Viltkunskap
Kronhjort
Vetenskapligt namn: Cervus elaphus
Sveriges näst största hjortdjur, känt för hjortens hornkrona och brunstbröl, med växande stammar i södra och mellersta Sverige.
Porträttet handlar om hur kronhjort lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.




- Vikt
- Hind 80–130 kg, hjort 150–250 kg
- Längd
- 1,6–2,5 m
- Livslängd
- Upp till cirka 15–20 år
- Jakt
- Jaktbar i skötselområden, i övrigt främst årskalv
- Status
- Livskraftig (LC)
Kronhjorten är efter älgen det största hjortdjuret i Sverige och i Europa. En vuxen hjort med full hornkrona är imponerande, och brölet under brunsten är ett av höstens mest karaktäristiska ljud i södra Sverige. Stammarna har ökat de senaste decennierna, och med dem både jaktmöjligheterna och skadorna på skog och gröda.
Utbredning och livsmiljö
Kronhjorten finns lokalt i Götaland och södra Svealand och på några isolerade platser i Norrland. Jaktåret 2024/25 fälldes drygt 9 400 kronhjortar enligt länsstyrelsernas rapporter, och arten bedöms som livskraftig i Rödlistan 2025. Den ursprungliga svenska stammen fanns kvar i södra Skåne. Många av bestånden i övriga landet har sitt ursprung i djur som satts ut eller rymt ur hägn.
Kronhjorten trivs i mosaiklandskap där skog att gömma sig i ligger nära öppna marker att beta på. Den rör sig över stora områden och kan vandra långt mellan sommar- och vinterområden.
Levnadssätt
Kronhjorten är ett flockdjur. Större delen av året lever hindar, kalvar och unga djur i en grupp, medan de vuxna hjortarna går för sig själva eller i mindre ungkarlsgrupper. En äldre hind leder ofta flocken. Djuren är mest aktiva i gryning och skymning och är vaksamma, med mycket gott luktsinne och mycket god hörsel.
Namnen är viktiga att kunna. Hanen kallas hjort, honan hind och ungen kalv. Orden tjur och ko hör till älgen.
Föda
Kronhjorten betar mer gräs än älgen och rådjuret. Den äter gräs, örter, ris, skott och löv, och den betar gärna på åkrar och vallar. På vintern äter den mer ris, kvistar och bark. Hjortar och hindar skalar bark från gran och tall i långa strimlor, och det kan ge allvarliga skador i skogsbruket. Därför är kronhjortsförvaltningen ofta en avvägning mellan jaktintresse och skadenivåer.
Brunst och fortplantning
Brunsten pågår ungefär från mitten av september till mitten av oktober. Hjortarna söker sig till traditionella brunstplatser, samlar hindar omkring sig och försvarar dem mot andra hjortar. De bröler, markerar med urin och vältrar sig i gyttjehål. Strider mellan jämnstarka hjortar kan bli hårda. Under brunsten äter hjorten lite och kan tappa mycket i vikt.
Hinden går dräktig i ungefär åtta månader och föder en kalv i slutet av våren eller början av sommaren. Tvillingar är sällsynta. Kalven har vita fläckar de första månaderna och ligger gömd i vegetationen medan hinden betar.
Hjorten fäller hornen på senvintern och våren. Nya horn växer under sommaren täckta av bast och fejas rena i slutet av sommaren, i god tid före brunsten.
Spår och tecken
- Klövspåret är större och rundare än rådjurets men mindre än älgens.
- Spillningen består av mörka kulor, ofta med en liten spets i ena änden, i samlade högar.
- Barkskalade granar och tallar, där barken har slitits loss i långa strimlor, är ett säkert tecken.
- Gyttjehål där hjortarna har vältrat sig syns under brunsten, ofta med lera på träd i närheten.
- Fejade småträd och avskrapad mark visar var en hjort har markerat.
Jakt
I Skåne finns kronhjortsområden där jakten sker efter licens från länsstyrelsen. I resten av landet jagas vuxna djur inom kronhjortsskötselområden som länsstyrelsen har registrerat. Där behövs ingen licens, men det ska finnas en skötselplan. På mark utanför områdena får bara årskalv jagas under allmän jakttid. I Skåne gäller särskilda regler även utanför kronhjortsområdena.
Inom skötselområdena får hind och kalv jagas från sensommaren, med bara smyg- eller vaktjakt under de första veckorna och i slutet av säsongen. Hjortarna får jagas först från oktober. Exakta datum finns under jakttider. Jaktresultatet ska anmälas till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens slut.
Kronhjort får bara skjutas med kulpatron av klass 1 (NFS 2023:8). Slugpatron är inte tillåten. Jakten är tillåten från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång, och den sista timmen bara som smyg- eller vaktjakt. En särskilt tränad eftersökshund ska kunna vara på skottplatsen inom två timmar.
Förvaltning
Skötselområdenas planer anger hur stammen ska utvecklas och hur avskjutningen ska fördelas på kalvar, hindar och hjortar. Ett vanligt mål är att skjuta många kalvar och hindar men spara äldre hjortar. Följer en kalv sin hind ska kalven skjutas först, så att den inte blir moderlös.
Läs mer i kronhjortsjakt i Småland, om skillnaden mot dovhjort och om hur du bedömer kön och ålder i uppslagsverket.