Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Fiskgjuse

Vetenskapligt namn: Pandion haliaetus

En fredad rovfågel som bara lever av fisk, är brun ovan och vit under och hör till statens vilt.

Fiskgjuse på sittplats
Fiskgjuse på sittplats

Snabbfakta

  • Latinskt namn: Pandion haliaetus
  • Längd 52–60 cm, vikt 1,2–2,1 kg
  • Brun ovan, vit under, vitt huvud med svart ögonstreck
  • Föda: bara fisk
  • Häckar i hela landet utom fjällen och Gotland, flyttar till Västafrika
  • Fredad och statens vilt
  • Skyddsjakt kräver tillstånd från länsstyrelsen
  • Rödlistan 2025: livskraftig (LC)

Fiskgjusen är en stor rovfågel som bara lever av fisk och som du ser över sjöar, älvar och kuster under sommarhalvåret. Den är fredad, saknar jakttid och hör till statens vilt. För dig som jägare handlar det mest om att känna igen den, så att du inte tar den för en ormvråk eller en ung havsörn, och om att veta vad du ska göra om du hittar en död.

Kännetecken

  • Längd 52–60 cm och vikt 1,2–2,1 kg. Vingbredden är ungefär 145–170 cm.
  • Mörkt gråbrun ovansida och nästan helt vit undersida.
  • Vitt huvud med ett svart band från ögat bakåt mot nacken och en streckad hjässa.
  • Långa, smala vingar som hålls vinklade, med handleden sänkt. Underifrån syns en svart fläck vid handleden mot den vita vingen.
  • Ganska kort stjärt.
  • Långa, starkt krökta klor och sträva undersidor på tårna, som håller fast en hal fisk.

Ofta kretsar den högt över en sjö. När den ser fisk ryttlar den, alltså står still i luften med snabba vingslag, och störtar sedan ner med fötterna först.

Fiskgjuse i flykt
Fiskgjuse i flykt
Fiskgjuse i flykt, sedd underifrån
Fiskgjuse i flykt, sedd underifrån

Kön och ålder

Fiskgjuse, ungfågel
Fiskgjuse, ungfågel

Det finns inga särskilda benämningar för hane, hona och unge. Könen är nästan lika, men honan är större och har oftare ett tydligt brunt band över bröstet. Äldre hanar har ett svagare band eller inget alls. Bandet räcker ändå inte för att säkert avgöra kön.

Ungfågeln känns igen på ljusa fjäderkanter på ovansidan, som ger ryggen ett fjälligt utseende. Den har orange öga, medan de vuxna har gult. Unga fiskgjusar stannar oftast i Afrika året efter och häckar första gången när de är runt tre år.

Läten

Lätet är en serie korta, gälla visslingar.

Förväxlingsarter

Enligt Artdatabanken förväxlas fiskgjusen ibland med ljusa ormvråkar. Ormvråken har breda, rundade vingar som den håller i ett grunt V när den seglar, ett runt huvud och inget svart ögonstreck. Fiskgjusens vingar är längre och smalare och böjda vid handleden. Fiskgjusen jagar över vatten, ormvråken oftast över åker och hygge.

Havsörnen är betydligt större och har tunga vingslag, grov näbb och kort kilformad stjärt. Den har aldrig fiskgjusens rent vita undersida, och unga havsörnar är spräckligt bruna. Hur du skiljer havsörn från kungsörn står på sidan om havsörn.

På långt håll kan fiskgjusen se ut som en stor mås, eftersom vingarna är långa och vinklade. Måsen saknar den svarta handledsfläcken och det mörka ögonstrecket.

Spår och tecken

Det tydligaste tecknet är ett stort risbo i toppen av en kraftig, plattkronad tall, där mer än nio av tio bon sitter. Ibland ligger boet i en kraftledningsstolpe eller på en stor sten i vattnet.

Fiskgjusen är ofta störningskänslig vid boet. Fredningen gäller också ägg och bon (3 § jaktlagen), och enligt artskyddsförordningen får du inte avsiktligt störa fåglar under häckningen. Håll avstånd om du vet var ett bo finns.

Levnadssätt

Fiskgjusen tar bara fisk som går nära ytan, ned till ungefär en halv meters djup. Den kan jaga upp till någon mil från boet. På hösten flyttar fiskgjusarna till Västafrika.

Utbredning

Fiskgjusen häckar vid sjöar, större vattendrag och kuster i hela landet utom i fjällen och på Gotland. Den är glesare i norra Sveriges inland. Starka bestånd finns där det finns många stora sjöar, till exempel i södra Småland, kring Vänern, i Mälardalen och vid nedre Dalälven. Omkring en tredjedel av Europas fiskgjusar häckar i Sverige.

Jakt och status

Fiskgjusen är fredad och har ingen jakttid. Arten står varken i bilaga 1 eller bilaga 4 till jaktförordningen, och det ändras inte med de nya bilagorna från 1 juli 2027 (SFS 2026:1693). Du får inte skyddsjaga fiskgjuse på eget initiativ, inte heller vid en fiskodling.

Vill någon skyddsjaga en fiskgjuse krävs tillstånd från länsstyrelsen (29 § jaktförordningen). Fiskgjusen är ingen örn, så den hör inte till de arter där Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt (23 b §). Villkoren i 23 a § är desamma som för andra fåglar: det får inte finnas någon annan lämplig lösning, jakten får inte försvåra en gynnsam bevarandestatus och den måste behövas, till exempel för att förhindra allvarlig skada på fiske. I beslutet ska länsstyrelsen också säga vad som händer med en fälld fågel, eftersom arten är statens vilt. Naturvårdsverket prövar jakt på rovfåglar enligt 7 § jaktlagen, alltså när ett stort bestånd ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador (24 §). Verket kan också ge tillstånd till jakt för forskning, utbildning eller återinplantering (31 §). Att skjuta en fiskgjuse utan beslut är jaktbrott.

Fiskgjusen är statens vilt (33 §). En död fiskgjuse som du hittar, eller en skadad som du tar hand om, ska anmälas till polisen så snart det går, på 114 14, med uppgift om plats och tid (36–37 §§). Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska se till att fyndet blir anmält. Polisen tar hand om fågeln (38 §), och den skickas till Naturhistoriska riksmuseet.

Vid skyddsjakt på storskarv enligt bilaga 4 punkt 19, både vid fiskeredskap och vid fiskodlingar, ska du i dag hålla minst 300 meter till en fiskgjuses boplats. Från 1 juli 2027 gäller avståndet bara skarvens egna aktiva häckningsplatser.

Fiskgjusen ökade efter att den fridlystes i slutet av 1920-talet, men DDT slog senare hårt mot fortplantningen. I Rödlistan 2025 är den klassad som livskraftig (LC). Beståndet är omkring 7 000 könsmogna fåglar.

Inför provet

  • Fiskgjusen är fredad, saknar jakttid och är statens vilt.
  • En död fiskgjuse anmäls till polisen med uppgift om plats och tid.
  • Vanlig skyddsjakt prövas av länsstyrelsen. Jakt enligt 7 § jaktlagen på rovfåglar prövas av Naturvårdsverket.
  • Vit undersida, svart ögonstreck och vinklade vingar skiljer den från ormvråk och havsörn.
  • Den lever bara av fisk och flyttar till Västafrika.
  • Vid skyddsjakt på storskarv ska du fram till 1 juli 2027 hålla minst 300 meter till en fiskgjuses boplats.

Vanliga frågor

Är fiskgjusen fredad?

Ja. Fiskgjusen saknar jakttid och får bara skjutas efter ett myndighetsbeslut, i regel ett skyddsjaktstillstånd från länsstyrelsen. Fredningen omfattar även ägg och bon.

Är fiskgjusen statens vilt?

Ja, fiskgjusen räknas upp i 33 § jaktförordningen. Hittar du en död fiskgjuse ska du snarast anmäla det till polisen och berätta var och när du hittade den. Fågeln tillfaller staten.

Vem beslutar om skyddsjakt på fiskgjuse?

Vanlig skyddsjakt på fiskgjuse kräver tillstånd från länsstyrelsen, och bara om det inte finns någon annan lämplig lösning. Jakt på rovfåglar för att minska risker när ett bestånd blivit stort prövas däremot av Naturvårdsverket.

Hur skiljer man fiskgjuse från havsörn?

Fiskgjusen är mycket mindre, har vit undersida och vitt huvud med ett mörkt band genom ögat. Havsörnen har aldrig fiskgjusens rent vita undersida och har grov näbb och kort, bred stjärt.

Var övervintrar fiskgjusen?

Främst i Västafrika. De unga fåglarna stannar oftast kvar där sommaren efter och kommer tillbaka till Sverige för att häcka när de är omkring tre år gamla.

Känner du igen fiskgjuse?

4 bilder på fiskgjuse, havsörn och ormvråk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen gäller också ägg och bon) och 7 § (myndighetsbeslut om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (beslut om jakt efter vilda fåglar bara om ingen annan lämplig lösning finns, jakten inte försvårar en gynnsam bevarandestatus och jakten behövs, bland annat för att förhindra allvarlig skada på fiske) och 23 b § (Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på björn, varg, järv, lo, säl och örn), lydelse SFS 2026:835: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen på rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket) 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn, och bestämmer i beslutet hur ett dödat djur av en art i 33 § ska hanteras) och 31 § första stycket 1 (Naturvårdsverket får ge tillstånd till jakt för forsknings- eller utbildningsändamål eller för återinplantering), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (fiskgjuse är statens vilt), 36–38 §§ (anmälan till Polismyndigheten av den som har påträffat ett dött djur eller har omhändertagit ett djur, med uppgift om var och när, markägarens, arrendatorns och jakträttshavarens skyldighet, polisen ser till att djuret tas om hand), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och i lydelsen från 2027-07-01 (SFS 2026:1693): fiskgjuse saknas som jaktbar art. Nuvarande bilaga 4 punkt 19 (storskarv får jagas för att förebygga skada, dock inte närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse, både vid fiskeredskap och vid fiskodlingar och utsättningsplatser) och ny bilaga 4 punkt 19 från 2027-07-01 (inte närmare än 300 meter från aktiv häckningsplats för skarv), läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda vilda fåglar, skada bon och störa under häckningen) och bilaga 1 (fiskgjuse markerad S och B, alltså upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet), lydelse t.o.m. SFS 2026:1504: data.riksdagen.se
  • Artfakta, SLU Artdatabanken, fiskgjuse (taxon 100096, läst 2026-10-22): Rödlistan 2025 livskraftig (LC), omkring 7 000 (5 400–8 400) reproduktiva individer, saknas i fjällen och på Gotland, starka bestånd vid större sjöar som i södra Småland, Vänern, Mälardalen och nedre Dalälven, europeiska beståndet främst i Sverige och Finland enligt uppgifter från mitten av 1980-talet, förväxlas ibland med ljusa ormvråkar, kretsar och ryttlar över sjöar, bo i toppen av plattkronade tallar i mer än 90 procent av fallen, lever enbart av fisk som tas ned till en halv meters djup, övervintrar i Västafrika, unga häckar vid omkring tre års ålder, ökning efter fridlysning i slutet av 1920-talet: artfakta.se
  • Rödlistade arter 2025, SLU Artdatabanken (dataset med de rödlistade arterna): fiskgjuse saknas och är alltså inte rödlistad, granskad 2026-10-22: researchdata.se
  • Naturhistoriska riksmuseet, Fiskgjuse (52–60 cm, 1,2–2,1 kg, mörkt gråbrun ovansida, övervägande vit undersida, vitt huvud med svarta kinder och streckad hjässa, långa starkt krökta klor och sträva tår, statens vilt som anmäls till polisen på 114 14, hårt drabbad av DDT), granskad 2026-10-22: nrm.se
  • Naturvårdsverket, Natura 2000, art- och naturtypsvisa vägledningar, fåglar, A094 Fiskgjuse (uppdaterad 2003-04-08): beroende av öppet vatten, bo ibland i kraftledningsstolpar, ofta störningskänslig vid boplatsen, jagar upp till någon mil från boet, flyttar mellan Sverige och Västafrika, cirka 35 procent av Europas fiskgjusar häckar i Sverige: naturvardsverket.se
  • Naturhistoriska riksmuseet, Örnar (kännetecken för havsörn i olika åldrar, unga havsörnar spräckligt bruna, grov näbb, kort kilformad stjärt), granskad 2026-10-22: nrm.se
  • RSPB, Osprey (granskad 2026-10-22): könen lika men honan större och ofta med brunt bröstband, ungfåglarna fjälliga ovan med orange öga mot de vuxnas gula, vinklade vingar med svart fläck vid handleden, kan på håll tas för en stor mås: rspb.org.uk
  • Sveriges Radio, Fiskgjuse (artikel 2593173, granskad 2026-10-22): ryttlar över vattnet och störtar ner med fötterna först: sverigesradio.se
  • Wikipedia, Fiskgjuse (granskad 2026-10-22): vingbredd 145–170 cm, äldre hanar med svagare eller inget bröstband, ungfåglarnas dräkt, välvda vingar med hängande handled, läte i serier av gälla visslingar: sv.wikipedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar