Ugglor
Hökuggla
Vetenskapligt namn: Surnia ulula
En dagaktiv uggla med lång stjärt och höklik silhuett som sitter högt på torrakor i norr. Den är fredad och statens vilt, och sårbar (VU) i Rödlistan 2025.

Snabbfakta
- Längd: 35–43 cm, vingspann 69–82 cm
- Vikt: hanen omkring 270 g, honan omkring 320 g
- Bo: trädhål, ofta spillkråkehål
- Föda: små gnagare och mindre fåglar
- Status: fredad, statens vilt, sårbar (VU)
- Vetenskapligt namn: Surnia ulula
Hökugglan är en uggla som ser ut och beter sig som en hök. Den jagar delvis i dagsljus, sitter högt på torrakor i norra Sverige och har en lång stjärt. Den är fredad, statens vilt och sårbar. Förväxlar du den med en sparvhök kan du missa att en död fågel ska anmälas.
Kännetecken
- Längd 35–43 cm och vingspann 69–82 cm. Den är klart större än pärlugglan och sparvugglan.
- Lång, brun stjärt med vita tvärband.
- Ovansidan är brun med vita fläckar. Undersidan är vit med mörka tvärlinjer.
- Gula ögon och ljus näbb. Den ljusa ansiktsskivan ramas in av ett svart band.
- Silhuetten i flykt är höklik med smala vingar och lång stjärt.

Kön och ålder
Benämningarna är hane, hona och unge. Könen ser lika ut, men honan är något tyngre: i snitt omkring 320 gram mot hanens 270. Ungarna är mer gråbruna och saknar de tydliga tvärlinjerna på undersidan.

Läten
Hanens reviersång börjar lågmält och växer i styrka. Honan har ett hest tiggläte under parningsleken, och ungarna tigger med ett ljud som liknar "tschschui-epp". När fågeln känner sig hotad fräser den eller klapprar med näbben.
Förväxlingsarter
Den vanligaste förväxlingen är sparvhöken. Båda har höklik form med lång stjärt. Titta på huvudet. Hökugglan har ett stort, runt huvud med vit ansiktsskiva. Den sitter gärna på en utsiktsplats som en torraka. Sparvhöken har inte någon ansiktsskiva.
Skillnaden har betydelse. Hökugglan är statens vilt och sparvhöken är det inte, så arten avgör om en död fågel ska anmälas. Pärlugglan lever i samma barrskog men är mycket mindre, har kort stjärt och är aktiv i mörker.
Spår och tecken
- Boet ligger i ett trädhål, till exempel ett gammalt spillkråkehål eller en murken högstubbe. Ibland används knipholkar.
Levnadssätt
Hökugglan jagar små gnagare och mindre fåglar. Den har bra hörsel och kan fånga gnagare som rör sig under snön. Den spanar från en hög utkikspost och slår snabbt när den ser ett byte. Häckningen börjar i mars, och ungarna lämnar boet i maj eller juni. Hökugglan är nomadisk: den följer gnagartillgången, och antalet häckande fåglar varierar därför mycket mellan åren.
Utbredning
I Sverige häckar hökugglan från norra Värmland, mellersta Dalarna och västra Hälsingland och norrut. På hösten och vintern kan den dyka upp längre söderut. Beståndet uppskattas till omkring 4 400 könsmogna fåglar.
Jakt och status
Hökugglan finns inte i jaktförordningens bilaga 1–4, varken nu eller efter 1 juli 2027, och därför finns varken jakttid eller skyddsjakt på eget initiativ. Att skjuta en hökuggla utan tillstånd är jaktbrott. Fredningen gäller också bon och ägg (3 § jaktlagen).
Skyddsjakt på ugglor kräver ett beslut. Tillstånd ges av länsstyrelsen när villkoren i 23 a § är uppfyllda (29 §), och frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen prövas av Naturvårdsverket (24 §). Mer om skyddsjakt enligt 7 § finns under jaktlagen.
Hökugglan är statens vilt enligt 33 § jaktförordningen. Hittar du en död hökuggla, eller har dödat en av misstag, ska du snarast anmäla det till Polismyndigheten (36 §).
I Rödlistan 2025 flyttades hökugglan från livskraftig till sårbar (VU). Beståndet har minskat med omkring 45 procent på 15 år, framför allt för att gnagarcyklerna har blivit störda.
Inför provet
- Fredad och utan jakttid. Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen (29 §).
- Statens vilt (33 §). Död fågel ska anmälas till Polismyndigheten (36 §).
- Dagaktiv uggla med höklik silhuett och lång stjärt, sitter på torrakor.
- Sparvhöken har ingen ansiktsskiva och är inte statens vilt.
- Sårbar (VU) i Rödlistan 2025.
Vanliga frågor
Är hökugglan fredad?
Ja. Det finns ingen jakttid för hökuggla och arten nämns inte i bilagorna till jaktförordningen. Bon och ägg är också fredade.
Är hökugglan statens vilt?
Ja. Hökugglan finns med i listan i 33 § jaktförordningen. Hittar du en död hökuggla ska du snarast anmäla det till Polismyndigheten (36 §).
Hur skiljer man hökuggla från sparvhök?
Hökugglan har ett större, rundare huvud med vit ansiktsskiva och gula ögon. Den sitter ofta på en utsiktsplats som en torraka. Sparvhöken har inte någon ansiktsskiva.
Vem prövar skyddsjakt på hökuggla?
Det finns ingen skyddsjakt på eget initiativ. Länsstyrelsen kan ge tillstånd till skyddsjakt om villkoren i 23 a § jaktförordningen är uppfyllda (29 §). Frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen, när ett bestånd riskerar att orsaka allvarlig skada, prövas av Naturvårdsverket (24 §).
Är hökugglan hotad?
Ja. I Rödlistan 2025 är den sårbar (VU). Beståndet har enligt Artdatabanken minskat med omkring 45 procent på 15 år, främst för att gnagarcyklerna har blivit störda.
Känner du igen hökuggla?
4 bilder på hökuggla och sparvhök. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (hökuggla saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt tillfaller staten om viltet omhändertas, påträffas dött eller dödas när det är fredat: bland ugglorna tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla och slaguggla), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (den som påträffat ett dött djur av en sådan art ska snarast anmäla det till Polismyndigheten), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen prövas av Naturvårdsverket när det gäller rovfåglar och ugglor) och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Wikipedia, Hökuggla (35–43 cm, vingspann 69–82 cm, hanen omkring 270 g och honan omkring 320 g, höklik silhuett med lång stjärt, gul iris, vit ansiktsskiva med svarta borst, brun ovansida med vita fläckar, vit undersida med mörka tvärlinjer, brun stjärt med vita tvärband, delvis dagaktiv och sitter ofta på en torraka, föda små gnagare och mindre fåglar, bo i trädhål som gamla spillkråkehål och högstubbar, häckar från norra Värmland, mellersta Dalarna och västra Hälsingland och norrut, nomadiserande efter gnagartillgången), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org
- SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025, hökuggla taxon 102620 (sårbar VU, C1, uppgraderad från livskraftig LC, populationen starkt vikande till följd av störda gnagarcykler, 4 400 (2 200–26 800) reproduktiva individer, minskning med 45 (30–60) procent på 15 år, förekommer regelbundet från norra Värmland, mellersta Dalarna och västra Hälsingland och norrut), läst 2026-10-24: researchdata.se
Faktagranskad 24 oktober 2026.

