Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Duvhök

Vetenskapligt namn: Astur gentilis

Den större av våra två skogshökar, fredad och nära hotad. Den jagar skogsfågel, duvor och ekorrar och förväxlas lätt med sparvhöken.

Duvhök med byte
Duvhök med byte

Snabbfakta

  • Längd: hona 58–64 cm, hane 49–56 cm
  • Livsmiljö: äldre barr- och blandskog i hela landet
  • Föda: skogshöns, duvor, trastar, kråkfåglar och ekorre
  • Status: fredad och nära hotad (NT)
  • Vetenskapligt namn: Astur gentilis (före 2025 Accipiter gentilis)

Duvhöken är den större av våra två skogshökar, den andra är sparvhöken. Den är fredad, saknar jakttid och står som nära hotad (NT) i Rödlistan 2025. Du behöver kunna den av två skäl: den lever av samma skogsfågel som du jagar, och hanen är lätt att ta för en sparvhök.

Kännetecken

  • Stor och kompakt hök med breda, rundade vingar och en lång, bred stjärt med rundade hörn. I förhållande till kroppen är stjärten kortare än sparvhökens.
  • Vuxna fåglar är grå ovantill och ljusa under, med fin och tät tvärvattring.
  • Mörk hjässa och mörka kinder som bildar en mask, och ett tydligt vitt ögonbrynsstreck.
  • Kraftiga gula ben, bred bakkropp och djupt bröst.
  • Flyger med några djupa, kraftfulla vingslag och glider sedan, ofta lågt längs en skogskant.
Duvhök, ungfågel i flykt
Duvhök, ungfågel i flykt
Duvhök, vuxen
Duvhök, vuxen

Kön och ålder

Duvhök, ungfågel
Duvhök, ungfågel

Benämningarna är hane, hona och ungfågel. Honan är mycket större, omkring 58–64 cm lång med en vingbredd på upp mot 120 cm, medan hanen är 49–56 cm. Hanen är ofta mer blågrå ovantill, honan mer brungrå och grövre vattrad under.

Ungfågeln är brun ovantill och har gulbeige till vitaktig undersida med mörka, droppformade längsstreck. Den vuxna fågeln är i stället tvärvattrad. Längsstreck eller tvärvattring är det snabbaste sättet att skilja ung från gammal.

Titta också på ögat. Ungfågeln har ljust gula ögon, som med åren blir orange och hos gamla fåglar rödorange. Ser du en brun, streckad duvhök med gula ögon på vintern är den alltså född sommaren innan. De flesta häckar först vid två års ålder.

Läten

Duvhöken är tyst större delen av året, utom vid boet under häckningen. Där ropar hanen ett snabbt, högt och upprepat läte när han kommer med mat, och ungarna i boet tigger högljutt nästan hela tiden.

Förväxlingsarter

Den viktigaste förväxlingen är sparvhök, framför allt duvhökshanen mot sparvhökshonan. De ligger närmare varandra i storlek än du kanske tror, och båda är grå ovantill med tvärvattrad undersida och vitt ögonbrynsstreck. Så skiljer du dem:

  • Duvhöken har bred bakkropp, grova ben och rundade stjärthörn. Sparvhöken är smäcker med tunna ben och rakt avskuren stjärt.
  • Duvhöken slår djupa, lugna vingslag. Sparvhöken fladdrar snabbt mellan korta glidflykter.
  • En ung duvhök är längsstreckad under, en ung sparvhök tvärvattrad.
  • Sparvhökshanen har rödorange kinder och rödorange vattring under, något en vuxen duvhök aldrig har.

Fler skillnader hittar du på jämförelsesidan duvhök och sparvhök.

En stor hök i skogskanten kan också vara en ormvråk. Vråken är oftast brun och spräcklig. Den spanar gärna öppet från en stolpe vid vägen och kretsar över fälten med vingarna lite lyfta, medan duvhöken jagar från en dold sittplats inne bland träden.

Spår och tecken

  • Plockplatsen: en hög fjädrar på en stubbe, en vält stam eller en sten. Samma plats används ofta gång på gång.
  • Fjädrarna: en rovfågel plockar dem hela, medan räv och andra däggdjur biter av spolarna. Läs mer under viltspår.
  • Bytesresterna: vingar, ben och andra delar ligger ofta kvar.
  • Boet: ett stort risbo högt upp i ett gammalt träd, ibland klätt med gröna barrkvistar. Samma bo används flera år, och paret har ofta reservbon i reviret.

