (29 §). Ansökan prövas mot villkoren i 23 a §: ingen annan lämplig lösning får finnas, jakten ska behövas och den får inte skada artens bevarandestatus. Länsstyrelsen bestämmer också vad som ska hända med en falk som fångas eller dödas. Gäller det ett helt bestånd av rovfåglar som ger påtaglig risk för allvarliga skador (7 § jaktlagen), prövas frågan av Naturvårdsverket (24 §). Läs mer på sidan om jaktlagen.

SLU Artdatabanken pekar ut brevduvesporten som en möjlig källa till konflikt, eftersom duvor är en vanlig föda för falken i söder. Att en falk tar duvor ger ändå ingen rätt att skjuta den.

Inför provet

  • Fredad, utan jakttid, och sårbar (VU) i Rödlistan 2025.
  • Statens vilt: en död falk anmäls till polisen.
  • Spetsiga vingar och svart mustasch skiljer den från duvhöken.
  • Ungfågeln är brun och längsstreckad, den vuxna grå och tvärvattrad.
  • Honan är mycket större än hanen.
  • Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen.

Vanliga frågor

Är pilgrimsfalken fredad?

Ja. Den har ingen jakttid och finns inte med bland de arter du får skyddsjaga på eget initiativ. Den är dessutom statens vilt och står som sårbar (VU) i Rödlistan 2025.

Vad gör jag om jag hittar en död pilgrimsfalk?

Anmäl fyndet till polisen så snart du kan och berätta var och när du hittade den. Alla falkar är statens vilt, så fågeln tillfaller staten och du får inte behålla den.

Hur skiljer man pilgrimsfalk från duvhök?

Titta på vingarna. Pilgrimsfalken har långa, spetsiga vingar och en svart mustasch under ögat. Duvhöken har breda, rundade vingar och ett vitt streck över ögat i stället.

Hur många pilgrimsfalkar finns det i Sverige?

Omkring 500 par år 2024, enligt SLU Artdatabanken. Beståndet hade ökat till ungefär 600 par 2018 men har sedan 2021 minskat, mest på grund av fågelinfluensa.

Får man skjuta en pilgrimsfalk som tar duvor?

Nej, inte på eget initiativ. Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen prövar tre saker: att det saknas annan lämplig lösning, att jakten behövs för att till exempel hindra allvarlig skada och att den inte försvårar en gynnsam bevarandestatus.

Känner du igen pilgrimsfalk?

5 bilder på pilgrimsfalk, jaktfalk, lärkfalk och duvhök. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller beslut med stöd av den, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (beslut om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och från 1 juli 2027 (pilgrimsfalk saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för beslut om jakt på vilda fåglar: ingen annan lämplig lösning, ingen försvårad gynnsam bevarandestatus och att jakten behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada), lydelse SFS 2026:835, och 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn och bestämmer i beslutet hur ett fångat eller dödat djur av en art i 33 § ska tas om hand), lydelse SFS 2026:835: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (falkar hör till statens vilt, som tillfaller staten om det omhändertas, påträffas dött eller dödas när det är fredat), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (den som hittar ett dött djur av en art i 33 § ska snarast anmäla det till Polismyndigheten, och markägare, arrendator och jakträttshavare ska förvissa sig om att anmälan är gjord), lydelse SFS 2014:1232: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar, förstöra eller skada deras bon och ägg och samla in ägg, och mot avsiktlig störning om störningen har väsentlig betydelse för fågeldirektivets syfte, särskilt under häckning och uppfödning), lydelse före och efter 1 november 2026, och bilaga 1 (pilgrimsfalk markerad S och B, alltså med i fågeldirektivets bilaga 1), granskad 2026-10-22: riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: pilgrimsfalk sårbar (VU) A4abe, tidigare NT 2015 och 2020, häckar över nästan hela landet i klippbranter, i norra Norrland även på stora myrar och sedan 2000-talet på höga byggnader, ofta i bolådor; cirka 600 par 2018 och cirka 500 par 2024, minskningen sedan 2021 till stor del orsakad av fågelinfluensa, cirka 1 000 reproduktiva individer: researchdata.se och artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: pilgrimsfalk (hanen i kråkans storleksklass, honan nästan dubbelt så stor och med ett vingspann nära korpens, skiffergrå till blågrå ovansida, vit undersida med fin tät tvärvattring, vitt övre bröst mot svart hjässa och brett mustaschstreck, brun och grovt längsstreckad ungfågel, spetsiga vingar; bon på klipphyllor, ibland i korp-, kungsörns- och fjällvråkbon och på myrar i Norrbotten, traditionsbundna par där hanen oftast kommer först till häckplatsen; flyttar i augusti–september och övervintrar i Västeuropa, några stannar i södra Sveriges hamnstäder; åter i mars i söder och april i norr; föda nästan bara fåglar slagna i luften, med skrattmås, duvor och stare i söder och vadare i norr; honor könsmogna vid två år och hanar vid tre; ras 1950–1976 av miljögifter och 35 kända par 1965, Projekt Pilgrimsfalk; konflikt med brevduvesporten; statens vilt), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta och Rödlistan 2025: jaktfalk (53–63 cm, vingspann 109–134 cm, grå till gråbrun ovansida, breda vingar med rätt trubbiga spetsar, brungrå längsstreckad ungfågel, förväxlas med pilgrimsfalk och som ung även med duvhök, starkt hotad EN, cirka 80 par 2024 i fjällen från norra Dalarna till Torne lappmark), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: lärkfalk livskraftig (LC), cirka 6 800 reproduktiva individer, häckar vid sjöar, myrar, vattendrag och kust över stora delar av landet: artfakta.se
  • Wikipedia, Pilgrimsfalk (gul vaxhud och gula fötter hos vuxna och blåaktig vaxhud hos unga), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Duvhök (breda, rundade vingar och tydligt vitt ögonbrynsstreck hos vuxen fågel, enligt Svensson m.fl., Fågelguiden 2009), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Lärkfalk (29–35 cm och vingspann 70–84 cm enligt Svensson m.fl., Fågelguiden 2009, rödbruna byxor och undergump, kort mustasch, strimmig undersida, kan påminna om en seglare, lever av stora insekter som trollsländor och småfåglar fångade i flykten), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar