Hoppa till innehållet

Viltkunskap

Rådjur

Vetenskapligt namn: Capreolus capreolus

Sveriges vanligaste hjortdjur, utbrett i nästan hela landet och ett av de djur som flest jägare möter.

Porträttet handlar om hur rådjur lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.

Rådjursbock (råbock)
Rådjursbock (råbock)
Rådjurshona (råget)
Rådjurshona (råget)
Rådjurskid
Rådjurskid
Råget i vinterdräkt
Råget i vinterdräkt
Vikt
20–30 kg
Längd
95–135 cm
Livslängd
Sällan över 10 år
Jakt
Jaktbar under allmän jakttid
Status
Livskraftig (LC)

Rådjuret är vårt minsta hjortdjur men också det vanligaste. Det finns från Skåne till Norrland, i skogsbygder, odlingslandskap och villaträdgårdar. För många jägare är rådjuret den första art de jagar, och på teoriprovet kommer det gärna frågor om rådjurens brunst och om reglerna för bockjakten.

Utbredning och livsmiljö

Rådjur finns över större delen av Sverige men saknas i fjällen. De trivs bäst i ett omväxlande landskap där skog, åkrar, hyggen och kantzoner ligger blandade. Där hittar de både skydd och den varierade föda de behöver. Stora sammanhängande barrskogar med djup snö är sämre, och i norra Sverige är tätheten lägre och stammen mer beroende av hur hårda vintrarna är.

Stammen växte mycket kraftigt under 1980- och 1990-talen och har sedan minskat. I Rödlistan 2025 beräknas beståndet till omkring 375 000 djur och arten bedöms som livskraftig.

Levnadssätt

Rådjuret är mest aktivt i gryning och skymning. Under sommarhalvåret håller bocken ett revir som han markerar genom att feja mot buskar och småträd och skrapa i marken med frambenen. Vintertid samlas rådjuren ofta i mindre grupper på platser med bra föda.

Ett rådjur som blir oroligt skäller, ett kort och hest läte som kan påminna om en hund. När det flyr syns den vita bakdelen, spegeln, tydligt.

Föda

Rådjuret är mycket kräset med vad det äter. Det väljer lättsmälta och näringsrika växtdelar: örter, knoppar, skott, löv, bär och svamp. På vintern äter det ris, knoppar och gröna växter som det kan hitta under snön. Magen är inte gjord för stora mängder grovt foder. Den som utfodrar rådjur ska därför inte ge dem stora mängder torrt hö eller ensidigt foder.

Brunst och fördröjd fosterutveckling

Rådjurens brunst infaller ungefär från mitten av juli till mitten av augusti, mycket tidigare än för andra svenska hjortdjur. Bocken driver geten i ringar och åttor, och de lämnar ofta upptrampade spår efter sig.

Efter parningen ligger det befruktade ägget vilande i livmodern. Det fäster och börjar utvecklas först kring årsskiftet. Det kallas fördröjd fosterutveckling och gör att kiden föds i maj och juni, när det finns gott om föda. Geten får oftast två kid. De första veckorna ligger kiden gömda i gräset och lämnas ensamma långa stunder medan geten betar i närheten. Den som hittar ett kid ska låta det ligga.

Bocken fäller hornen på hösten eller förvintern. Nya horn växer under vintern täckta av bast och fejas rena på våren.

Spår och tecken

  • Klövspåret är litet och smalt, några centimeter långt, med spetsiga klövar.
  • Spillningen består av små, mörka och avlånga kulor som ofta ligger i en samlad hög.
  • Fejade småträd och buskar med avskavd bark visar var en bock har markerat sitt revir.
  • Skrapmärken i marken under sommaren är ett annat revirtecken.
  • Legor, nedtryckta liggplatser i gräs eller snö, syns ofta i skogsbryn.

Jakt

Rådjur får jagas under allmän jakttid, utan licens. Jakten är uppdelad i flera perioder. Hornbärande djur får jagas på sensommaren och tidigt på hösten och under en period på försommaren, och kid från tidig höst. Under de perioderna är bara smyg- eller vaktjakt tillåten. Därefter får alla rådjur jagas under hösten och vintern. Exakta datum finns under jakttider.

Hund som förföljer rådjur får användas först från oktober. Rådjur får jagas från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång, och den sista timmen bara som smyg- eller vaktjakt.

Rådjur får skjutas med kulpatron av klass 1 eller 2. Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 är också tillåtet, liksom slugpatron i enkelpipigt hagelgevär för den som är behörig för klass 2 (NFS 2023:8). En särskilt tränad eftersökshund ska kunna vara på skottplatsen inom två timmar.

Förvaltning och viltolyckor

Rådjuret förvaltas lokalt. Det finns ingen licens eller tilldelning, så det är jakträttshavaren som bestämmer hur många djur som ska fällas. Antalet rådjur påverkas mycket av vintrarnas hårdhet, av predation från lo och räv och av hur landskapet ser ut.

Rådjuret är den art som oftast är inblandad i viltolyckor på svenska vägar. Föraren är skyldig att snarast märka ut olycksplatsen och underrätta polisen (jaktförordningen 40 §). Polisen kan sedan låta en eftersöksjägare spåra upp djuret.

Läs mer om brunsten, om smygjakt och om hur du skiljer bock, get och kid i uppslagsverket.

Alla arter i viltkunskap