Levnadssätt

Duvhöken jagar helst i äldre skog och längs kanter mot öppen mark. Nästan alla anfall sker från en sittplats i skydd. Den spanar och slår till med en kort, snabb rusning.

På sommaren tar den framför allt medelstora och stora fåglar: skogshöns som tjäder, orre och järpe, duvor som ringduva, trastar och kråkfåglar. På vintern lever den till stor del på ekorre. I jordbruksbygd tar den också fasan och fälthare. Honan klarar tyngre byten än hanen.

Utbredning

Duvhöken häckar i barr- och blandskog i hela landet, från Skåne till Torne lappmark och på Öland och Gotland, men inte på kalfjället. Den är tätast i söder och glesast i norr. De gamla fåglarna är mer stationära, framför allt hanarna. På vintern drar ungfåglarna till jordbruksbygden i södra och mellersta Sverige.

Jakt och status

Duvhöken är fredad. Den har ingen allmän jakttid och finns inte i bilaga 4 till jaktförordningen, alltså listan över arter som den som har jakträtten får skyddsjaga på eget initiativ.

I Rödlistan 2025 står duvhöken kvar som nära hotad (NT). Beståndet skattas till ungefär 13 600 fåglar i häckande ålder och har minskat med omkring 15 procent på 18 år. Det ligger nära gränsen för kategorin sårbar (VU). Orsaken är framför allt att skogarna blir yngre och tätare, och där har duvhöken svårare att hitta boträd och att jaga.

Skyddsjakt på duvhök kräver alltid ett beslut, och ansökan görs hos länsstyrelsen (29 §). Enligt 23 a § jaktförordningen ska jakten behövas, till exempel för att förhindra allvarlig skada, andra lämpliga lösningar ska saknas och jakten får inte göra det svårare för arten att behålla en gynnsam bevarandestatus. Ger ett rovfågelbestånd genom sin storlek påtaglig risk för trafikolyckor eller allvarliga skador (7 § jaktlagen), prövar Naturvårdsverket saken (24 §). Läs mer om skyddsjakt på sidan om jaktlagen.

En regel i jaktförordningen gäller bara duvhöken. Tar den fåglar som har fötts upp för att släppas ut för jakt, som fasan, gräsand eller rapphöna, får tillståndet bara gälla att fånga höken levande och släppa den fri på en annan plats (29 §).

Duvhöken är inte statens vilt, alltså vilt som tillfaller staten om det fälls eller hittas dött. Det är däremot örnar, falkar, kärrhökar, glador, fiskgjuse och bivråk (33 §). Som för alla vilda fåglar är det förbjudet att avsiktligt förstöra bon och ägg (artskyddsförordningen 4 §). Artdatabanken rekommenderar att skogsbruket håller sig minst 300 meter från ett aktivt bo mellan 20 mars och 20 augusti.

Inför provet

  • Fredad, utan jakttid och nära hotad (NT).
  • Hanen är mycket mindre än honan och kan tas för en sparvhökshona.
  • Ungfågeln är brun och längsstreckad under, den vuxna grå och tvärvattrad.
  • Gula ögon hos unga, orange till rödorange hos gamla.
  • Skyddsjakt för att skydda utsättningsfåglar får bara gälla fångst och flytt, aldrig skjutning.
  • Inte statens vilt.

Fler foton på duvhök

Duvhök, vuxen
Duvhök, vuxen

Vanliga frågor

Är duvhöken fredad?

Ja. Duvhöken har ingen jakttid i Sverige och får bara jagas efter ett särskilt beslut från en myndighet, i praktiken skyddsjakt. Den är också rödlistad som nära hotad (NT) i Rödlistan 2025.

Får man skjuta en duvhök som tar fasaner?

Nej. När skadan gäller fåglar som har fötts upp för att släppas ut för jakt får ett tillstånd bara avse att fånga duvhöken levande, flytta den och släppa den fri på en annan plats. Det står i 29 § jaktförordningen.

Hur skiljer man duvhök från sparvhök?

Titta på kroppen och stjärten. Duvhöken ser tung och bröstig ut, har kraftiga ben och stjärten slutar i rundade hörn. Sparvhöken är slank, har benen som tunna pinnar och en stjärt med fyrkantiga hörn. Bland ungfåglarna har duvhöken längsgående streck under och sparvhöken tvärgående band.

