Rovfåglar
Lärkfalk
Vetenskapligt namn: Falco subbuteo
En smal och snabb sommarfalk som fångar insekter och småfåglar i luften, ofta nära vatten. Den är fredad, livskraftig (LC) och hör till statens vilt.

Snabbfakta
- Storlek: som en tornfalk, 29–35 cm
- Vikt: drygt 200 gram
- Häckar: i gamla kråkfågelbon, ofta i tallar
- Föda: stora insekter och småfåglar som fångas i luften
- Flytt: sommarfågel som övervintrar i Afrika
- Status: fredad, statens vilt och livskraftig (LC)
- Vetenskapligt namn: Falco subbuteo
Lärkfalken är en smal sommarfalk som jagar trollsländor och svalor i luften, gärna över sjöar och myrar. Den är fredad och saknar jakttid, och som alla falkar räknas den till statens vilt. Som jägare behöver du kunna skilja den från pilgrimsfalken och de andra små falkarna och veta vad du gör med en död fågel.
Kännetecken
- Ungefär tornfalkens storlek, runt 29–35 cm lång och med ett vingspann kring 70–84 cm. Den väger drygt 200 gram.
- Långa, smala och skarpt spetsiga vingar och en kort stjärt. Siluetten liknar en skära.
- Mörkt skiffergrå ovansida och ljus undersida med kraftiga mörka längsstreck.
- Vita kinder, en svart ögonmask och en svart mustasch under ögat.
- Rödbruna fjädrar på benen och under stjärten, ofta kallade byxor. Det är ett bra kännetecken på en sittande vuxen fågel.

Kön och ålder
Man talar om hane, hona och ungfågel. Ungfågeln är brunare ovantill med ljusa fjäderkanter och har krämfärgad, streckad undersida men saknar de röda byxorna. Ser du en lärkfalk utan rött på benen på sensommaren är det troligen en årsunge. Arten häckar för första gången vid två års ålder.

Läten
Det vanligaste lätet är en snabb och ihållande serie, ungefär "kju-kju-kju-kju".
Förväxlingsarter
Pilgrimsfalken är den du lättast tar fel på, eftersom båda har svart mustasch. En vuxen pilgrimsfalk är grå ovantill, har tvärränder på undersidan i stället för längsstreck och saknar röda byxor. Svårast är den unga pilgrimsfalken, som är brun ovantill och streckad under precis som en ung lärkfalk. Då får du gå på storleken och den betydligt kraftigare kroppen. Läs mer på sidan om pilgrimsfalk.
Tornfalken är lika stor men har rödbrun rygg, längre stjärt och bredare vingar. Den står gärna still i luften över gräsmark och spanar efter sork, medan lärkfalken tar sina byten i fri flykt.
Stenfalken är mindre och jagar oftast lågt över marken. Lärkfalken kretsar ofta högt upp.
På håll kan lärkfalken också misstas för en stor tornseglare, eftersom siluetten i flykten är så lik.
Ingen av de här falkarna har jakttid, så en felbestämning ändrar inte vad du får göra. Däremot behöver du känna igen dem för att veta vad som gäller om du hittar en död falk.
Spår och tecken
Lärkfalken bygger inget eget bo. Den lägger ofta äggen i ett gammalt kråkfågelbo, gärna i en hög tall med öppen mark omkring. Kullen är oftast två eller tre ägg, och honan ruvar i ungefär fyra veckor. Ser du en falk som för en trollslända från foten till näbben mitt i flykten är det nästan säkert en lärkfalk.
Levnadssätt
Lärkfalken jagar i luften och tar både insekter och småfåglar i flykten. Stora insekter, framför allt trollsländor, äter den ofta medan den flyger. Ungarna matas med småfåglar som svalor och lärkor. Den är en sommarfågel här, och de svenska lärkfalkarna övervintrar i Afrika.
Utbredning
Lärkfalken häckar över stora delar av landet, i dungar och skogsmark nära sjöar, myrar, vattendrag och kust, men också i slättbygd. Den saknas i fjällen och är fåtalig i Norrlands inre skogsland och i sydvästra Sverige. SLU Artdatabanken skattar beståndet till omkring 6 800 könsmogna fåglar.
Jakt och status
Lärkfalken är fredad enligt 3 § jaktlagen, och det gäller också ägg och bon. Den finns varken i bilaga 1 (allmän jakttid) eller bilaga 4 (skyddsjakt på eget initiativ) till jaktförordningen, och inte heller i de nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027. Från 1 november 2026 förbjuder också artskyddsförordningen att du avsiktligt dödar eller fångar fågeln eller förstör boet, även vid jakt. Fram till dess undantar förordningen jakt, och då är det jaktlagens regler som gäller. I Rödlistan 2025 är den livskraftig (LC).
Falkar hör till statens vilt enligt 33 § jaktförordningen. En lärkfalk som hittas död, tas om hand eller dödas under fredning tillfaller alltså staten. Det ska anmälas till polisen så snart det går (36 §). Markägaren, arrendatorn och jakträttshavaren ska också förvissa sig om att fyndet har anmälts.
Skyddsjakt på en enskild lärkfalk kan bara ske med tillstånd från länsstyrelsen (29 §), och villkoren i 23 a § måste vara uppfyllda. Gäller det jakt för att begränsa ett bestånd som riskerar att orsaka allvarlig skada (7 § jaktlagen) prövar Naturvårdsverket frågan, eftersom lärkfalken är en rovfågel (24 §). Mer om regelverket står på sidan om jaktlagen.
Inför provet
- Saknar jakttid och får inte skyddsjagas utan tillstånd.
- Hör till statens vilt, och en död lärkfalk anmäls till polisen.
- Rödbruna byxor, längsstreckad undersida och svart mustasch.
- Vuxna skiljs från pilgrimsfalken på storlek och undersidans teckning, ungfåglar främst på storlek och kroppsform.
- Flyttfågel som jagar trollsländor och småfåglar i luften.
Vanliga frågor
Är lärkfalken fredad?
Ja. Lärkfalken har ingen jakttid och står inte bland de fåglar du får skyddsjaga på eget initiativ. Fredningen gäller också boet och äggen.
Vad gör jag om jag hittar en död lärkfalk?
Ring polisen och anmäl fyndet så snart det går. Falken räknas till statens vilt och ska inte tas med hem.
Hur skiljer man lärkfalk från tornfalk?
Lärkfalken har längre och smalare vingar, kortare stjärt och rödbruna byxor. Tornfalken står still i luften (ryttlar) över gräset och spanar efter sork, medan lärkfalken fångar insekter och småfåglar i flykten.
Är lärkfalken en flyttfågel?
Ja. Den häckar i Sverige på sommaren och tillbringar vintern i Afrika.
Känner du igen lärkfalk?
5 bilder på lärkfalk, pilgrimsfalk, tornfalk och stenfalk. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av beslut med stöd av den, fredningen omfattar också ägg och bon), lydelse SFS 2026:832, 2 § (som jakt räknas att fånga eller döda vilt och att göra ingrepp i bon), och 7 § (beslut om jakt när ett viltbestånds storlek ger påtagliga risker för allvarliga skador), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både dagens och de som gäller från 1 juli 2027 (lärkfalk saknas i alla, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på eget initiativ), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 23 a § (förutsättningarna för beslut om jakt på vilda fåglar), lydelse SFS 2026:835, och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn och bestämmer i beslutet hur ett fångat eller dödat djur av en art i 33 § ska hanteras): data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 24 § (frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen efter rovfåglar och ugglor prövas av Naturvårdsverket, andra fall av länsstyrelsen), lydelse SFS 2011:645: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (falkar är statens vilt och tillfaller staten om de omhändertas, påträffas döda eller dödas när de är fredade), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (anmälan till Polismyndigheten snarast möjligt, oberoende av vem djuret tillfaller; markägare, arrendator och jakträttshavare ska förvissa sig om att anmälan är gjord), lydelse SFS 2014:1232: data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt döda eller fånga vilda fåglar och att förstöra eller skada deras bon och ägg; i lydelsen SFS 2026:230, som gäller till 31 oktober 2026, gäller förbudet inte jakt efter fåglar, i lydelsen SFS 2026:1504 från 1 november 2026 är det undantaget borta); lärkfalk saknas i bilaga 1, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: lärkfalk livskraftig (LC), cirka 6 800 (4 800–8 600) reproduktiva individer, häckar i dungar och skogsmark vid sjöar, kärr, myrar, vattendrag, havsvikar och kustöar men också i slättbygd långt från vatten, finns över stora delar av landet men saknas i fjällen och är fåtalig i Norrlands inre skogsland och i sydvästra Sverige, inga tecken på betydande förändring, granskad 2026-10-22: artfakta.se
- RSPB: lärkfalk (tornfalkens storlek men längre, skarpt spetsiga vingar och kortare stjärt, skärformad siluett som en stor seglare, skiffergrå ovansida, ljus undersida med mörka streck, vita kinder, svart mustasch och ögonmask, rödbruna byxor, ungfågeln brunare och utan röda byxor; tar svalor och trollsländor i luften och för bytet från foten till näbben i flykten; stenfalken flyger oftast lågt medan lärkfalken ofta kretsar högt), granskad 2026-10-22: rspb.org.uk
- BTO BirdFacts: lärkfalk (vikt cirka 211 g, kull oftast 2–3 ägg, ruvning cirka 28 dagar mest av honan, ungarna flygga efter 29–34 dagar, häckar första gången vid två års ålder; äter ofta små byten i flykten), granskad 2026-10-22: bto.org
- Wikipedia, Lärkfalk (29–35 cm och vingspann 70–84 cm, vanligaste lätet ett ihållande kju-kju-kju enligt Svensson m.fl., Fågelguiden 2009; bon ofta i övergivna kråkfågelbon i höga tallar enligt Wahlberg 1993; den svenska populationen övervintrar i Afrika), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
- Wikipedia, Pilgrimsfalk (den unga pilgrimsfalken är mycket brunare ovanpå än den gamla och har streckad snarare än vattrad undersida), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 22 oktober 2026.


