Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Fjällvråk

Vetenskapligt namn: Buteo lagopus

Nordlig vråk som häckar i fjällen och ses i södra Sverige under flytt och vinter. Känns igen på vit stjärtrot och fjäderklädda ben, och är fredad.

Fjällvråk i flykt
Fjällvråk i flykt

Snabbfakta

  • Vingspann 125–148 cm, ungefär som en ormvråk
  • Fjäderklädda ben ända ned till tårna
  • Lever nästan bara av lämlar och sorkar
  • Häckar i fjällen och norra skogslandet, flest par under år med mycket smågnagare
  • Flyttar i oktober och övervintrar i Östeuropa och södra Sverige
  • Fredad, ingen jakttid
  • Skyddsjakt bara efter särskilt beslut, i regel av länsstyrelsen

Fjällvråken är en nordlig vråk som häckar i fjällen och i norra Sveriges skogsland. På hösten flyttar den söderut, och i södra Sverige ser du den mest under flytten och på vintern, ofta när den står och ryttlar över öppen mark. Den är fredad och så lik ormvråken att provet gärna frågar hur du håller isär dem, och svaret sitter i stjärten: den inre halvan är vit.

Kännetecken

Fjällvråken är ungefär lika stor som en ormvråk och har samma breda vingar. Vingspannet är 125–148 cm. Det här letar du efter:

  • Stjärten: vit inre halva och ett brett mörkt band längst ut. Ovanifrån syns den vita stjärtroten som en ljus fläck mellan ryggen och ändbandet.
  • Buken: mörk, ofta som en tydlig fläck på den annars ljusa undersidan.
  • Knogarna: svartaktiga fläckar vid vingens handled på undersidan. De finns i alla dräkter.
  • Benen: fjäderklädda ända ned till tårna. Det ser du bara på nära håll eller när fågeln sitter.

I luften ryttlar fjällvråken mycket oftare än ormvråken. Den hänger stilla i vinden med snabba vingslag och spanar efter sork innan den slår ned. Ser du en stor vråk ryttla i oktober, titta efter den vita stjärtroten.

Fjällvråk i flykt
Fjällvråk i flykt
Fjällvråk med vit stjärtbas
Fjällvråk med vit stjärtbas

Kön och ålder

Hos fjällvråken heter det hane, hona och ungfågel. Honan är i regel något större än hanen, men det märker du sällan i fält. Det som skiljer könen är var det mörka sitter:

  • Gammal hane: strupen och övre delen av bröstet är oftast mörka. Stjärten har förutom ändbandet minst ett, ofta två till fyra, smala mörka tvärband.
  • Gammal hona: ljusare strupe och övre bröst, ofta med mörka streck. Stjärten har oftast bara ändbandet, ibland ett smalt band till.
  • Ungfågel: de mörka spetsarna på arm- och stjärtpennorna är bleka och flyter ut, i stället för att vara skarpt avgränsade som hos de vuxna. Ögat är oftast ljust, medan vuxna fåglar har varmt bruna ögon.

Under första hösten går ungfåglarna inte att könsbestämma på dräkten. En del hanar är ljusa och en del honor mörka, så räkna med att du oftast får nöja dig med arten.

Läten

Fjällvråken hörs mest vid boet, och lätet är ett jamande som liknar ormvråkens. Utanför häckningsområdet artbestämmer du den på dräkten.

Förväxlingsarter

Ormvråken är den art du lättast förväxlar fjällvråken med. Ormvråken saknar den vita stjärtroten med brett ändband, har nakna gula ben och ryttlar mer sällan. Ljusa ormvråkar kan ha mycket vitt i dräkten, så lita inte på ett enda tecken. Leta efter kombinationen vit stjärtrot, mörk buk och mörka knogfläckar. Alla skillnaderna står i tabellen under ormvråk och fjällvråk.

En ung kungsörn har också vit stjärt med brett svart ändband, men den är mycket större, med ett vingspann på 190–225 cm. Undersidan är mörkbrun med vita fält i vingarna, medan fjällvråken är ljus under.

Honor och ungfåglar av blå kärrhök har en vit övergump som kan likna den vita stjärtroten. Kärrhöken är slankare, med långa smala vingar och lång stjärt, och glider lågt över öppen mark med vingarna i ett grunt V.

Spår och tecken

Fjällvråken bygger ett stort risbo av kvistar, upp till ungefär 90 cm brett. I fjällen ligger boet oftast på en hylla i en klippbrant. I skogslandet sitter det gärna i en grov tall, och under år med många vråkar kan det ligga på ett stenblock eller på marken. Paret har ofta flera bon, och gamla bon tas över av andra fåglar, till exempel jaktfalk. Hittar du ett bo: håll avstånd och sprid inte var det ligger.

Levnadssätt

Fjällvråken lever nästan bara av smågnagare, i Sverige mest fjällämmel, åkersork, gråsiding och andra sorkar. När gnagarna tryter tar den mer fåglar, i fjällen ofta dalripa och fjällripa.

Gnagarna styr också hur många fjällvråkar som häckar, precis som de styr hur många valpar fjällräven får. Under ett år med mycket lämmel eller sork kan honan lägga upp till sju ägg. När det är mycket ont om föda häckar många par inte alls. Äggen läggs i maj, och ungarna blir flygga efter ungefär sex veckor, oftast under andra halvan av juli.

Utbredning

Fjällvråken häckar regelbundet från Torne lappmark söderut till norra Dalarna och västra Hälsingland och Medelpad, de flesta där fjällbjörkskogen möter kalfjället. Under år med mycket smågnagare häckar den också i skogslandet ned till Norrlandskusten, i mellersta Dalarna och i norra Värmland.

Flytten söderut går främst i oktober. Till skillnad från de flesta av våra rovfåglar drar många fjällvråkar åt sydost, och en stor del övervintrar i Östeuropa, särskilt i Polen och Belarus. En del stannar över vintern i södra Sverige och Danmark.

Jakt och status

Fjällvråken har ingen jakttid och är därför fredad enligt 3 § jaktlagen. Fredningen gäller också bon och ägg. Den står inte i bilaga 4 till jaktförordningen, så du har aldrig rätt att skjuta den på eget initiativ. Som alla vilda fåglar är fjällvråken dessutom fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen.

Skyddsjakt kräver ett särskilt beslut, i regel av länsstyrelsen (29 §), och villkoren i 23 a § jaktförordningen måste vara uppfyllda. Det får bland annat inte finnas någon annan lämplig lösning, och jakten får inte göra det svårare att behålla en gynnsam bevarandestatus för arten. Naturvårdsverket prövar jakt på rovfåglar och ugglor enligt 7 § jaktlagen (24 §). Den gäller när ett helt bestånd ger påtagliga risker för skador, inte en enskild vråk. Mer om skyddsjakt finns på sidan om jaktlagen.

Fjällvråken är inte statens vilt. Det skiljer den från till exempel örnarna och kärrhökarna, som du ska anmäla till polisen om du hittar dem döda.

Fjällvråken var nära hotad (NT) i rödlistorna 2000–2020 men bedöms som livskraftig i Rödlistan 2025. SLU Artdatabanken skattar beståndet till ungefär 6 000 fåglar som kan föröka sig.

Inför provet

  • Vit inre halva på stjärten, mörk buk och svartaktiga knogfläckar skiljer den från ormvråken.
  • Artnamnet lagopus betyder harfot och syftar på de fjäderklädda benen, samma ord som i ripornas släktnamn Lagopus.
  • Ryttlar betydligt oftare än ormvråken, gärna över hyggen och åkrar.
  • Fredad och fridlyst, utan jakttid och utan skyddsjakt på eget initiativ.
  • Skyddsjakt kräver ett särskilt beslut, i regel av länsstyrelsen. Jakt enligt 7 § jaktlagen på rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket.
  • Inte statens vilt, till skillnad från örnar, falkar och kärrhökar.
  • Inte rödlistad 2025. Äldre läromedel kan ange nära hotad (NT).

Fler foton på fjällvråk

Fjällvråk på en gren
Fjällvråk på en gren

Vanliga frågor

Är fjällvråken fredad?

Ja. Fjällvråken har ingen jakttid och är fredad enligt jaktlagen, och som alla vilda fåglar är den också fridlyst. Skyddsjakt kräver ett särskilt beslut, i regel av länsstyrelsen.

Får man skjuta fjällvråk?

Nej, inte utan ett beslut om skyddsjakt. Fjällvråken finns inte i bilaga 4 till jaktförordningen, så du får aldrig skjuta den på eget initiativ, inte ens om den tar fjäderfä.

Hur skiljer man fjällvråk från ormvråk?

Fjällvråken har en vit inre halva på stjärten och ett brett mörkt ändband, mörk buk och svartaktiga knogfläckar under vingen. Benen är fjäderklädda, och den ryttlar mycket oftare än ormvråken.

Är fjällvråk statens vilt?

Nej. Fjällvråken finns inte med i 33 § jaktförordningen. Bland rovfåglarna är det örnar, falkar, kärrhökar, glador, fiskgjuse och bivråk som är statens vilt.

Var finns fjällvråken på vintern?

De flesta svenska fjällvråkar flyttar söderut i oktober, många åt sydost till Polen och Belarus. En del övervintrar i södra Sverige och Danmark, och det är då du oftast ser arten utanför fjällen.

Är fjällvråken rödlistad?

Nej, inte i Rödlistan 2025. Fjällvråken var nära hotad (NT) i rödlistorna 2000–2020 men bedöms nu som livskraftig, eftersom beståndet inte visar någon långsiktig förändring under 2000-talet.

Känner du igen fjällvråk?

4 bilder på fjällvråk och ormvråk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara med stöd av lagen, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker), kontrollerad 2026-10-19: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4 (fjällvråk saknar jakttid och finns inte bland arterna för skyddsjakt på enskilds initiativ, varken i dag eller från 2027-07-01), ändrad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkor för skyddsjakt, bland annat att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte får försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus) och 23 b § (Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på björn, varg, järv, lo, säl eller örn), lydelse SFS 2026:835, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen ger tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn), lydelse SFS 2021:334: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 24 § (under rubriken Skyddsjakt enligt 7 § jaktlagen: jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket), lydelse SFS 2011:645, granskad 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt: bland rovfåglarna fiskgjuse, bivråk, örnar, glador, falkar och kärrhökar, inte fjällvråk), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten), lydelse SFS 2014:1232: riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (alla vilda fåglar fridlysta: förbud mot att avsiktligt döda, skada bon och samla ägg), lydelse SFS 2026:230 och från 2026-11-01 SFS 2026:1504: riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken (fjällvråk finns inte bland de rödlistade taxa), datasetet Rodlistade_arter_2025, granskat 2026-10-19: researchdata.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: fjällvråk (vingspann 125–148 cm, vit inre stjärthalva, knogfläckar, mörk buk, befjädrade ben, ryttlar oftare än ormvråken, bo, 2–7 ägg, föda, flytt mot sydost i oktober, utbredning, Rödlistan 2025 LC med 6 000 reproduktiva individer, NT 2000–2020), granskad 2026-10-19: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: kungsörn (vingspann 1,90–2,25 m, unga örnar med vita vingfält och vit stjärt med brett svart ändband), granskad 2026-10-19: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: blå kärrhök (hona och ungfågel brun med vit övergump, flyger lågt med grunt V-ställda vingar), granskad 2026-10-19: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: jaktfalk (häckar bland annat i gamla fjällvråksbon), granskad 2026-10-19: artfakta.se
  • BirdLife Sverige, Ringers' DigiGuide (Ottenby fågelstation): könsbestämning av fjällvråk (de flesta hanar har mörk strupe och övre bröst, hanen har minst ett, ofta två till fyra extra smala stjärtband, honan har ljusare strupe och övre bröst ofta med mörka streck, ungfåglar under första hösten går inte att könsbestämma), granskad 2026-10-21: ringersdigiguide.ottenby.se
  • BirdLife Sverige, Ringers' DigiGuide (Ottenby fågelstation): åldersbestämning av fjällvråk (ungfåglarnas mörka spetsar på armpennor och stjärtpennor bleka och diffusa, iris oftast ljus men ibland varmt brun, vuxnas iris varmt brun), granskad 2026-10-21: ringersdigiguide.ottenby.se
  • SOF-BirdLife, förslag till artvis vägledning för fjällvråk (risbon i klippbrant och träd, alternativa boplatser, äggläggning i maj, ungar flygga andra halvan av juli, sprid inte boplatser), granskad 2026-10-19: cdn.birdlife.se
  • Wikipedia (sv): Fjällvråk (ljudlig på häckplatsen, lätet ett ormvråkslikt jamande, med hänvisning till Mullarney, Svensson och Zetterström, Fågelguiden), granskad 2026-10-21: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia (en): Rough-legged buzzard (honan större än hanen enligt del Hoyo m.fl. 1996 och Dunning 1992, artnamnet lagopus betyder harfot enligt Jobling 2010), granskad 2026-10-19: en.wikipedia.org

Faktagranskad 21 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar