Hoppa till innehållet

Viltkunskap

Varg

Vetenskapligt namn: Canis lupus

Ett av de fyra stora rovdjuren i Sverige, återetablerat sedan 1980-talet och klassat som starkt hotat i Rödlistan 2025.

Porträttet handlar om hur varg lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.

Varg
Varg
Varg i vinterpäls
Varg i vinterpäls
Varg, unge
Varg, unge
Varg i sommarpäls
Varg i sommarpäls
Vikt
30–50 kg
Längd
1–1,5 m utan svans
Livslängd
Sällan över 10 år i det vilda
Jakt
Fredad, licensjakt och skyddsjakt efter beslut
Status
Starkt hotad (EN)

Vargen väcker starkare känslor än något annat svenskt vilt. För vissa är den en symbol för vildmark, för andra ett hot mot tamdjur, jakthundar och jakt. För dig som jägare är det viktigt att kunna artens biologi och de regler som styr när och hur vargar får fällas.

Från utrotad till återetablerad

Vargen var i praktiken utrotad i Sverige på 1960-talet. I början av 1980-talet etablerade sig ett vargpar i Värmland, och från det och några senare invandrare från Finland och Ryssland har dagens skandinaviska stam vuxit fram. Eftersom stammen grundades av så få djur är inaveln ett stort problem.

Inventeringen vintern 2023/24 visade omkring 375 vargar i Sverige. Vintern 2025/26 beräknades antalet till omkring 355. I Rödlistan 2025 klassas vargen som starkt hotad, framför allt på grund av det låga antalet könsmogna djur och att stammen väntas minska.

Revir och familjeliv

Vargen lever i familjegrupper. En flock består oftast av ett föräldrapar och deras ungar från de senaste åren. Paret markerar och försvarar ett revir som i Skandinavien ofta är omkring 1 000 kvadratkilometer stort. Vargarna rör sig långt och kan förflytta sig flera mil på ett dygn.

De flesta unga vargar lämnar familjen vid ett eller två års ålder och vandrar iväg för att hitta en partner och ett eget revir. Under vandringen kan de dyka upp långt från kända revir, även i södra Sverige.

Vargen kommunicerar med ylande, doftmarkeringar och kroppsspråk. Ylandet hörs långt, särskilt på vintern.

Föda

I Sverige lever vargen framför allt på älg. Rådjur, bäver, hare och fåglar ingår också, och inom renskötselområdet tar den ren. Vargen jagar ofta i grupp och väljer gärna kalvar och försvagade djur. Ett byte kan räcka flera dagar, och flocken återvänder till kadavret tills det är uppätet.

Vargar angriper ibland tamdjur, särskilt får, och jakthundar som jagar i vargrevir löper risk att bli angripna. Därför är kunskap om var vargarna finns viktig för hundägare.

Fortplantning

Parningen sker på senvintern, oftast i februari och mars. Valparna föds i en lya i april eller maj, oftast fyra till sex stycken. Hela familjen hjälper till att föda upp dem. Under sommaren flyttar valparna till så kallade mötesplatser där de lämnas medan de vuxna jagar.

Spår och tecken

  • Spåret liknar en stor hunds, med fyra tår och klor som syns. Det är mer avlångt och tårna är mer samlade än hos de flesta hundar.
  • Vargar går ofta i trav i en rak och bestämd linje, och i snö sätter de ofta bakfoten i framfotens spår.
  • Flera vargar som går i samma spår kan se ut som en enda.
  • Urinmarkeringar och skrapmärken syns på framträdande platser längs stigar och vägar.
  • Rivna älgar med stora mängder uppätet kött och spridda ben kan vara vargbyten.

Jakt

Vargen är fredad och har ingen allmän jakttid. Den får bara fällas efter beslut om licensjakt eller skyddsjakt. Naturvårdsverket kan överlåta åt länsstyrelserna att besluta om licensjakt, och besluten överklagas ofta. Licensjakten 2026 stoppades av domstol innan den hann börja.

Den som fäller eller skjuter på en varg ska anmäla det till länsstyrelsen utan dröjsmål och senast samma dag (jaktförordningen 5 b §). Varg får bara skjutas med kulpatron av klass 1, och halvautomatiska kulgevär får ha högst två patroner i magasinet. En särskilt tränad eftersökshund ska kunna vara på skottplatsen inom två timmar.

Om en varg angriper tamdjur får djurets ägare eller vårdare under vissa förutsättningar döda den, om det inte går att skrämma bort den eller avvärja angreppet på annat sätt (jaktförordningen 28 §). Även någon annan i jaktlaget får ingripa för att skydda en jakthund som används vid jakten (28 a §).

Förvaltning

Vargen förvaltas regionalt i förvaltningsområden där länsstyrelserna har ansvar för inventering, skyddsjakt och dialog med berörda. Riksdagen och regeringen sätter de övergripande målen, och för att stammen ska ha gynnsam bevarandestatus finns ett referensvärde för lägsta antal vargar. Värdet sänktes 2025 från 300 till 170 vargar, ett beslut som är omstritt. Vargar inventeras varje vinter, främst genom spårning och DNA-analys.

Läs mer om lodjuret, om björnen och om hur du skiljer varg från hund i uppslagsverket.

Alla arter i viltkunskap