Hoppa till innehållet

Rovfåglar

Kungsörn

Vetenskapligt namn: Aquila chrysaetos

Vår näst största rovfågel och den enda fågeln bland de stora rovdjuren. Kungsörnen är fredad och statens vilt.

Kungsörn
Kungsörn

Snabbfakta

  • Vår näst största rovfågel, 1,9–2,25 meter mellan vingspetsarna
  • Gyllene nacke i alla åldrar
  • Ungfåglar har vita vingfält och vit stjärtbas med svart ändband, vuxen dräkt vid runt sex år
  • Honan är större än hanen
  • Bo i grov tall eller klippbrant, i fjällen, norrlandsskogarna och på Gotland
  • Fredad och statens vilt
  • Rödlistan 2025: nära hotad (NT)
  • Skyddsjakt prövas av Naturvårdsverket

Kungsörnen är vår näst största rovfågel, efter havsörnen. Den häckar framför allt i fjällen och de norrländska skogarna men finns i dag i nästan hela landet. Kungsörnen är fredad och statens vilt, och som enda fågel räknas den till de stora rovdjuren i rovdjursförvaltningen. Som jägare behöver du kunna skilja den från havsörnen och veta vad du gör om du hittar en död örn.

Kännetecken

  • Stor och mörkbrun, ungefär 90 centimeter lång med 1,9–2,25 meter mellan vingspetsarna. Vikten ligger mellan tre och drygt sex kilo.
  • Gyllengul till ljust rödbrun nacke i alla åldrar.
  • Långa vingar som är smalare in mot kroppen, så att bakkanten blir svagt S-formad.
  • Lång stjärt som är rak i änden.
  • Sedd framifrån seglar den med vingarna lyfta i ett grunt V.
Kungsörn i flykt
Kungsörn i flykt
Kungsörn, huvud i profil
Kungsörn, huvud i profil

Kön och ålder

Hane och hona har samma dräkt. Honan är större och väger omkring fem kilo, hanen fyra. När ett par flyger ihop syns storleksskillnaden tydligt.

Åldern läser du av på det vita. En ung kungsörn är mörk med stora vita fält i vingarna och vit stjärt med brett svart ändband. I de två första dräkterna är det vita jämnt och skarpt avgränsat. Örnen byter bara ungefär en tredjedel av ving- och stjärtpennorna per år, så det vita krymper gradvis och blir hackigt av mörka fjädrar. Naturvårdsverket räknar örnen som subadult, alltså inte fullvuxen, från andra till sjätte dräkten. Som vuxen räknas den först i sjunde dräkten, när den är runt sex år. Den vuxna örnen är helt mörk med grå inslag i vingar och stjärt.

Kungsörn, ungfågel i flykt
Kungsörn, ungfågel i flykt
Kungsörn, ungfågel som lyfter
Kungsörn, ungfågel som lyfter

Läten

Kungsörnen hörs sällan. Hanens läte påminner om en falks, och honan har ett visslande läte. På sommaren kan du höra ungarna tigga mat vid boet. I fält känner du därför igen kungsörnen på formen och dräkten, inte på lätet.

Förväxlingsarter

Den viktigaste förväxlingsarten är havsörn. Den är ännu större, med 1,95–2,50 meters vingbredd, och vingarna är breda och raka som en planka. Havsörnen håller dem platta när den seglar. Stjärten är kort och kilformad, och den långa halsen och den mycket kraftiga näbben gör att huvudet sticker långt fram. Vuxna havsörnar har ljust huvud, gul näbb och vit stjärt. Unga havsörnar har mörkt huvud, svart näbb och övervägande mörk stjärt.

En enkel regel för stjärten: vit bas med svart ändband betyder ung kungsörn, helvit kort kil betyder gammal havsörn. Fler skillnader finns under kungsörn och havsörn.

Ormvråk och fjällvråk är mycket mindre. Kungsörnens vingbredd är ungefär 70 procent större än ormvråkens, men när fågeln seglar högt och det inte finns något att jämföra med är storleken svår att bedöma. Fjällvråken har vit stjärt med mörkt ändband, precis som en ung kungsörn. Fjällvråken har också ljus undersida med mörk mage och mörka fläckar vid vingknogen, och den ryttlar ofta, det vill säga står stilla i luften med fladdrande vingar.

Spår och tecken

Boet är ett stort risbo, ofta en och en halv meter i diameter. Det ligger i en grov tall eller i en klippbrant med utsikt över terrängen, och i träd sällan i toppen. Nästan alla boträd är tallar, i Norrland ofta 200 år eller äldre. Paret har för det mesta flera bon i reviret. Färska gröna kvistar i ett bo visar att det är påbyggt för året.

Under senvintern, framför allt i februari och mars, spelflyger paret över reviret med djupa dykningar och stigningar över samma punkt. Hittar du rester av en fågel som har plockats kan viltspår hjälpa dig att se om det var en rovfågel eller ett däggdjur.

Levnadssätt

Paret håller samma revir år efter år. Honan lägger ett eller två ägg i mars eller början av april, och oftast blir bara en unge stor. Den är som regel flygfärdig i andra halvan av juli. Unga örnar är dåliga jägare, och många dör de första åren.

Kungsörnen tar mest skogshare, tjäder, orre och ripor, i fjällen främst dalripa och fjällripa. På Gotland äter den bland annat igelkott, kanin och sjöfågel. Ofta ser du den söka av sluttningar på den sida som vinden blåser mot, där uppvinden bär den. Den äter också kadaver, och i renskötselområdet är renkalvar viktig föda för en del par, oftast döda men ibland levande.

Blyförgiftning har hittats hos ganska många kungsörnar, troligen från slaktrester efter vilt som skjutits med blyhagel eller blykulor. Lämnar du slaktrester i skogen är det ett skäl att välja blyfri ammunition.

Utbredning

Huvuddelen av beståndet finns i norra Sverige. Där häckar kungsörnen i fjällen och de angränsande barrskogarna, från norra Dalarna till finska gränsen, och i skogslandet från norra Värmland och Hälsingland upp till Torneälven. Längre söderut finns enstaka par i nästan alla landskap. Skåne, Småland och Gotland har lite större bestånd, och Gotland är i särklass tätast. Rödlistan 2025 räknar med ungefär 1 760 fåglar som kan föröka sig, och beståndet ökar. På vintern ses kungsörnar också i södra och mellersta Sverige, men nästan inga lämnar landet.

Jakt och status

Kungsörnen har ingen jakttid. Den har varit fredad sedan 1924, och fredningen gäller också ägg och bon (jaktlagen 3 §). Artskyddsförordningen förbjuder dessutom att avsiktligt förstöra eller skada bon och att avsiktligt störa örnarna, särskilt när de häckar och föder upp ungar, om störningen har väsentlig betydelse för bestånden. Se jakttider för de arter som får jagas.

Förordningen (2009:1263) räknar kungsörnen till de stora rovdjuren, tillsammans med björn, varg, järv och lo. Länsstyrelsen undersöker varje år hur många kungsörnar som finns i länet och var, och Naturvårdsverket granskar och fastställer resultatet. Till skillnad från de fyra däggdjuren har kungsörnen ingen miniminivå.

Inom renskötselområdet undersöker länsstyrelsen varje år, efter samråd med samebyarna, om kungsörn finns i samebyns betesområde. Skador som kungsörn gör på ren ersätts av Sametinget. Regeringen bestämmer ett totalbelopp för björn och kungsörn, och Sametinget fördelar det mellan samebyarna efter betesområdenas areal (viltskadeförordningen 5, 8 och 8 b §§).

Skyddsjakt på örn prövas av Naturvårdsverket, efter ansökan från den som riskerar att drabbas av skada eller på verkets eget initiativ (jaktförordningen 23 b och 24 §§). Jakten får bara tillåtas om problemet inte går att lösa på något annat lämpligt sätt och om den inte hindrar att arten klarar sig på lång sikt, det som lagen kallar gynnsam bevarandestatus (23 a §). Naturvårdsverket får lämna över besluten om kungsörn till länsstyrelsen (24 a §). Men det beslut om överlämnande som gäller 1 juli 2026–30 juni 2029 tar bara upp björn, järv, lodjur och varg. I dag är det därför Naturvårdsverket som beslutar om skyddsjakt på kungsörn. Djurägarens rätt att döda ett rovdjur som angriper tamdjur (28 §) gäller inte örnar.

Örnar är statens vilt (33 §). Hittar du en död kungsörn, tar hand om en skadad eller dödar en av misstag ska du snarast anmäla det till polisen och tala om var och när det hände (36 och 37 §§). Polisen ser sedan till att örnen tas om hand (38 §). Får markägaren, arrendatorn eller jakträttshavaren veta att en örn har hittats eller tagits om hand på marken, ska de se till att det är anmält eller anmäla själva. Har du kört på en örn med bil ska du märka ut platsen och ringa polisen (40 §).

Att skjuta en kungsörn är jaktbrott. När straffen för grovt jaktbrott skärptes 2001 var den olagliga jakten på bland annat kungsörn ett av skälen (prop. 2000/01:57). När domstolen bedömer om brottet är grovt tittar den bland annat på om viltet är hotat, sällsynt eller på annat sätt särskilt skyddsvärt (jaktlagen 44 §). Läs mer under jaktbrott. När döda örnar har röntgats på Naturhistoriska riksmuseet har 14 procent haft metallfragment i kroppen. De hade blivit påskjutna utan att dö direkt.

Inför provet

  • Kungsörnen är fredad och statens vilt. En död örn anmäls till polisen.
  • Som enda fågel räknas kungsörnen till de stora rovdjuren i rovdjursförvaltningen.
  • Skyddsjakt prövas av Naturvårdsverket. Verket får lämna över besluten till länsstyrelsen men gör det inte i dag.
  • Ung kungsörn: vita vingfält och vit stjärt med svart ändband. Vuxen: mörk med gyllene nacke.
  • Havsörnen har kort kilformad stjärt och breda raka vingar. Kungsörnen har lång stjärt och vingarna i grunt V.
  • Samebyarna får ersättning för de skador kungsörnen gör på ren.

Vanliga frågor

Är kungsörnen fredad?

Ja. Kungsörnen har ingen jakttid och har varit fredad i Sverige sedan 1924. Den är också statens vilt, så en död kungsörn tillfaller staten och ska anmälas till polisen.

Får man skjuta en kungsörn som tar ren eller lamm?

Nej, inte på egen hand. Rätten för en djurägare att döda ett rovdjur som angriper tamdjur gäller bara björn, varg, järv och lo. För kungsörn krävs ett beslut om skyddsjakt, och det prövas av Naturvårdsverket.

Hur skiljer man kungsörn från havsörn?

Kungsörnen har lång stjärt och vingar som är smalare in mot kroppen, och den seglar med vingarna i ett grunt V. Havsörnen har breda, raka vingar, kort kilformad stjärt och stort huvud med kraftig näbb. Den vuxna havsörnen har dessutom vit stjärt.

Vad gör jag om jag hittar en död kungsörn?

Anmäl fyndet till polisen så snart du kan och tala om var och när du hittade örnen. Kungsörnen är statens vilt, så den tillfaller staten och du får inte behålla den.

När får kungsörnen vuxen dräkt?

Vid ungefär sex års ålder. Unga kungsörnar har vita fält i vingarna och vit stjärtbas, och det vita minskar för varje år tills örnen räknas som vuxen i sin sjunde dräkt.

Känner du igen kungsörn?

4 bilder på kungsörn och havsörn. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat, fredningen gäller också ägg och bon), 26 § 1 b och 45 § (böter för den som inte anmäler statens vilt) och 44 § (vad som gör ett jaktbrott grovt), lydelse SFS 2026:832: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a, 23 b, 24 och 24 a §§ (skyddsjakt på örn prövas av Naturvårdsverket, villkoren för skyddsjakt, Naturvårdsverket får överlämna besluten om kungsörn till länsstyrelsen) och 28 § (gäller bara björn, varg, järv och lo), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (örnar är statens vilt), 36–38 §§ (anmälan till Polismyndigheten med plats och tid, markägarens, arrendatorns och jakträttshavarens skyldighet att se till att anmälan görs) och 40 § (örn vid sammanstötning med motorfordon), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn 1 § (stora rovdjur), 4–5 §§ (miniminivåer bara för björn, varg, järv och lo) och 8–9 §§ (årlig rovdjursinventering, länsstyrelsen undersöker efter samråd med samebyarna om kungsörn finns i betesområdet), lydelse SFS 2022:1373: riksdagen.se
  • Viltskadeförordning (2001:724) 3–6, 8, 8 b och 9 §§ (Sametingets ersättning till samebyar för skador av kungsörn på ren, totalbelopp som fördelas efter betesområdenas areal), lydelse SFS 2024:671: riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon och mot att avsiktligt störa dem, särskilt under häcknings- och uppfödningsperioden, om störningen har väsentlig betydelse för populationen), samma förbud i lydelserna SFS 2026:230 och SFS 2026:1504: riksdagen.se
  • Naturvårdsverket, beslut 2026-06-04 (NV-26-044294) om att överlämna skyddsjakt på björn, järv, lodjur och varg till länsstyrelserna 1 juli 2026–30 juni 2029, kungsörn ingår inte: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, Inventering kungsörn, inventeringsmetodik för stora rovdjur version 3.0, maj 2024 (adult från sjunde dräkten, subadult andra till sjätte dräkten, honan större än hanen, ruggning, spelflykt, påbyggda bon): naturvardsverket.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: kungsörn Nära hotad (NT D1), 1 760 (1 460–2 100) reproduktiva individer, ökande, utbredning: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta om kungsörn: mått och dräkter (granskad 2021-11-19), utbredning, ekologi, boträd, föda, unga örnar dåliga jägare, fredad sedan 1924 och 14 procent metallfragment vid röntgen på Naturhistoriska riksmuseet (åtgärder, granskade 2026-02-28), hot och blyförgiftning (granskad 2021-11-19): artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta om havsörn: vingbredd 195–245 cm, kort kilformad stjärt, lång hals, kraftig näbb, vuxen dräkt vid 4–5 år (granskad 2022-01-07): artfakta.se
  • Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för havsörn 2009–2013, rapport 5938 (kroppslängd 80 till cirka 100 cm, vingspann 195–250 cm), granskad 2026-10-24: assets.artdatabanken.se
  • Kungsörn Sverige, Om kungsörn (vikt hos hane och hona, läten, ungfåglar med vita fält upp till sex år), hämtad 2026-10-19: kungsorn.se
  • Kungsörn Sverige och Club300, Åldersbestämning av kungsörn, illustrationer Martin Tjernberg (dräkt 1–7): kungsorn.se
  • BTO News, Winter 2017, How to identify winter raptors (kungsörnens smala vingbas, S-formade bakkant, långa stjärt och vingar i grunt V, söker av sluttningar på den sida vinden blåser mot och utnyttjar uppvinden, havsörnens breda platta vingar, korta kilformade stjärt och kraftiga näbb, vingbredd cirka 70 procent större än ormvråkens), hämtad via web.archive.org 2026-10-21: bto.org
  • RSPB, Rough-legged buzzard (fjällvråkens vita stjärt med mörkt ändband, mörka mage och ryttlande), hämtad 2026-10-19: rspb.org.uk
  • Prop. 2000/01:57 Sammanhållen rovdjurspolitik, avsnitt 6.4.2 (jaktbrotten mot bland annat kungsörn som skäl för skärpta straff): riksdagen.se

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om rovfåglar