Hoppa till innehållet

Ugglor

Slaguggla

Vetenskapligt namn: Strix uralensis

En stor, ljust gråbeige uggla med mörka ögon som häckar i skogen från Mellansverige och norrut. Den är fredad och statens vilt.

Slaguggla i snö
Slaguggla i snö

Snabbfakta

  • Längd: 50–60 cm, vingspann 100–125 cm
  • Vikt: honan tyngre än hanen, normalt runt 870 g mot 720 g
  • Livsmiljö: barr- och blandskog nära myrar och hyggen, Mellansverige och norrut
  • Föda: framför allt sork
  • Status: fredad, statens vilt, livskraftig (LC)
  • Vetenskapligt namn: Strix uralensis

Slagugglan är en stor, ljus uggla med mörka ögon som lever i skogen från Mellansverige och norrut. Den är fredad och statens vilt, och du kan stöta på den nära hyggen och myrar under jakten. För provet ska du kunna skilja den från lappugglan och kattugglan och veta vad du ska göra med en död fågel.

Kännetecken

  • Stor uggla, 50–60 cm lång med ett vingspann på 100–125 cm.
  • Ljus, gråbrun till beige dräkt med mörka längsstreck på bröstet och buken.
  • Runt huvud utan örontofsar och en slät, ganska platt ansiktsskiva.
  • Små mörka ögon och gul näbb. Ansiktet ser milt ut, nästan som en förstorad kattuggla.
  • Lång, kilformad stjärt med jämna tvärband.
  • Flyger rakt och bestämt på rundade vingar, med en flykt som påminner lite om ormvråkens.
Slaguggla på en gren
Slaguggla på en gren

Kön och ålder

Slaguggla, ungfågel på stock
Slaguggla, ungfågel på stock

Benämningarna är hane, hona och unge. Könen har samma dräkt, så du kan inte skilja dem åt på färgen. Honan är däremot tyngre och något större än hanen. En vanlig vikt är runt 870 gram för honan och 720 gram för hanen, men vikten varierar mycket mellan individer.

Ungarna lämnar boet efter ungefär fem veckor, innan de kan flyga ordentligt. De klättrar då upp i träden nära boet och kan flyga ungefär tio dagar senare. Ser du en luddig ungfågel på en gren i maj eller juni har den alltså inte ramlat ur boet, och föräldrarna finns i närheten.

Läten

Hanens sång är ett djupt, dovt hoande i fast rytm: två stavelser, en paus på ungefär fyra sekunder och sedan fem stavelser till. På en stilla kväll bär den minst två kilometer. Honans sång är hesare och lite ljusare. Varnar slagugglan låter den nästan som en skällande hund.

Förväxlingsarter

Den vanligaste förväxlingen är kattugglan. Båda har runt huvud, mörka ögon och saknar örontofsar. Storleken avgör: kattugglan är bara 37–46 cm lång och väger under ett halvt kilo, alltså klart mindre än en slagugglehona. Slagugglan är också ljusare, har längre stjärt och ser mer långsträckt ut. Kattugglan finns framför allt i södra Sverige och längs Norrlandskusten, i lövskog, parker och trädgårdar nära odlad mark. I Mellansverige finns båda.

Lappugglan är ännu större och har en kall grå ton i stället för slagugglans beige. Det säkraste tecknet är ögonen. Lappugglan har små gula ögon i ett ansikte med tydliga, mörka ringar, medan slagugglans ansikte är slätt och ögonen mörka. I flykten visar lappugglan ett ljust fält på vingens ovansida, vid basen av handen (vingens yttre del), och ett brett mörkt band längst ut på stjärten. Det har slagugglan inte.

En slaguggla som flyger förbi i dagsljus över ett hygge kan också tas för en ormvråk. Titta på huvudet: vråken har ett litet huvud med krokig näbb, ugglan ett stort och runt huvud utan synlig hals.

Spår och tecken

  • Boet ligger i en hög, murken torrstubbe av tall eller asp, där toppen har brutits av så att det bildas en skorsten. I dag häckar många par i stora holkar som ornitologer har satt upp.
  • Ibland häckar den i gamla rovfågelbon, och någon gång i byggnader.

