Ugglor
Pärluggla
Vetenskapligt namn: Aegolius funereus
En liten uggla med gula ögon och vita pärlfläckar på ryggen som häckar i hål i äldre barr- och blandskog. Den är fredad, inte statens vilt och starkt hotad (EN) i Rödlistan 2025.

Snabbfakta
- Längd: omkring 25 cm, vingspann 54–62 cm
- Vikt: hanen omkring 90–115 g, honan omkring 125–195 g
- Livsmiljö: äldre barr- och blandskog
- Bo: spillkråkehål och holkar
- Föda: framför allt sorkar och möss
- Status: fredad, inte statens vilt, starkt hotad (EN)
- Vetenskapligt namn: Aegolius funereus
Pärlugglan är en liten uggla i barr- och blandskog med stort, runt huvud och gula ögon. Den är fredad året runt, inte statens vilt, och i Rödlistan 2025 klassas den som starkt hotad. För en jägare gäller det framför allt att kunna artbestämma den, både mot sparvugglan och mot de större ugglorna som räknas som statens vilt.
Kännetecken
- Liten: omkring 25 cm lång och 54–62 cm mellan vingspetsarna.
- Stort huvud i förhållande till kroppen, med en vit ansiktsskiva inramad av en mörk kant. De ljusa ögonbrynen ger en förvånad min.
- Gula ögon och ljus näbb.
- Brun ovansida med vita prickar på skuldror och vingar. Det är prickarna, pärlorna, som gett arten dess namn.
- Vitaktig undersida med bruna längsstreck.
- Mjuk, nästan ljudlös flykt.

Kön och ålder
Den vuxna fågeln kallas hane eller hona och den unga fågeln unge. Hanen och honan är lika tecknade, men honan är klart större. En hane väger ungefär 90–115 gram och en hona oftast 125–195 gram.
Ungarna är först mörkt chokladbruna med vita fält i ansiktet. Efter att de lämnat boet får de vita teckningar och ett vitt kryss mellan ögonen.

