Hoppa till innehållet

Viltkunskap

Grävling

Vetenskapligt namn: Meles meles

Ett kraftigt och nattaktivt mårddjur som lever i stora gryt och känns igen på det svartvitt randiga huvudet.

Porträttet handlar om hur grävling lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.

Grävling
Grävling
Grävling
Grävling
Grävling
Grävling
Grävling i höstlöv
Grävling i höstlöv
Vikt
8–17 kg, tyngst på hösten
Längd
65–90 cm
Livslängd
Upp till cirka 15 år
Jakt
Jaktbar under allmän jakttid i hela landet
Status
Livskraftig (LC)

Grävlingen är, efter järven, Sveriges största mårddjur. Den syns sällan eftersom den rör sig på natten, men dess gryt, stigar och bökade gropar är lätta att hitta för den som vet vad man ska titta efter. Grävlingen jagas både vid grytet och med ställande hund, och den är ett vanligt inslag i frågor om jaktmedel på teoriprovet.

Utbredning och livsmiljö

Grävlingen finns över större delen av Sverige men saknas i fjällen och på Gotland. Jaktåret 2024/25 sköts omkring 19 000 grävlingar, och arten bedöms som livskraftig i Rödlistan 2025. Grävlingen trivs i lövskog och blandskog nära odlingsmark, gärna i sluttningar med lös jord som är lätt att gräva i.

Gryt och familjeliv

Grävlingen bor i gryt som den gräver själv. Ett gammalt gryt kan ha använts i generationer och bestå av ett system av gångar och kamrar med många ingångar. Framför ingångarna ligger stora högar av uppkastad jord och sten. Grävlingen bär in gräs, mossa och löv som bäddmaterial och vädrar det ibland utanför grytet.

Flera grävlingar kan dela på ett gryt, och de lever då i en familjegrupp. Räv och mårdhund använder ibland delar av samma gryt.

Vintervila

På vintern går grävlingen i vintervila. Den håller sig i grytet under de kallaste månaderna, sänker ämnesomsättningen och lever på det fett den har byggt upp under hösten. Vintervilan är inte en äkta vinterdvala som hos igelkotten, och grävlingen kan vakna och gå ut under milda perioder. Hur länge vilan varar beror på hur långt norrut grävlingen lever och hur kall vintern är.

Föda

Grävlingen är allätare. Daggmaskar är en mycket viktig födokälla, och grävlingen letar efter dem på fuktiga ängar och gräsmattor om natten. Den äter också insektslarver, getingbon, sniglar, smådjur, ägg, säd, frukt och bär. På hösten äter den mycket för att bygga upp fettreserver inför vintern och kan då bli betydligt tyngre än på våren.

Grävlingen kan göra skador genom att böka i gräsmattor och äta av grödor, och den tar ägg och ungar av markhäckande fåglar.

Fortplantning

Grävlingen parar sig framför allt på våren och sommaren. Ägget utvecklas inte direkt utan vilar till vintern. Det kallas fördröjd fosterutveckling. Ungarna föds i grytet på senvintern, oftast två eller tre, och kommer ut ur grytet först på våren när de är några månader gamla.

Spår och tecken

  • Spåret är brett, med fem tår i en svag båge och långa klomärken framför. Det kan påminna om ett litet björnspår.
  • Grytet med stora jordhögar och upptrampade gångar är det tydligaste tecknet.
  • Latriner, små gropar där grävlingen lägger sin spillning, ligger nära grytet och längs revirgränser.
  • Nedtrampade stigar leder från grytet till födoplatserna.
  • Små koniska gropar i gräsmattor och ängar visar var grävlingen har grävt efter maskar och larver.

Jakt

Grävlingen har samma allmänna jakttid i hela landet, från sensommaren in på vintern. Exakta datum finns under jakttider. En grävling som kommer in på en gård eller i en trädgård och kan orsaka skada får också jagas året runt som skyddsjakt.

De vanligaste jaktformerna är:

  • Grytjakt med tax eller terrier. Hunden går in i grytet och skäller på grävlingen, som sällan lämnar grytet. Jägaren gräver sig ned till platsen och avlivar grävlingen där.
  • Jakt med ställande hund ovan jord, där hunden håller grävlingen kvar tills jägaren kommer fram. Hund som förföljer grävling får användas från slutet av augusti.
  • Vakjakt vid grytet eller vid platser där grävlingen söker föda. Fast belysning från väg eller byggnad som har satts upp för något annat än jakten får användas.

Grävling får skjutas med hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 och med kulpatron av klass 1, 2 eller 3. Vid jakt under jord, vid gryt eller lya och vid jakt med ställande hund får även klass 4 och enhandsvapen i kaliber .22 användas (NFS 2023:8). Ficklampa får användas vid jakt vid gryt och när grävlingen ska avlivas vid jakt med ställande hund.

Köttet

Grävling kan bära trikiner, även om det är ovanligt i dag. Om du vill äta köttet är det säkrast att låta trikinundersöka det, och om det inte är provat ska det genomstekas.

Läs mer om räven som ofta delar gryt med grävlingen, om jakt med hund och om reglerna för pistol vid grävlingsjakt.

Alla arter i viltkunskap