Levnadssätt

Slagugglan lever framför allt på sork, som skogssork, åkersork och vattensork. Den tar också grodor, näbbmöss och fåglar som trastar och ringduva, och till och med pärluggla och sparvhök har hittats som byten. Hur många ungar paret får beror på hur mycket sork det finns det året. När det är gott om sork blir kullarna stora. Ruvningen börjar redan i slutet av mars eller början av april. De gamla fåglarna är stannfåglar och håller sig till samma revir år efter år.

Nära boet är honan mycket aggressiv. Hon kan anfalla människor som kommer för nära, och det finns fall där folk har fått allvarliga skador i ansiktet och på ögonen.

Utbredning

Slagugglan häckar i barr- och blandskog nära öppna marker som myrar, hyggen och inägor (åker och äng runt gårdar). Den finns från mellersta Värmland, Västmanland och Uppland norrut till Lule lappmark och norra Norrbotten. Norr om polcirkeln är den mycket sällsynt.

Jakt och status

Slagugglan är fredad och har ingen jakttid. Arten saknas också i bilaga 4 till jaktförordningen. Du får alltså inte fälla en slaguggla som gör skada utan att det finns ett beslut. Fredningen omfattar också ägg och bon (3 § jaktlagen). Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt förstöra bon och ägg och att avsiktligt störa fåglarna under häckningen, om störningen påverkar beståndet (4 §). Slagugglan står i bilaga 1 till fågeldirektivet.

Skyddsjakt kräver alltid ett beslut från en myndighet. Om ett helt ugglebestånd är så stort att det riskerar att orsaka allvarliga skador kan jakt beslutas enligt 7 § jaktlagen, och då prövar Naturvårdsverket frågan (24 § jaktförordningen). Gäller det skyddsjakt på enskilda djur beslutar länsstyrelsen (29 §). Läs mer om reglerna på sidan om jaktlagen.

Slagugglan är statens vilt enligt 33 § jaktförordningen, precis som lappuggla, berguv, hökuggla, fjälluggla och tornuggla. Kattugglan är det inte. Hittar du en död slaguggla, eller tar du hand om en skadad, ska du anmäla det till polisen snarast och uppge var och när det hände (36 och 37 §§). Fågeln tillfaller staten. Även markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ansvarar för att polisen får veta.

I Rödlistan 2025 är slagugglan livskraftig (LC). År 2020 var den nära hotad (NT), men nattrutterna i Svensk fågeltaxering visar ett stabilt eller något ökande bestånd 2010–2024. Artdatabanken skattar beståndet till ungefär 5 000 fåglar i häckande ålder. Bristen på gamla, grova torrstubbar är fortfarande ett problem, och många revir finns kvar tack vare holkar.

Inför provet

  • Fredad, utan jakttid och statens vilt.
  • Död eller skadad slaguggla anmäls till polisen, med plats och tid.
  • Skyddsjakt på ugglebestånd enligt 7 § jaktlagen prövas av Naturvårdsverket.
  • Mörka ögon skiljer den från lappugglans gula.
  • Mycket större och ljusare än kattugglan, som inte är statens vilt.
  • Livskraftig (LC) i Rödlistan 2025.

Vanliga frågor

Är slagugglan fredad?

Ja. Slagugglan har ingen jakttid och står inte i någon av bilagorna till jaktförordningen. Den får bara jagas efter ett särskilt beslut från en myndighet. Den är också statens vilt.

Vad gör jag om jag hittar en död slaguggla?

Ring polisen snarast och berätta var och när fågeln låg (36 och 37 §§ jaktförordningen). Slagugglan är statens vilt, så fågeln tillfaller staten. Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska också se till att någon har anmält.

Hur skiljer man slaguggla från lappuggla?

Titta på ögonen. Slagugglan har små mörka ögon i ett slätt, ljust ansikte. Lappugglan är större och grå och har små gula ögon omgivna av tydliga ringar. I flykten har lappugglan ett ljust fält på vingens ovansida, där vingens yttre del börjar och ett brett mörkt band ytterst på stjärten.

Är slagugglan farlig för människor?

Den kan vara det nära boet. Honan försvarar ungarna hårt och kan anfalla den som kommer för nära, och det finns fall där människor har skadats i ansiktet och ögonen. Håll avstånd om en stor uggla börjar skälla eller flyga mot dig på våren.

