Ugglor
Lappuggla
Vetenskapligt namn: Strix nebulosa
En stor, grå uggla med jättelikt runt huvud och små gula ögon. Den är fredad, sårbar (VU) i Rödlistan 2025 och hör till statens vilt.

Snabbfakta
- Längd: nästan 70 cm
- Vingspann: 130–150 cm
- Föda: sorkar, möss och näbbmöss
- Bo: gamla rovfågelbon, stubbar och konstgjorda bon
- Antal i Sverige: omkring 940 könsmogna fåglar
- Status: fredad, sårbar (VU), statens vilt
- Vetenskapligt namn: Strix nebulosa
Lappugglan är en av våra största ugglor, grå och med ett huvud som ser alldeles för stort ut för kroppen. Den är fredad, hör till statens vilt och klassas som sårbar (VU) i Rödlistan 2025. Som jägare behöver du kunna skilja den från andra stora ugglor och veta vad du ska göra om du hittar en död lappuggla eller om en häckar i ditt jakttorn.
Kännetecken
- Nästan 70 cm lång, med ett vingspann på 130–150 cm.
- Dräkten är grå med fin mörk teckning, ljusare under med mörka streck.
- Huvudet är runt och mycket stort. Ansiktsskivan, den runda fjäderskivan runt ögonen, har tydliga ringar som ligger i varandra.
- Ögonen är små och gula. Näbben är gulaktig, och under den sitter en vit krage.
- Inga örontofsar.
- Flyger med långsamma, djupa vingslag. Stjärten har ett brett mörkt band längst ut, och vingarnas ovansida har ett ljust fält ytterst.
Lappugglan är till stor del fjädrar och ser tyngre ut än den är.


Kön och ålder
Lappugglan kallas hane, hona och unge. Honan är större än hanen, men i fält är skillnaden svår att se.
Ungarna är vita och duniga. De lämnar boet när de är ungefär fyra veckor, långt innan de kan flyga ordentligt, och blir fullt flygfärdiga först vid 70–75 dygns ålder. En unge som sitter på en gren eller på marken kan alltså ha lämnat boet helt normalt. Låt den vara.

Läten
Sången är en serie dova, pumpande hoanden som sjunker i både tonhöjd och styrka mot slutet. Den är svag och hörs bara omkring en halv kilometer, så det är lätt att gå förbi en lappuggla som hävdar revir utan att märka den.
Förväxlingsarter
Lappugglan förväxlas oftast med slaguggla. Båda är stora och gråaktiga och finns i samma skogar. Det enklaste är att titta på ögonen:
- Lappugglan har små gula ögon i ett jättestort, ringmönstrat ansikte. Slagugglan har mörka ögon.
- Slagugglan är mindre, med ett vingspann på 100–125 cm, och dräkten är ljust gråbrun med mörka längsstreck under.
- I flykten visar lappugglan ett brett mörkt band ytterst på stjärten och ljusa fält på vingens ovansida. De fälten saknas hos slagugglan.
- Slagugglans sång hörs minst två kilometer i lugnt väder, lappugglans bara omkring en halv kilometer.
En stor uggla i skymningen kan också vara en berguv. Berguven har långa örontofsar, orange ögon och en varmare, brun och gulbrun dräkt. Lappugglan saknar tofsar helt.
Ingen av de tre ugglorna får jagas, så en förväxling får inga följder vid jakt. Men alla tre är statens vilt, och när du gör en anmälan är det bra att kunna säga vilken art det gäller.
Spår och tecken
- Boet: lappugglan bygger inget eget. Den tar över gamla risbon efter duvhök, ormvråk och bivråk, och sliter hårt på dem.
- Andra boplatser: höga brutna stubbar, rotvältor, myrstackar, konstgjorda bon och jakttorn.
- Jaktplatser: hyggen, kraftledningsgator, ängar och myrkanter, där den sitter på en låg utkik och lyssnar efter sork.
Levnadssätt
Lappugglan lever nästan bara av smågnagare och näbbmöss. Den kan höra en sork under snön och störtar ned genom snötäcket för att ta den. Antalet häckningar följer tillgången på sork: under bra år häckar många par, under dåliga år nästan inga. Vissa fåglar flyttar långa sträckor när det är ont om föda, andra stannar kvar.
Äggen läggs från andra veckan i april till mitten av maj, oftast 3–6 stycken.
Utbredning
Förr häckade lappugglan bara längst i norr. Sedan 1970-talet har den spritt sig söderut, och fram till 2017 hittades häckningar i alla landskap i södra Sverige utom Dalsland. Den saknas på Öland och Gotland. Under år med mycket sork samlas häckningarna enligt Artfakta i delar av Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, men i Norrbotten har stammen minskat påtagligt under 2000-talet.
Jakt och status
Lappugglan är fredad och saknar allmän jakttid. Arten står inte heller med bland de fåglar som får skyddsjagas på eget initiativ, och så förblir det när jaktförordningens bilagor byts ut 1 juli 2027. Den står i fågeldirektivets bilaga 1 och är därför markerad B i artskyddsförordningens bilaga 1. Markeringen betyder att EU kräver särskilda skyddsområden för arten.
I Rödlistan 2025 är lappugglan sårbar (VU) eftersom beståndet är litet, omkring 940 fåglar i häckande ålder. Antalet ökar, men arten är beroende av rovfågelbon i äldre skog. Avverkning av boplatser är det största hotet. Olaglig skjutning, trafik och elledningar dödar också lappugglor.
Lappugglan är statens vilt enligt 33 § jaktförordningen. Har du hittat en död lappuggla, tagit hand om en skadad eller råkat döda en ska du anmäla det till Polisen så snart som möjligt. Uppge plats och tidpunkt (36–37 §§). Markägaren, arrendatorn och den som har jakträtten på marken ska se till att anmälan blir gjord. Polisen ser sedan till att fågeln tas om hand.
Skyddsjakt kräver alltid ett särskilt beslut. Den som har problem med en enskild uggla söker hos länsstyrelsen (29 §). Eftersom ugglan är statens vilt ska länsstyrelsen i beslutet också bestämma vad som händer med fågeln. Gäller det jakt för att begränsa ett helt bestånd (7 § jaktlagen) prövar Naturvårdsverket frågan (24 §). Villkoren i 23 a § gäller i båda fallen: beslut fattas bara om inget annat lämpligt alternativ finns och om jakten inte gör det svårare för arten att behålla en gynnsam bevarandestatus.
Har en lappuggla lagt ägg i ditt jakttorn är både boet och äggen fredade (3 § jaktlagen), och du får inte avsiktligt förstöra eller skada dem. Artskyddsförordningen 4 § förbjuder också avsiktlig störning, särskilt under häckningen, när störningen har väsentlig betydelse för att bevara fågelbestånden. Vänta med att använda tornet tills ungarna har lämnat det.
Inför provet
- Fredad, utan jakttid och sårbar (VU).
- Statens vilt, liksom berguv, slaguggla, hökuggla och fjälluggla.
- Död lappuggla anmäls till Polisen.
- Gula ögon skiljer den från slagugglans mörka och berguvens orange.
- Saknar örontofsar och bygger inget eget bo.
- Skyddsjakt på uggla kräver beslut från länsstyrelsen, eller från Naturvårdsverket när det gäller ett helt bestånd.
Vanliga frågor
Är lappugglan fredad?
Ja. Lappugglan har ingen jakttid och finns inte med bland de arter som jakträttshavaren får skyddsjaga på eget initiativ. Den är dessutom klassad som sårbar (VU) i Rödlistan 2025.
Är lappugglan statens vilt?
Ja. Lappugglan står i 33 § jaktförordningen tillsammans med bland annat berguv, slaguggla och hökuggla. En död lappuggla ska därför anmälas till Polisen så snart som möjligt, med uppgift om plats och tidpunkt för fyndet.
Hur skiljer man lappuggla från slaguggla?
Titta på ögonen och huvudet. Lappugglan har små gula ögon mitt i ett väldigt stort, grått ansikte med ringar. Slagugglan har mörka ögon, är brunare och mindre. I flykten har lappugglan ett brett mörkt band ytterst på stjärten och ljusa fält på vingens ovansida.
Hur stor är en lappuggla?
