Rovfåglar
Ormvråk
Vetenskapligt namn: Buteo buteo
En av Sveriges vanligaste rovfåglar. Dräkten varierar mycket, lätet är jamande och arten är fredad.

Snabbfakta
- Latinskt namn: Buteo buteo
- Ungefär en halvmeter lång, drygt en meter mellan vingspetsarna
- Dräkt från nästan svart till nästan vit, ofta med ljust band över bröstet
- Läte: jamande, fallande "pii-ää"
- Föda: framför allt sorkar och möss
- Häckar i hela landet utom fjällen och inre Norrland. De flesta flyttar till Västeuropa
- Fredad, skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen
- Inte statens vilt, livskraftig (LC) i Rödlistan 2025
Ormvråken är en av Sveriges vanligaste rovfåglar, och det är oftast den du ser sitta på en stolpe vid vägen eller skruva sig uppåt över ett hygge. Dräkten varierar så mycket att två ormvråkar kan se ut som olika arter, och därför blandas den lätt ihop med fjällvråk, bivråk och duvhök. Ormvråken är fredad och saknar jakttid. Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen.
Kännetecken
- Kompakt, medelstor rovfågel med breda vingar, kort och bred stjärt och runt huvud på kort hals.
- Ungefär en halvmeter lång och drygt en meter mellan vingspetsarna. Väger runt 0,8 kilo, men vikten varierar mycket.
- Dräkten går från nästan svart till nästan vit. Vanligast är mörkbrun ovansida och ljusare, tvärbandad undersida, ofta med ett ljust U-format band över bröstet.
- Underifrån syns en mörk fläck vid handleden på vingen. Vuxna fåglar har också en mörk bakkant på vingen.
- Stjärten är fint tvärbandad hela vägen, med ett lite bredare mörkt band ytterst.
- Benen är gula och ofjädrade.
Ormvråken sitter länge och öppet på stolpar, staket och trädtoppar i åkerkanten. I luften seglar den i vida cirklar på termiken, alltså varm luft som stiger, med vingarna lyfta i ett grunt V. Den kan ryttla, alltså stå still i luften med fladdrande vingar, men gör det mer sällan än fjällvråken.


Kön och ålder
Det finns inga särskilda benämningar, så det heter hane, hona och unge eller ungfågel. Könen har samma dräkt. Honan är i snitt något större, men det går inte att se säkert i fält.
Ungfågeln första året känns igen på:
- ljusare, ofta gulbrunt öga, där den vuxna fågeln har mörkbrunt
- längsgående streck på bröstet i stället för tvärband
- suddig, brunaktig bakkant på vingen i stället för skarp och svart
- smalare mörkt band ytterst på stjärten
Läten
Lätet är ett utdraget, fallande och jamande "pii-ää" som bär långt och kan låta som en katt. Du hör det mest på våren, när paret cirklar över reviret. På sommaren tigger ungarna med ett mer darrande och klagande läte. Var försiktig med att artbestämma bara på örat, eftersom nötskrikan gärna härmar ormvråkens rop.
Förväxlingsarter
Den vanligaste förväxlingen är fjällvråken. Den har längre vingar, vit stjärtbas med ett brett mörkt ändband, ofta en mörk fläck över buken, ljust huvud och fjäderklädda ben ända ner till tårna, och den ryttlar ofta. Fjällvråken kommer söderut på vintern, så en vråk i Skåne i januari kan vara vilken som helst av dem. Se jämförelsen ormvråk och fjällvråk.
Bivråken är ungefär lika stor men smalare, med litet huvud på lång hals. Stjärten är längre och har två smala mörka band nära roten och ett brett ytterst. Den seglar på plana vingar, inte i V, och finns här bara på sommaren. Bivråken är statens vilt, och i Rödlistan 2025 räknas den som nära hotad (NT).
Duvhöken, särskilt honan, är nästan lika stor men har längre stjärt, ljus och fint tvärvattrad undersida och ett vitt streck över ögat. Den varvar snabba vingslag med glidflykt och sitter sällan öppet på en stolpe.
På håll kan en mörk ormvråk tas för en örn, men kungsörn och havsörn är mycket större och har långsamma, tunga vingslag.
Spår och tecken
- Boet är ett stort risbo högt upp i ett träd, gärna i en skogskant nära öppen mark. Ett revir har ofta flera bon som används växelvis. Det bo som är i bruk för året har för det mesta färska gröna kvistar eller löv i sig. Fredningen gäller också ägg och bon (3 § jaktlagen).
- En ormvråk som går omkring på en nyplöjd åker letar efter mask och insekter.
- På vintern söker den sig till åtlar och trafikdödat vilt, och många blir själva påkörda.
