Rovfåglar
Tornfalk
Vetenskapligt namn: Falco tinnunculus
En falk i öppna landskap som jordbruksbygd, känd för att stå still i luften över gräsmark. Den är fredad och hör till statens vilt.

Snabbfakta
- Längd 33–39 cm, vingbredd runt 76 cm, vikt omkring 200 g
- Spetsiga vingar, lång stjärt, rödbrun rygg
- Ryttlar över gräsmark och vägkanter
- Föda främst sorkar och andra gnagare
- Finns i större delen av landet, 9 000–10 000 par
- Flyttfågel, enstaka stannar i sydligaste Sverige
- Fredad, statens vilt, skyddsjakt prövas av länsstyrelsen
- Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025
Tornfalken är falken du ser hänga stilla i luften över en vägren eller en vall, med stjärten utfälld som en solfjäder. Den är fredad och saknar jakttid, och som alla falkar hör den till statens vilt. För dig som jägare handlar det om att känna igen den, skilja den från sparvhöken och stenfalken och veta vad du ska göra med en död falk.
Kännetecken
- 33–39 cm lång och omkring 76 cm mellan vingspetsarna. Den väger runt 200 gram.
- Långa, spetsiga vingar och en lång stjärt, längre än hos de andra falkarna.
- Rödbrun rygg och ljus undersida med svarta droppar och fläckar, inte tvärband.
- Ett mörkt streck under ögat, likt en tår (tårstreck).
- Ryttlandet, att stå still i luften med snabba vingslag, är det säkraste kännetecknet. Huvudet står helt still medan vingar och stjärt arbetar för att hålla fågeln på plats.

Kön och ålder
Honan är något större och tyngre än hanen, i snitt runt 220 gram mot knappt 200. Lättast skiljer du könen på färgerna:
- Hane: grått huvud och grå stjärt med ett brett svart band längst ut. Ryggen är rödbrun.
- Hona: brunt huvud och brun rygg med tät, mörk tvärbandning. Stjärten har flera mörka tvärband.


