Rovfåglar
Bivråk
Vetenskapligt namn: Pernis apivorus
En vråkliknande rovfågel som lever på getinglarver, kommer hit först i maj och är fredad, statens vilt och nära hotad.

Snabbfakta
- Latinskt namn: Pernis apivorus
- Vingspann 113–135 cm
- Litet huvud, lång hals, lång stjärt med få mörka band
- Läte: visslande "piii-lu"
- Föda: getinglarver, getingpuppor, fågelungar och grodor
- Flyttfågel, i Sverige från slutet av maj till september
- Fredad och statens vilt
- Nära hotad (NT) i Rödlistan 2025
Bivråken ser ut som en ormvråk men lever på getinglarver, kommer hit först i slutet av maj och flyttar till Afrika i september. För dig som jägare är tre saker viktiga: den är fredad, den är statens vilt och den är nära hotad i Rödlistan 2025. Likheten med ormvråken är det svåra.
Kännetecken
- Lika stor som en ormvråk eller lite större, med 113–135 cm mellan vingspetsarna.
- Litet huvud som sticker ut på en lång, smal hals.
- Lång stjärt med några få mörka tvärband: två smala och ett brett nära spetsen.
- Vingarna har också glesa, tydliga band på undersidan.
- Dräkten varierar från ljus till mörkbrun, ungefär som hos ormvråken.
- Runt ögonen och på pannan sitter små, fjällika fjädrar som skyddar mot getingstick.
I luften är formen det säkraste. Bivråken seglar på plana vingar och glider med vingarna lätt nedåtkupade. Vingslagen är mjuka och ganska långsamma. I spelflykten på våren klappar den med vingarna.


Kön och ålder
Det finns inga särskilda namn på hane och hona. Den vuxna hanen har blågrått huvud, och honan har brunt huvud och är något större och mörkare. Gamla fåglar har lysande gul iris.
Ungfågeln har mörkt öga och gul vaxhud (den nakna huden vid näbbroten). Den kan se ännu mer ormvråkslik ut än de vuxna. De flesta ettåringar stannar kvar i Afrika och kommer inte tillbaka förrän under andra året efter kläckningen.

Läten
Lätet är ett klart, klagande och visslande "piii-lu". Det låter inte som ormvråkens jamande rop, men hör du bara ett kort rop långt bort, lita hellre på formen.
Förväxlingsarter
Den stora förväxlingen är ormvråken. På håll är de svåra att hålla isär, så titta efter tre saker:
- Huvudet. Bivråkens huvud är litet och skjuter fram på en lång hals. Ormvråkens hals är kortare.
- Stjärten. Bivråkens är längre och har få och glesa band, vanligen två smala och ett brett nära spetsen. Ormvråkens band är tätare och suddigare.
- Vinghållningen. När bivråken kretsar håller den vingarna plant, och i glidflykt kupar den dem lätt nedåt.
Tiden på året hjälper också. Från oktober till mitten av maj är en vråk i Sverige nästan alltid en ormvråk eller fjällvråk. På sommaren kan det vara vilken som helst av dem. Mer om skillnaderna mellan vråkarna finns i jämförelsen ormvråk och fjällvråk.
Med sin långa stjärt och sitt framskjutna huvud kan bivråken i rak flykt också påminna om en hök. Hur du känner igen hökarna står på sidan om duvhök.
Spår och tecken
- Uppgrävda getingbon i skogsgläntor och längs hyggen och andra skogskanter kan vara spår efter en bivråk. Den har långa tår och klor som passar för att krafsa och gräva.
- Boet är ett risbo högt upp i ett löv- eller granträd. Fredningen gäller också ägg och bon (3 § jaktlagen).
Levnadssätt
Bivråken jagar i skogen. I maj och juni tar den mest småfågelungar, framför allt trastungar, och grodor. Från slutet av juni blir getingarnas larver och puppor huvudfödan, och ungarna föds upp nästan bara på dem. Ett år med ont om getingar kan därför ge många döda ungar.
Bivråken värper ett eller två ägg redan en till två veckor efter ankomsten till boplatsen. Alla par lägger inte ägg varje år. I Uppland uteblev äggläggningen hos 37 procent av paren. Ruvningen tar ungefär fem veckor, och ungarna är flygga efter cirka 40 dygn. Bivråken kan bli närmare 30 år gammal.
Utbredning
Bivråken häckar i alla landskap utom på Gotland, glest i Norrlands inland. Den vill ha produktiv skog, i söder gärna lövrik och i norr granskog på god mark. Den kommer från tropiska Afrika i slutet av maj eller början av juni. Gamla fåglar drar förbi Falsterbo redan i slutet av augusti, och resten flyttar framför allt i september.
Jakt och status
Bivråken är fredad och har ingen jakttid. Den saknas i bilagorna 1–4 till jaktförordningen, både i dag och i de nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027 (SFS 2026:1693). Du får alltså aldrig skjuta den på eget initiativ. Som alla vilda fåglar omfattas den också av artskyddsförordningen, och den står i bilaga 1 till fågeldirektivet.
Skyddsjakt kräver ett myndighetsbeslut. Länsstyrelsen kan ge tillstånd till skyddsjakt på bivråk enligt 29 § jaktförordningen om villkoren i 23 a § är uppfyllda: det finns ingen annan lämplig lösning, jakten försvårar inte för arten att behålla en gynnsam bevarandestatus (att arten klarar sig långsiktigt i sitt område) och det finns ett godtagbart skäl, till exempel risk för allvarlig skada. Gäller jakten ett bestånd som ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador (7 § jaktlagen), prövas den av Naturvårdsverket (24 § jaktförordningen). Att skjuta en utan beslut är jaktbrott.
Bivråken är statens vilt enligt 33 § jaktförordningen. Har du hittat en död bivråk, tagit hand om en skadad eller råkat döda en, ska du snarast anmäla det till polisen (36 §). Fågeln tillfaller staten, och du får inte behålla den. Även markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska se till att anmälan görs. Om länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt bestämmer den i beslutet vad som ska hända med fågeln (29 §).
I Rödlistan 2025 flyttades bivråken från livskraftig till nära hotad (NT). Artdatabanken skattar beståndet till omkring 13 400 könsmogna fåglar och minskningen till drygt 22 procent på 30 år. Bland orsakerna finns skogsavverkning i övervintringsområdet i Afrika och jakt i Medelhavsområdet och Afrika. I Sverige har livsmiljöerna blivit sämre genom att åkrar och ängar planteras med skog eller växer igen, genom skogsdikning och genom gallring av lövrik skog. Rödlistan nämner också predation från duvhök och mård.
Inför provet
- Bivråken är fredad, saknar jakttid och är statens vilt.
- En död bivråk anmäls till polisen.
- Bivråken är den enda vråken i 33 § jaktförordningen. Ormvråk och fjällvråk är inte statens vilt.
- Skilj den från ormvråken på litet huvud, lång hals, lång stjärt med glesa band och plana vingar.
- Den lever framför allt på getinglarver och finns här bara från slutet av maj till september.
Vanliga frågor
Är bivråken fredad?
Ja. Bivråken har ingen jakttid och finns inte i bilagorna till jaktförordningen, så du får inte skjuta den på eget initiativ. Den är dessutom statens vilt och nära hotad i Rödlistan 2025.
Vad gör jag om jag hittar en död bivråk?
Anmäl fyndet till polisen så snart du kan (36 § jaktförordningen). Bivråken är statens vilt, och en död fågel tillfaller staten. Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska också se till att anmälan blir gjord.
Hur skiljer man bivråk från ormvråk?
Titta på huvud, stjärt och vingar. Bivråken har litet huvud på lång hals, längre stjärt med få och glesa mörka band och seglar på plana vingar. Ormvråken har kortare hals, kortare stjärt och tätare tvärband.
Äter bivråken honung?
Nej. Den gräver upp getingbon och äter larverna och pupporna. Tidigt på sommaren tar den också småfågelungar och grodor.
När finns bivråken i Sverige?
Från slutet av maj eller början av juni till september. Fåglarna från södra och mellersta Sverige övervintrar i skogsbältet nära Västafrikas kust. Norrlandsfåglarna flyttar åtminstone delvis öster om Medelhavet.
Känner du igen bivråk?
4 bilder på bivråk och ormvråk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (myndighetsbeslut om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (förutsättningar för beslut om jakt efter vilda fåglar) och 23 b § (Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på björn, varg, järv, lo, säl och örn), lydelse SFS 2026:835, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen på rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn och bestämmer i beslutet vad som ska hända med ett dödat djur som är statens vilt), lydelse SFS 2021:334, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, bland annat bivråk, fiskgjuse, örnar, glador, falkar och kärrhökar), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten, också markägarens, arrendatorns och jakträttshavarens skyldighet), lydelse SFS 2014:1232, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilagorna 1–4, i dag och i lydelsen från 2027-07-01 (SFS 2026:1693): bivråk saknas i alla, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda vilda fåglar och förstöra deras bon och ägg) och bilaga 1 (bivråk markerad S B, alltså fågeldirektivets bilaga 1), lydelse t.o.m. SFS 2026:1504, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Artfakta, SLU Artdatabanken, bivråk, taxon 100100 (läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 nära hotad (NT A2abcde), 13 400 (9 600–17 000) reproduktiva individer, minskning omkring 22,5 procent på 30 år, häckar i alla landskap utom Gotland och glest i Norrlands inland, vingspann 113–135 cm, smalare och längre hals och längre stjärt än ormvråken, glidflykt på nedåtkupade vingar och plana vingar i kretsflykt, få glesa mörka band i vingar och stjärt, ankomst i slutet av maj till början av juni, 1–2 ägg redan 7–14 dagar efter ankomsten till boplatsen, utebliven äggläggning hos 37 procent av paren i Uppland, risbo högt i löv- eller granträd, ruvning cirka 35 dygn, ungarna flygga efter cirka 40 dygn, flyttning i september, gamla fåglar vid Falsterbo i slutet av augusti, övervintring i tropiska Afrika, syd- och mellansvenska fåglar i skogsbältet nära Västafrikas kust och norrländska fåglar som åtminstone delvis flyttar öster om Medelhavet, de flesta ettåringar kvar i Afrika till sitt tredje kalenderår, föda getinglarver och getingpuppor samt småfågelungar (framför allt trastungar) och grodor i maj–juni, ungarna nästan bara på getinglarver och svält under dåliga getingår, getingbon i gläntor och hyggeskanter, äldsta kända vilda bivråkar 29 och 28 år, hot enligt Rödlistan 2025: skogsavverkning i övervintringsområdet, sämre habitat i Sverige genom skogsplantering och igenväxning av inägor, skogsdikning och gallring av lövrik skog, jakt i Medelhavsområdet och Afrika samt predation från duvhök och mård, fredad och statens vilt: artfakta.se
- Wikipedia, European honey buzzard (granskad 2026-10-24): längre stjärt med färre band än ormvråken, vanligen två smala mörka band och ett brett mörkt band nära spetsen, hanen har blågrått huvud och honan brunt, honan något större och mörkare, ungfåglar med matt iris och gul vaxhud, fjällika fjädrar runt ögon och panna som skydd mot stick, gräver upp getingbon på marken, vingklappning i spelflykten, läte ett klart pii-lu, ungfåglarnas dräkt liknar ormvråkens, framskjutet huvud och kantigt bröst i rak flykt kan likna sparvhök: en.wikipedia.org
- Wikipedia, Bivråk (granskad 2026-10-22): vuxna fåglar har lysande gul iris och ungfåglar mörk, lätet ett klagande visslande piii-lu: sv.wikipedia.org
- RSPB, Honey buzzard (granskad 2026-10-22): litet utskjutande huvud och lång stjärt, nedåtböjda vingar i glidflykt och plana vingar i segelflykt, tar larver ur getingbon och äter inte honung: rspb.org.uk
Faktagranskad 24 oktober 2026.