Levnadssätt
Ormvråken jagar mest från en sittplats och glider ner mot bytet när den ser något. Födan är framför allt sorkar och möss (se gnagare), men den tar också daggmask, insekter, groddjur, kräldjur och fågelungar och äter as. Trots namnet är ormar ingen viktig föda.
Honan lägger oftast två eller tre ägg i april eller maj. Ruvningen tar ungefär fem veckor, och ungarna lämnar boet efter sex till sju veckor.
Utbredning
Ormvråken häckar i hela landet utom i fjällen och de inre delarna av Norrlands skogsland. Den trivs bäst där skog möter åker men häckar också vid hyggen och myrar. En äldre skattning från Naturhistoriska riksmuseet, senast uppdaterad 2013, landar på omkring 35 000 par.
De flesta flyttar till Västeuropa i september och oktober och är tillbaka i mars och april. En del fåglar från norra Sverige når ända till Västafrika, medan andra stannar hela vintern i södra och västra Sverige, framför allt i Skåne. Ormvråken flyttar helst över land, där termiken bär den, och därför samlas många vid Falsterbo på hösten.
Jakt och status
Ormvråken är fredad och har ingen allmän jakttid. Den saknas i bilaga 1 och bilaga 4 till jaktförordningen, både i dag och i de nya bilagorna från den 1 juli 2027 (SFS 2026:1693). Du får alltså inte skyddsjaga den på eget initiativ, inte ens när den tar höns.
Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen (29 § jaktförordningen). Den som har problem med fågeln får ansöka om det. Tillstånd får bara ges om det saknas en annan lämplig lösning, om jakten inte försvårar för arten att behålla en gynnsam bevarandestatus, alltså att klara sig väl på lång sikt, och om det finns ett godtagbart skäl, till exempel flygsäkerhet eller risk för allvarlig skada (23 a §).
Naturvårdsverket prövar jakt när ett rovfågelbestånd är så stort att det ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador (7 § jaktlagen och 24 § jaktförordningen), och jakt för forskning eller utbildning (31 §). På örn beslutar verket även om vanlig skyddsjakt (23 b §), men för kungsörn kan beslutet lämnas över till länsstyrelsen (24 a §). Att skjuta en fredad ormvråk utan beslut är jaktbrott.
Ormvråken är inte statens vilt. I 33 § jaktförordningen räknas bland annat bivråk, örnar, falkar, glador och kärrhökar upp, men inte ormvråk, fjällvråk, duvhök eller sparvhök. En död ormvråk behöver alltså inte anmälas till polisen, men en död bivråk ska anmälas (36 §).
I Rödlistan 2025 är ormvråken livskraftig (LC), utan tecken på någon större förändring av beståndet.
Inför provet
- Ormvråken är fredad och saknar jakttid.
- Skyddsjakt på ormvråk beslutas av länsstyrelsen. På örn beslutar i regel Naturvårdsverket.
- Bivråken är statens vilt, ormvråken är det inte.
- Fjällvråken har vit stjärtbas med mörkt ändband och fjäderklädda ben. Ormvråken har tvärbandad stjärt och gula, ofjädrade ben.
- Titta på form, flykt och stjärt i stället för färg, eftersom dräkten varierar så mycket.
Vanliga frågor
Är ormvråken fredad?
Ja. Ormvråken har ingen jakttid, och du får inte skyddsjaga den på eget initiativ. Den får bara skjutas efter ett särskilt myndighetsbeslut, i praktiken skyddsjakt som länsstyrelsen har gett tillstånd till.
Vem beslutar om skyddsjakt på ormvråk?
Det gör länsstyrelsen enligt 29 § jaktförordningen, oftast efter en ansökan från den som har problem med fågeln. Inget tillstånd ges om problemet kan lösas på annat sätt. Naturvårdsverket kommer bara in i särskilda fall, till exempel när ett rovfågelbestånd är så stort att det ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador (7 § jaktlagen).
Är ormvråken statens vilt?
Nej. Statens vilt omfattar bland annat bivråk, örnar, falkar och kärrhökar, men inte ormvråk. En död ormvråk behöver därför inte anmälas till polisen, men en död bivråk ska anmälas.
Hur skiljer man ormvråk från fjällvråk?
Titta på stjärten och benen. Fjällvråken har vit stjärtbas och ett brett mörkt ändband, ofta en mörk buk och befjädrade ben. Hos ormvråken är stjärten tvärbandad från roten till spetsen, och benen är gula och nakna.
Flyttar ormvråken på vintern?
Ja, de flesta. De lämnar Sverige under hösten, i september och oktober, och övervintrar i Västeuropa. I mars och april är de tillbaka. En del fåglar stannar kvar hela vintern i södra och västra Sverige, mest i Skåne.
Hur låter en ormvråk?
Ormvråken ropar ett utdraget, fallande och jamande pii-ää som bär långt och kan påminna om en katt. Nötskrikan härmar lätet ibland, så lita inte bara på örat.
Känner du igen ormvråk?
4 bilder på ormvråk, fjällvråk och duvhök. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, 7 § (myndighetsbeslut om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador) och 43 § (jaktbrott vid brott mot 3 §): data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn, om förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda), lydelse SFS 2021:334, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (beslut om jakt efter vilda fåglar bara om det inte finns någon annan lämplig lösning, om jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus och om jakten behövs av ett av skälen a–d, bland annat flygsäkerhet och allvarlig skada) och 23 b § (Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på björn, varg, järv, lo, säl och örn), lydelse SFS 2026:835, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen på rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645, och 24 a § (Naturvårdsverket får överlämna beslut om skyddsjakt på kungsörn till länsstyrelsen), lydelse SFS 2022:1374, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 31 § (Naturvårdsverket kan ge tillstånd till jakt för forsknings- eller utbildningsändamål, länsstyrelsen till selektiv jakt efter ett litet antal djur), lydelse SFS 2011:645, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, bland annat fiskgjuse, bivråk, örnar, glador, falkar och kärrhökar, inte ormvråk), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten), lydelse SFS 2014:1232: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, i dag och i lydelsen från 2027-07-01 (SFS 2026:1693): ormvråk saknas i båda, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ (granskad 2026-10-21): rkrattsbaser.gov.se
- Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt, rapport 6568 (2012): länsstyrelsen ger enligt 29 § tillstånd till skyddsjakt på andra arter än björn, varg, järv, lo, säl och örn: naturvardsverket.se
- Rödlistade arter 2025, SLU Artdatabanken (dataset med de rödlistade arterna): bivråk nära hotad (NT A2abcde), ormvråk saknas och är alltså inte rödlistad: researchdata.se
- Artfakta, SLU Artdatabanken, ormvråk (läst 2026-10-21): Rödlistan 2025 livskraftig (LC) utan tecken på betydande populationsförändring, häckar i skogsmark nära odlad mark, kalhyggen eller myrar, häckar i hela landet utom fjälltrakterna och de inre delarna av Norrlands skogsland, föda bland annat sorkar, möss, daggmaskar och insekter: artfakta.se
- Naturhistoriska riksmuseet, Ormvråk (senast ändrad 2013-01-30, arkiverad 2020-08-04): dräkt från nästan svart till nästan vit, cirka 35 000 par, saknas i fjällkedjan och Norrlands inland, flyttning till Västeuropa i september och oktober, en del nordsvenska fåglar till Västafrika, återkomst i mars och april, övervintring i sydligaste och västra Sverige: web.archive.org
- BTO BirdFacts, Buzzard (arkivkopia 2025, aktuella sidan nere för underhåll 2026-10-21): vikt hos vuxna 828 ± 189 g, spann 620–1230 g (N=20), oftast 2–3 ägg, ruvning omkring 34 dygn, ungarna flygga efter 44–52 dygn: web.archive.org
- Ferguson-Lees, J. och Christie, D. A. 2001. Raptors of the World. Christopher Helm, återgiven i Wikipedia, Common buzzard (granskad 2026-10-21): längd 40–58 cm och vingspann 109–140 cm, honan större än hanen, stor variation i vikt: en.wikipedia.org
- Kjellén, N. 1997. Importance of a bird migration hot spot: proportion of the Swedish population of various raptors observed on autumn migration at Falsterbo 1986–1995. Ornis Svecica 7: 21–34 (ormvråken som termikflyttare koncentreras vid Falsterbo): journals.lub.lu.se
- Wikipedia, Ormvråk (granskad 2026-10-19): längd 45–58 cm och vingspann 110–132 cm, läte och ungarnas tiggläte, häckning, övervintring i Skåne: sv.wikipedia.org
- Wikipedia, Common buzzard (granskad 2026-10-19): ungfåglarnas ljusare öga, streckade undersida och smalare ändband, honans storlek, jakt från sittplats, gröna kvistar i boet och flera bon per revir, skillnader mot fjällvråk: en.wikipedia.org
- Wikipedia, European honey buzzard (granskad 2026-10-19): bivråkens lilla huvud, plana vingar, stjärtens band, föda och övervintring i Afrika: en.wikipedia.org
- RSPB, Buzzard (granskad 2026-10-19): jamande läte som påminner om en katt, dräkt från mörkbrun till ljus: rspb.org.uk
- Wikipedia, Eurasian jay (granskad 2026-10-19): nötskrikan härmar ormvråkens läte: en.wikipedia.org
Faktagranskad 21 oktober 2026.