Knappt 70 cm från näbb till stjärtspets och 130–150 cm mellan vingspetsarna, enligt Artdatabanken. Fjäderdräkten är tjock, så fågeln är betydligt lättare än den ser ut.
Var häckar lappugglan?
I gamla risbon efter duvhök, ormvråk och bivråk, eftersom den inte bygger något eget bo. Den kan också lägga äggen på en bruten stubbe, i en rotvälta, i ett konstgjort bo eller på ett jakttorn.
Känner du igen lappuggla?
4 bilder på lappuggla, slaguggla och berguv. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller beslut med stöd av den, och fredningen gäller också ägg och bon) och 7 § (myndighet får besluta om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtaglig risk för allvarliga skador), lydelse t.o.m. SFS 2026:832, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och från 1 juli 2027 (lappuggla saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för beslut om jakt på vilda fåglar: ingen annan lämplig lösning, ingen försvårad gynnsam bevarandestatus, jakten behövs) och 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn och ska i beslutet bestämma hur ett fångat eller dödat djur av en art i 33 § ska hanteras), lydelse SFS 2026:835 respektive 2021:334: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, bland annat tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla och slaguggla), lydelse SFS 2026:835, och 36–38 §§ (anmälan till Polismyndigheten snarast möjligt när ett sådant djur hittas dött, tas om hand eller dödas utanför tillåten jakt, uppgift om var och när, markägarens, arrendatorns och jakträttshavarens skyldighet att se till att anmälan görs, Polismyndigheten tar hand om djuret), lydelse SFS 2014:1232 och 2009:1265: data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar, avsiktligt skada eller förstöra bon och ägg, samla ägg och avsiktligt störa, särskilt under häcknings- och uppfödningsperioden, om störningen har väsentlig betydelse för fågeldirektivets syfte att bibehålla populationerna), lydelse före och efter 1 november 2026 (SFS 2026:230 och 2026:1504), och bilaga 1 (Strix nebulosa markerad S och B; B betyder upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 med krav på särskilda skyddsområden): data.riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: lappuggla (Strix nebulosa) VU D1, cirka 940 (440–1 420) reproduktiva individer, ökande population, häckar främst i risbon efter ormvråk, bivråk och duvhök, utbredningen söderut sedan 1970-talet, häckningar i alla sydsvenska landskap utom Dalsland och saknas på Öland och Gotland: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: lappuggla (vingspann 130–150 cm, längd närmare 70 cm, grå dräkt, stort runt huvud, koncentriska ringar kring små gula ögon, gulaktig näbb, långsamma djupa vingslag, brett mörkt ändband på stjärten och ljusa fält ytterst på vingens ovansida till skillnad från slagugglan, sången dova pumpande hoanden som hörs omkring 500 m, smågnagare och näbbmöss, jagar vid hyggen, kraftledningsgator och myrkanter, bygger inget eget bo och häckar också på stubbar, jakttorn och i konstgjorda bon och restaurerade risbon, äggläggning andra veckan i april till mitten av maj, 3–6 ägg, ungarna lämnar boet vid ungefär fyra veckor och är fullt flygfärdiga vid 70–75 dygn, häckar nästan bara under goda sorkår, hot från skogsbruk, okynnesskjutning, trafik och elledningar; under goda sorkår koncentreras häckningarna till delar av Norr- och Västerbotten samt Jämtland, men stammen i Norrbotten har minskat påtagligt under 2000-talet, avsnittet om utbredning ändrat 2015-08-11), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: slaguggla (vingspann 100–125 cm, längd 5–6 dm, mörka ögon, längsstreckad gråbrun dräkt, saknar lappugglans ljusa fält på vingens ovansida, sången hörs minst 2 km) och Rödlistan 2025 LC, granskad 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: berguv (vingspann 140–170 cm, bjärt orange iris, långa örontofsar, gulbrun undertill och mörkare brun ovan), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- Wikipedia, Great grey owl (ingen örontofs, undersidan ljus med mörka streck och ovansidan grå med ljusa band, vit krage under näbben, honan i genomsnitt större och tyngre än hanen, vit dunig unge, hör byten under snö och störtar ned i snön), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
- Wikipedia, Lappuggla (honan större än hanen och skiljer sig något i färgtonen, grå med bruna streck och gul iris), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 22 oktober 2026.