Är slagugglan rödlistad?

Nej, inte längre. I Rödlistan 2025 är den livskraftig (LC) efter att ha varit nära hotad (NT) 2020. Beståndet skattas till omkring 5 000 fåglar i häckande ålder.

Känner du igen slaguggla?

4 bilder på slaguggla, lappuggla och kattuggla. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av beslut med stöd av den, och fredningen omfattar ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (myndighet får besluta om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, både i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (slaguggla saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-22: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när villkoren i 23 a § är uppfyllda, och bestämmer i beslutet hur ett fångat eller dödat djur som är statens vilt ska hanteras), lydelse SFS 2021:334, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, bland annat slaguggla, lappuggla, berguv, hökuggla, fjälluggla och tornuggla, men inte kattuggla), lydelse SFS 2026:835, 36 § (anmälan till Polismyndigheten snarast möjligt, också markägarens, arrendatorns och jakträttshavarens skyldighet) och 37 § (anmälan ska ange var och när), lydelse SFS 2014:1232 och 2009:1265, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda vilda fåglar och förstöra bon eller ägg, och mot avsiktlig störning under häckningen om störningen har väsentlig betydelse för att bibehålla populationerna), lydelse SFS 2026:230 och från 1 november 2026 SFS 2026:1504, och bilaga 1 (slaguggla markerad S och B, alltså upptagen i fågeldirektivets bilaga 1), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1504, läst 2026-10-22: riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta, slaguggla, taxon 100137 (läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 livskraftig (LC), tidigare nära hotad (NT) 2020, cirka 5 000 (3 600–6 400) reproduktiva individer, stabilt eller ökande bestånd 2010–2024 enligt Svensk fågeltaxerings nattrutter, häckar i barr- och blandskog nära myrar, hyggen och inägor från mellersta Värmland, Västmanland och Uppland norrut till Lule lappmark, vingspann 100–125 cm och längd 5–6 dm, liknar kattuggla med mörka ögon och gul näbb men är mycket större och har längre stjärt, ljust gråbrunbeige med mörka längsstreck under, rak flykt något lik ormvråkens, saknar lappugglans ljusa fält vid handens bas, sången ett djupt hoande i fast rytm som hörs minst 2 km, bo i höga torrstubbar av tall eller asp och i holkar, tillfälligt i rovfågelbon och byggnader, upp till sex ägg, ruvning från slutet av mars, föda framför allt skogs-, åker- och vattensork samt grodor, näbbmöss och fåglar som ringduva och trastar, även pärluggla och sparvhök funna som byten, ungkullarnas storlek följer födotillgången, gamla fåglar mycket stationära, ungarna klättrar upp i träd efter att ha lämnat boet, dominant mot rovfåglar och andra ugglor: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta, lappuggla, taxon 100136 (läst 2026-10-22): vingspann 130–150 cm, grå, stort runt huvud, koncentriska ringar i ansiktet kring små gula ögon, brett mörkt ändband på stjärten och ljusa fält på vingens ovansida: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta, kattuggla, taxon 102974 (läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 livskraftig (LC), häckar från Skåne till Dalarna och längs Norrlandskusten till södra Västerbotten, i löv- och blandskog nära odlad mark, parker och trädgårdar: artfakta.se
  • Wikipedia, Slaguggla (längd 50–59 cm, könen lika i dräkten, runt huvud med platt ansiktsrundel, små svarta ögon, kilformad tvärbandad stjärt, skällande lock- och varningsläte, hanens sjustaviga sång, honan aggressiv vid boet och kan anfalla människor), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Ural owl (honan något större än hanen, normalvikt enligt Voous cirka 720 g för hanen och 870 g för honan med stor variation, honans sång hesare och ljusare, ungarna lämnar boet vid cirka 35 dagar och flyger vid cirka 45, honor som försvarar ungarna har skadat människor i ansiktet och ögonen), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
  • Wikipedia, Kattuggla (längd 37–43 cm, vingbredd 81–96 cm, vikt 400–500 g, gråbrun och rödbrun färgform, mörkbruna ögon), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Tawny owl (längd 37–46 cm och vingspann 81–105 cm), granskad 2026-10-24: en.wikipedia.org

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om ugglor