Läten
Under parningstiden är tornfalken ljudlig och har flera olika läten. När ungarna hotas varnar en av föräldrarna med ett upprepat "kii-kii-kii".
Förväxlingsarter
- Sparvhök: skiljs lättast på undersidan och vingarna. Sparvhöken är tvärbandad under, medan tornfalken har svarta fläckar på ljus botten. Tornfalkens vingar är också spetsigare.
- Stenfalk: mindre och mer kompakt, 26–31 cm och en vingbredd runt 56 cm. Hanen är blågrå på ryggen, där tornfalkens hane är rödbrun. Stenfalken flyger lågt och snabbt med vingarna tätt intill kroppen och jagar småfåglar i flykten. Även stenfalken kan stå i vinden en stund, så lita inte enbart på ryttlandet.
- Rödfalken är den art som är mest lik tornfalken, men den ses bara tillfälligt i Sverige.
Ingen av de här arterna har jakttid. En felbestämning får alltså inga följder för jakten, men den kan kosta poäng på provet.
Spår och tecken
- Bo: äggen läggs i ett risbo i ett träd, på en klipphylla eller i ett hål i ett torn eller en större byggnad. Tornfalken tar ofta en holk som satts upp för den.
- Spaning: en falk som ryttlar över en vall eller ett dike letar efter sorkar, och det är oftast så du upptäcker arten.
Levnadssätt
Tornfalken jagar i öppen mark: åkrar, betesmarker, stora hyggen och dalgångar i fjällen. Sorkar och andra gnagare är huvudfödan, men den tar också småfåglar och stora insekter som gräshoppor och vårtbitare. Kullen är oftast fyra eller fem ägg, som ruvas i fyra veckor. Ungarna blir flygga efter fem veckor.
Utbredning
Tornfalken finns i större delen av Sverige, också i dalgångar i fjällen. Beståndet har ökat sedan slutet av 1990-talet och skattas i dag till 9 000–10 000 par. De flesta flyttar söderut på hösten. Under särskilt milda vintrar kan några stanna i de sydligaste delarna av landet.
Jakt och status
Tornfalken är fredad. Den saknas både i bilaga 1 till jaktförordningen, som anger allmänna jakttider, och i bilaga 4, som listar den skyddsjakt jakträttshavaren själv får bedriva. Det gäller också med de nya bilagorna från den 1 juli 2027. Därför finns tornfalken inte bland jakttiderna. Enligt 3 § jaktlagen omfattar fredningen även ägg och bon, och artskyddsförordningen 4 § förbjuder dessutom att avsiktligt döda, fånga eller väsentligt störa vilda fåglar.
Skyddsjakt kräver ett beslut från länsstyrelsen (29 § jaktförordningen). Tillstånd får ges bara om tre villkor är uppfyllda (23 a §): det finns ingen annan lämplig lösning, jakten försvårar inte för artens bestånd att hålla en gynnsam bevarandestatus, och jakten behövs av ett skäl som lagen räknar upp. Skälen är allmän hälsa och säkerhet, flygsäkerheten, att förhindra allvarlig skada eller att skydda vilda djur och växter. Eftersom tornfalken är statens vilt ska länsstyrelsen också bestämma vad som ska hända med en fågel som dödas. Jakt på grund av ett rovfågelbestånds storlek, när det finns påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador (7 § jaktlagen), prövas i stället av Naturvårdsverket (24 § jaktförordningen).
Alla falkar hör till statens vilt enligt 33 § jaktförordningen. En tornfalk som hittas död, tas om hand eller dödas när den är fredad tillfaller staten. En död tornfalk anmäler du till polisen så fort det går, med uppgift om plats och tidpunkt för fyndet (36 och 37 §§). Är du markägare, arrendator eller jakträttshavare och får veta att en död tornfalk har hittats på din mark, ska du förvissa dig om att fyndet har anmälts.
I Rödlistan 2025 är tornfalken livskraftig (LC), och beståndet växer.
Inför provet
- Tornfalken är fredad och har ingen jakttid.
- Den är statens vilt, liksom alla falkar. Ett dött exemplar anmäls till polisen.
- Länsstyrelsen prövar skyddsjakt. Naturvårdsverket prövar jakt på grund av ett rovfågelbestånds storlek.
- Ryttlande över öppen mark, spetsiga vingar och lång stjärt pekar på tornfalk.
- Hanen har grått huvud och grå stjärt med svart ändband, honan är brun och har bandad stjärt.
- Sparvhöken har tvärbandad undersida och trubbigare vingar, stenfalken är mindre och hanen blågrå.
Vanliga frågor
Är tornfalken fredad?
Ja. Tornfalken har ingen jakttid och får inte skyddsjagas på eget initiativ. Fredningen gäller också ägg och bon. Länsstyrelsen kan bevilja skyddsjakt efter ansökan, men bara om villkoren i jaktförordningen är uppfyllda.
Vad gör jag om jag hittar en död tornfalk?
Anmäl fyndet till polisen så snart du kan och säg var och när du hittade fågeln. Alla falkar är statens vilt, så fågeln tillhör staten och du får inte behålla den.
Varför står tornfalken still i luften?
Den ryttlar. Med vingarna i arbete och stjärten utbredd håller den huvudet stilla över gräset och spanar efter sorkar och andra gnagare.
Hur skiljer man tornfalk från sparvhök?
Titta på undersidan och vingspetsarna. Tornfalken har fläckig undersida och spetsigare vingar. Sparvhöken är tvärbandad under och har trubbigare vingspetsar.
Finns tornfalken i Sverige på vintern?
För det mesta inte. De flesta flyttar söderut på hösten, men under särskilt milda vintrar kan enstaka tornfalkar stanna i landets sydligaste delar.
Känner du igen tornfalk?
4 bilder på tornfalk, sparvhök och stenfalk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om lagen eller beslut med stöd av den medger det; fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (myndighetsbeslut om jakt på grund av ett viltbestånds storlek): data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både dagens bilagor och de som gäller från 1 juli 2027 (tornfalk saknas i alla, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för skyddsjakt på vilda fåglar: ingen annan lämplig lösning, gynnsam bevarandestatus försvåras inte, och ett av de angivna skälen), lydelse SFS 2026:835, och 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn, och bestämmer i beslutet hur ett dödat djur av statens vilt ska hanteras), lydelse SFS 2021:334: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (falkar hör till statens vilt och tillfaller staten om de omhändertas, hittas döda eller dödas när de är fredade), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten snarast möjligt; markägare, arrendator och jakträttshavare ska förvissa sig om att anmälan har gjorts), lydelse SFS 2014:1232, och 37 § (anmälan ska ange var och när): data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt fånga, döda eller väsentligt störa vilda fåglar och att förstöra bon och ägg), samma innehåll före och efter 1 november 2026 (SFS 2026:1504); tornfalk saknas i bilaga 1: data.riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: tornfalk Livskraftig (LC); bo i träd, på klipphyllor och i holkar nära jordbruksmark eller annan öppen mark, populationen ökande, granskad 2026-10-22: artfakta.se
- Artfakta, SLU Artdatabanken: tornfalk (ökning sedan slutet av 1990-talet, 9 000–10 000 par enligt Ullman 2025; förekommer i större delen av Sverige och jagar också i dalgångar i fjällkedjan; jagar i öppet landskap och ryttlar över gräsmark och vägkanter; föda främst gnagare men också småfåglar och större insekter; risbon i träd, klipphyllor, holkar och hål i byggnader; de flesta flyttar söderut, några kan stanna i landets sydligaste delar under särskilt milda vintrar; kan närmast förväxlas med rödfalk, som bara ses tillfälligt), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- The Wildlife Trusts: tornfalk (längd 33–39 cm, vingbredd 76 cm, vikt 190–220 g; hanen grått huvud och grå stjärt med svart ändband, rödbrun rygg; honan jämnare brun rygg och mörka band på stjärten), granskad 2026-10-22: wildlifetrusts.org
- RSPB: tornfalk (ljus undersida med svarta fläckar, inte tvärband som sparvhöken; mörkt streck under ögat; spetsigare vingar än sparvhöken; längre stjärt än andra falkar, som bredes ut vid ryttlandet; huvudet hålls stilla medan vingar och stjärt justeras), granskad 2026-10-22: rspb.org.uk
- BTO BirdFacts: tornfalk (honan i snitt 220 g och hanen 196 g; kull 4–5 ägg, ruvning 28–29 dagar, ungarna flygga efter 32–37 dagar), granskad 2026-10-22: bto.org
- Animal Diversity Web, University of Michigan: tornfalk (ganska ljudlig med flera läten under parningstiden; varningsläte kii-kii-kii när ungarna hotas), granskad 2026-10-22: animaldiversity.org
- The Wildlife Trusts: stenfalk (längd 26–31 cm, vingbredd 56 cm; hanen blågrå ovan med längsstreckad orangegul undersida, honan gråbrun med mörka streck under; jagar småfåglar lågt över marken och kan stå i vinden), granskad 2026-10-22: wildlifetrusts.org
- RSPB: stenfalk (snabba vingslag med korta glid, vingarna hålls nära kroppen, hanen knappt större än en koltrast), granskad 2026-10-22: rspb.org.uk
Faktagranskad 22 oktober 2026.