Läten
Hanens revirsång är en serie med tre till tio korta, hoande toner i snabb följd, ungefär "po-po-po-po-po". Den upprepas ofta och kan höras på långt håll. Pärlugglan sjunger mest efter mörkrets inbrott, och i Sverige hörs den oftast från slutet av februari till maj.
Förväxlingsarter
Den art pärlugglan oftast blandas ihop med är sparvugglan. Båda är små och lever i samma sorts skog. Sparvugglan är ändå tydligt mindre, ungefär 15–19 cm, och har ett litet huvud utan den stora vita ansiktsskivan. Den syns gärna i gryning och skymning eller mitt på dagen, medan pärlugglan nästan bara rör sig när det är mörkt, utom under de ljusa nätterna i norr. Hör du en entonig vissling med ungefär en sekunds mellanrum är det sparvuggla. Snabba hoande serier tyder på pärluggla.
Mot de större ugglorna, som kattugglan och hornugglan, avgör storleken. Ingen av småugglorna har jakttid, så förväxlingen gäller inte vad du får skjuta. Den spelar roll när du hittar en död uggla och ska avgöra om den är statens vilt.
Spår och tecken
- Boet ligger nästan alltid i ett gammalt spillkråkehål eller i en holk.
- Paret byter gärna bohål mellan åren. Det minskar risken att mården tar ägg och ungar.
Levnadssätt
Pärlugglan jagar framför allt sorkar och möss. När gnagarna blir få tar den också småfåglar. Antalet par som häckar svänger kraftigt med tillgången på sork. Kullen är oftast tre till sju vita ägg, och ruvningen tar omkring fyra veckor.
Utbredning
Arten häckar från norra Skåne upp till Torne lappmark men saknas på Öland. Merparten av beståndet finns i norra Sverige. Den trivs bäst i äldre granskog med inslag av gamla lövträd och öppningar som mindre hyggen och åkrar.
Jakt och status
Någon jakttid finns inte för pärlugglan, och arten saknas i jaktförordningens bilagor, både i dag och efter ändringen 1 juli 2027. Du får alltså aldrig skjuta den, och skyddsjakt på eget initiativ finns inte. Fredningen omfattar också bon och ägg (3 § jaktlagen). Enligt 4 § artskyddsförordningen är det dessutom förbjudet att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar, förstöra eller skada bon och ägg, föra bort bon eller samla in ägg, även tomma. Att avsiktligt störa fåglarna under häckningen är också förbjudet när störningen har väsentlig betydelse för bevarandet. I bilaga 1 till artskyddsförordningen är pärlugglan markerad med B, vilket betyder att den finns med i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.
Skyddsjakt kräver alltid ett beslut från en myndighet. Frågor om jakt efter ugglor enligt 7 § jaktlagen prövas av Naturvårdsverket (24 § jaktförordningen). Tillstånd till skyddsjakt ges annars av länsstyrelsen (29 §), och bara när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda. Läs mer på sidan om jaktlagen.
Pärlugglan är inte statens vilt. Bland ugglorna nämner 33 § jaktförordningen bara tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla och slaguggla. Anmälningsplikten till polisen i 36 § gäller därför inte en död pärluggla. Se till att du har artbestämt fågeln rätt innan du lämnar den, för hökugglan, som också lever i barrskogen i norr, är statens vilt.
I Rödlistan 2025 har pärlugglan flyttats från livskraftig (LC) till starkt hotad (EN). Artdatabanken skattar att beståndet har minskat med omkring 60 procent på 15 år.
Inför provet
- Fredad och utan jakttid. Skyddsjakt kräver beslut av en myndighet.
- Inte statens vilt, ingen anmälan till polisen om du hittar den död.
- Naturvårdsverket prövar jakt efter ugglor enligt 7 § jaktlagen.
- Stort huvud med vit ansiktsskiva, gula ögon, vita prickar på ryggen.
- Större och mer nattaktiv än sparvugglan. Pärlugglan hoar, sparvugglan visslar.
- Häckar i spillkråkehål och holkar.
- Starkt hotad (EN) i Rödlistan 2025.
Vanliga frågor
Är pärlugglan fredad?
Ja. Pärlugglan har ingen jakttid och står inte i någon bilaga till jaktförordningen, så du får aldrig skjuta den på eget initiativ. Artskyddsförordningen förbjuder dessutom att avsiktligt döda fågeln, förstöra boet eller samla in äggen.
Är pärlugglan statens vilt?
Nej. Listan över statens vilt i 33 § jaktförordningen tar upp sex ugglor, men pärlugglan är inte en av dem. Hittar du en död pärluggla behöver du därför inte anmäla den till polisen.
Hur låter en pärluggla?
Hanen sjunger en snabb serie korta, hoande toner, ungefär po-po-po-po-po, som når långt under stilla vårnätter. Den sjunger mest från slutet av februari till maj.
Hur skiljer man pärluggla från sparvuggla?
Pärlugglan är större, omkring 25 cm, och har ett stort huvud med vit ansiktsskiva och mörk ram. Sparvugglan är bara 15–19 cm, har ett litet huvud och syns ofta i skymning eller på dagen. Sången skiljer dem också åt: pärlugglan hoar i snabba serier, sparvugglan visslar en ton i taget.
Varför har pärlugglan minskat?
Enligt Artdatabanken har beståndet gått ner sedan 1980-talet och i det närmaste kraschat efter 2010. Som orsaker nämns brist på gamla och grova träd, klimatförändringar och att både spillkråkor och gnagare har blivit färre. Bristen på bohål spelar alltså in, men är inte den enda orsaken. I Rödlistan 2025 är den starkt hotad (EN).
Känner du igen pärluggla?
4 bilder på pärluggla och sparvuggla. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av beslut med stöd av den, fredningen omfattar också bon och ägg) och 7 § (jakt får beslutas när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (pärluggla saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-22: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för beslut om jakt på vilda fåglar), 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket) och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt: bland ugglorna tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla och slaguggla, men inte pärluggla eller sparvuggla), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten gäller arterna i 33 §), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, avsiktligt förstöra eller skada bon eller ägg, föra bort bon, samla in ägg även om de är tomma och avsiktligt störa fåglarna särskilt under häckning och uppfödning om störningen har väsentlig betydelse för fågeldirektivets syfte, samma lydelse före och från 1 november 2026) och bilaga 1 (pärluggla och sparvuggla markerade S och B, det vill säga häckar i Sverige och står i bilaga 1 till fågeldirektivet), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1504, läst 2026-10-22: riksdagen.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta, pärluggla, taxon 102622 (läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 starkt hotad (EN, A2abc), livskraftig (LC) 2015 och 2020, omkring 15 400 (7 600–31 000) reproduktiva individer, minskning med omkring 60 procent på 15 år och beståndet i det närmaste kraschat sedan 2010, häckar i barr- och blandskog från norra Skåne till Torne lappmark men inte på Öland, huvuddelen i norra Sverige, cirka 25 cm, brun ovansida med vita fläckar på skuldrorna och vitaktig undersida med bruna streck, bo nästan bara i spillkråkehål eller holkar, byter gärna bohål för att undgå mård, föda mest sorkar och möss och småfåglar när gnagarna tryter, antalet häckande par växlar starkt med sorktillgången, hemområde omkring 200–500 hektar, negativa faktorer brist på grova eller gamla träd, klimatförändringar och minskning av spillkråka och gnagare, i Rödlistan 2005 att minskningen främst beror på sämre bytesunderlag och möjligen brist på boplatser: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta, sparvuggla, taxon 102621 (läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 nära hotad (NT): artfakta.se
- Wikipedia, Pärluggla (längd 24–26 cm, vingspann 54–62 cm, hanen 90–113 g och honan oftast 126–194 g, gula ögon, stort huvud med rund vit ansiktsskiva, könen lika, ungarna mörkbruna med vita fläckar i ansiktet, hanens sång en serie om tre till tio pohanden som hörs långt, sjunger mest efter mörkrets inbrott och i Sverige oftast från slutet av februari till maj, sjunger mindre vid blåst, nederbörd och när större ugglor finns i närheten, nästan ljudlös flykt, 3–7 vita ägg), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
- Wikipedia, Boreal owl (ansiktsskivan smutsvit med mörk ram och vita ögonbryn som ger en förvånad min, ljust gul näbb, vita prickar på rygg och vingar, ruvning i snitt 29 dagar från första ägget, ungarna chokladbruna vid tre veckors ålder och får ett vitt kryss mellan ögonen när de lämnat boet, honan större än hanen, jagar mest på natten men i dagsljus under de ljusa nätterna i norr), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
- Wikipedia, Sparvuggla (längd 15–19 cm, vingspann 32–39 cm, omkring 60 g, mest aktiv i gryning och skymning men syns också på dagen, sången taktfast upprepade entoniga visslingar med ungefär en sekund emellan), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 22 oktober 2026.