Vem beslutar om skyddsjakt på duvhök?

Länsstyrelsen. Den som har problem med en duvhök söker skyddsjakt där. Tillstånd ges bara om jakten behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada, om andra lämpliga lösningar saknas och om arten inte tar skada på sikt. Vill en myndighet minska ett helt rovfågelbestånd för att det ger påtaglig risk för allvarliga skador, är det Naturvårdsverket som avgör.

Är duvhöken statens vilt?

Nej. Till statens vilt hör bland annat örnar, falkar, kärrhökar, glador, fiskgjuse och bivråk, men inte duvhök eller sparvhök.

Vad äter duvhöken?

På sommaren mest medelstora och stora fåglar som skogshöns, duvor, trastar och kråkfåglar. På vintern lever den till stor del på ekorrar, och i jordbruksbygd tar den också fasan och fälthare.

Känner du igen duvhök?

4 bilder på duvhök, sparvhök och ormvråk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller beslut med stöd av den) och 7 § (myndighet får besluta om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller för allvarliga skador av vilt), granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och från 1 juli 2027 (duvhök saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (tre villkor för beslut om jakt på vilda fåglar: ingen annan lämplig lösning, ingen försvårad gynnsam bevarandestatus och att jakten behövs, till exempel för att förhindra allvarlig skada eller skydda vilda djur och växter) och 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn; tillstånd till jakt på duvhök för att skydda fåglar uppfödda för utsättning får bara avse fångst och flytt för att åter släppas fri), lydelse SFS 2026:835 respektive 2021:334: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 31 § (Naturvårdsverket kan ge tillstånd till jakt för forskning, utbildning eller återinplantering och länsstyrelsen till selektiv jakt för viltförvaltningen, även när jakt annars inte är tillåten), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt: bland annat fiskgjuse, bivråk, örnar, glador, falkar och kärrhökar, inte duvhök), lydelse SFS 2026:835: riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § första stycket 2 (förbud mot att avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg), samma lydelse före och efter 1 november 2026: riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: duvhök (Astur gentilis) NT A2abc+3bc, cirka 13 600 reproduktiva individer, minskning omkring 15 procent på 18 år, orsaken yngre och tätare skogar, nära gränsen för VU: researchdata.se och artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: duvhök (förväxling med sparvhök, jakt från sittplats i skydd, föda sommar och vinter, bo och häckning, gamla fåglar mer stationära än ungfåglarna och hanarna mer hemortstrogna än honorna, utbredning och täthet, råd om 300 meter kring aktiva bon 20 mars–20 augusti), granskad 19 oktober 2026: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta, taxonomi: rekommenderat namn bytt från Accipiter gentilis till Astur gentilis den 17 januari 2025, granskad 19 oktober 2026: artfakta.se
  • Wikipedia, Duvhök (längd och vingbredd för hona och hane, breda rundade vingar och proportionellt kort stjärt enligt Svensson m.fl., Fågelguiden 2009, gråblå ovansida hos vuxen hane, dräkter, mörka örontäckare, irisfärg, stjärthörn och ben jämfört med sparvhök), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Sparvhök (honan grå till gråbrun ovanpå och tvärvattrad under, hanen fint bandad i rött på vit botten, stjärten smalare vid roten med fyrkantig avslutning), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
  • The Wildlife Trusts: sparvhök (hanen blågrå ovanpå med rödorange vattring under och rostfärgade kinder), granskad 2026-10-21: wildlifetrusts.org
  • Wikipedia, Ormvråk (breda vingar, ofta brun och spräcklig eller vattrad dräkt som varierar mycket, kretsar med vingarna något lyfta, spanar gärna från stolpar vid vägar), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Eurasian goshawk (ungfåglar längsstreckade och vuxna tvärvattrade, ljusgula ögon hos unga och orange hos vuxna, vingslag jämfört med sparvhök, plockplatser och bytesrester, bo med gröna barrkvistar, hanens snabba höga rop när han kommer med mat, ungarnas ihållande tiggläten), granskad 2026-10-21: en.wikipedia.org
  • Scottish Wildlife Trust, Identifying sparrowhawks part 2 (plockade fjädrar har hela spolar, räv och katt biter av dem), granskad 2026-10-21: scottishwildlifetrust.org.uk

Faktagranskad 21 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar