Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Jaktfalk

Vetenskapligt namn: Falco rusticolus

Världens största falk, bofast i fjällen från norra Dalarna till Torne lappmark. Den lever mest av ripa, är fredad, statens vilt och starkt hotad (EN).

Jaktfalk, vuxen fågel
Jaktfalk, vuxen fågel

Snabbfakta

  • Längd: 53–63 cm, vingspann 109–134 cm
  • Häckar: oftast i gamla korpbon i klippbranter i fjällen
  • Föda: framför allt dalripa och fjällripa
  • Bestånd: omkring 80 par (2024)
  • Status: fredad, statens vilt och starkt hotad (EN)
  • Vetenskapligt namn: Falco rusticolus

Jaktfalken är den största falken i världen, och 2024 häckade bara omkring 80 par i Sverige. Den bor i fjällen året om och lever till stor del av ripa, så jagar du ripa ovan odlingsgränsen kan du få se den. Arten är fredad, hör till statens vilt och är starkt hotad (EN).

Kännetecken

  • Längd 53–63 cm och vingspann 109–134 cm.
  • Vingarna är breda för att vara en falks, och spetsarna är rätt trubbiga.
  • De svenska fåglarna hör till den mörkgrå formen. Ovansidan är grå till gråbrun med ljus askgrå vattring (fina tvärband) eller fläckning.
  • Undersidan är vit med fina mörka fläckar eller streck. Tvärvattring finns mest på kroppssidorna och på benens fjädrar.
  • På Island är jaktfalkarna ljusgrå, och på Grönland finns en vit form. Dem ser du inte i de svenska fjällen.

Kön och ålder

Benämningarna är hane, hona och ungfågel. Hanen och honan ser likadana ut, men honan är något större.

Ungfågeln är mörkt brungrå ovantill och har grova, mörka längsstreck på undersidan. En brungrå och längsstreckad jaktfalk är alltså ung, medan en grå och fläckig är vuxen. De flesta börjar häcka först vid två eller tre års ålder.

Jaktfalk, ungfågel
Jaktfalk, ungfågel

Förväxlingsarter

Pilgrimsfalken är den art du lättast tar fel på. Den är mindre och har spetsigare vingar. Vuxna pilgrimsfalkar har en svart hjässa och ett brett mustaschstreck mot vit strupe, och undersidan är tätt tvärvattrad. Den vuxna jaktfalken är i stället fint fläckad eller streckad under och har tvärvattring mest på sidorna. Hos unga fåglar är båda arterna bruna och längsstreckade, så då får storlek och vingform avgöra.

En ung jaktfalk kan också förväxlas med en ung duvhök, eftersom båda är bruna och längsstreckade. Titta på vingarna. Duvhöken har breda, rundade vingar. Jaktfalkens vingar slutar i en spets, även om den är trubbig.

Ingen av förväxlingsarterna har jakttid. Ser du en stor falk eller hök under ripjakten är regeln enkel: den får inte skjutas.

Spår och tecken

Jaktfalken bygger inget eget bo. Den lägger äggen i ett gammalt risbo i en klippbrant, oftast efter korp, ibland efter fjällvråk eller kungsörn. Samma revir används år efter år, men paren byter gärna mellan flera bon inom reviret.

Levnadssätt

Hanen börjar hävda revir redan i februari, och äggen läggs i april. Ruvningen tar 34–36 dygn och sköts mest av honan. Ungarna lämnar boet någon gång mellan midsommar och mitten av juli.

Under vintern och fram till maj är falken nästan helt beroende av ripa. Dalripa är det vanligaste bytet, och högre upp tar den mer fjällripa. Under år med färre ripor tar den fler änder och vadare, till exempel gräsand, kricka och småspov, och under år med mycket smågnagare även lämlar och sorkar. Riptillgången styr också hur många par som häckar.

Utbredning

I Sverige häckar jaktfalken bara i fjällkedjan, från norra Dalarna upp till Torne lappmark. De vuxna stannar i reviret året om. Unga fåglar rör sig mer och kan på vintern dyka upp längs norska kusten och i södra Sverige.

Jakt och status

Jaktfalken är fredad enligt 3 § jaktlagen, och det skyddet gäller också ägg och bon. Arten har ingen allmän jakttid. Den finns inte heller i jaktförordningens bilaga 4 om skyddsjakt, varken i dagens bilaga eller i den som gäller från 1 juli 2027. Enligt artskyddsförordningen är det också förbjudet att med avsikt döda eller fånga fågeln eller att skada bon och ägg. Arten står i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv.

I Rödlistan 2025 är den klassad som starkt hotad (EN). Beståndet har minskat från omkring 110 par i början av 2000-talet till ungefär 80 par 2024. SLU Artdatabanken nämner flera hot som rör jägare direkt: färre ripor, risken att en falk skadskjuts under ripjakten och blyförgiftning när den äter skadskjutna ripor. Boplundring och olaglig förföljelse är andra hot.

Som alla falkar är jaktfalken statens vilt (33 § jaktförordningen). En död jaktfalk, eller en som dödats av misstag, anmäler du snarast till polisen (36 §). Markägare, arrendator och jakträttshavare ska se till att anmälan görs. Om vad som räknas som brott kan du läsa på sidan om jaktbrott.

Skyddsjakt på en enskild jaktfalk beslutas av länsstyrelsen (29 §), och bara om villkoren i 23 a § jaktförordningen är uppfyllda. När ett rovfågelbestånd ger påtaglig risk för allvarliga skador (7 § jaktlagen) ligger prövningen i stället hos Naturvårdsverket (24 §).

Inför provet

  • Världens största falk, bofast i de svenska fjällen.
  • Fredad, ingen jakttid och starkt hotad (EN).
  • Statens vilt: en död falk anmäls till polisen.
  • Lever mest av ripa, så det är under ripjakten du kan möta den.
  • Större än pilgrimsfalken, med bredare vingar och trubbigare spetsar.
  • Ungfågeln är brungrå och längsstreckad och kan likna en ung duvhök.

Vanliga frågor

Är jaktfalken fredad?

Ja. Jaktfalken har ingen jakttid och finns inte bland de arter du får skyddsjaga på eget initiativ. Den är statens vilt och starkt hotad (EN) i Rödlistan 2025.

Hur många jaktfalkar finns det i Sverige?

Omkring 80 par år 2024, enligt SLU Artdatabanken. I början av 2000-talet fanns ungefär 110 par.

Vad äter jaktfalken?

Mest ripor, framför allt dalripa. När det är ont om ripa tar den fler änder och vadare, och under år med mycket smågnagare även lämlar och sorkar.

Vad ska jag göra om jag hittar en död jaktfalk?

Ring polisen snarast och uppge plats och tidpunkt för fyndet. Jaktfalken är statens vilt och tillfaller staten, så den får inte tas med hem.

Hur skiljer man jaktfalk från pilgrimsfalk?

Jaktfalken är större och har bredare vingar med trubbigare spetsar. En vuxen pilgrimsfalk har svart hjässa, brett mustaschstreck och tät tvärvattring under, medan en vuxen jaktfalk är fint fläckad eller streckad under.

Känner du igen jaktfalk?

4 bilder på jaktfalk, pilgrimsfalk och duvhök. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller beslut med stöd av den, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, och 7 § (jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för allvarliga skador), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1–4, både dagens bilagor och de som gäller från 1 juli 2027 (jaktfalk saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkoren för beslut om jakt på vilda fåglar), lydelse SFS 2026:835, 24 § (jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket) och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn och bestämmer i beslutet hur ett dödat djur av en art i 33 § ska tas om hand), lydelse SFS 2026:835: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (falkar är statens vilt och tillfaller staten om de omhändertas, påträffas döda eller dödas när de är fredade), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten snarast möjligt, markägare, arrendator och jakträttshavare ska förvissa sig om att anmälan är gjord), lydelse SFS 2014:1232: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar och förstöra eller skada deras bon och ägg), lydelse före och efter 1 november 2026, och bilaga 1 (jaktfalk markerad S och B, B betyder fågeldirektivets bilaga 1), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: jaktfalk starkt hotad (EN) enligt kriterium D, även EN 2020; häckar i risbon i klippstup i fjällens björkskogsbälte och lågalpina zon från norra Dalarna till Torne lappmark; minskning från cirka 110 par i början av 2000-talet till cirka 80 par 2024; 154 (132–174) reproduktiva individer; minskning med 30 (20–40) procent på 18 år, granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: jaktfalk (världens största falk, 53–63 cm och vingspann 109–134 cm; svenska fåglar av den mörkgrå formen med grå till gråbrun ovansida och ljus askgrå tvärvattring eller fläckning, vit undersida med fina mörka fläckar eller streck och en del tvärvattring på sidorna och byxorna; ungfåglar mörkt brungrå ovan och grovt längsstreckade under; breda vingar med rätt trubbiga spetsar; förväxlas med pilgrimsfalk och som ung med duvhök; risbon av korp, ibland av fjällvråk eller kungsörn; reviret hävdas från februari, ägg i april, 3,5 ägg i medel, ruvning 34–36 dygn, ungarna lämnar boet efter 47–49 dygn; ripor 67 procent av bytena i antal i Norrbotten, dalripa vanligast, i sämre riptillgång fler änder och vadare som gräsand, kricka och småspov; smågnagare som lämmel; vuxna stannar i reviret året om, ungfåglar kan ses längs norska kusten och i södra Sverige på vintern; börjar häcka vid 2–3 år; risk för skadskjutning och blyförgiftning i samband med ripjakt, boplundring och förföljelse; fredad och statens vilt), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • Wikipedia, Jaktfalk, avsnittet Utseende (könen lika, honan något större; ljust grå fåglar på Island och en vit form på Grönland), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar