Hoppa till innehållet

Viltkunskap

Älg

Vetenskapligt namn: Alces alces

Sveriges största landlevande djur och den viktigaste arten för svensk jakt, både för köttet och för förvaltningen av skogen.

Porträttet handlar om hur älg lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.

Älgtjur med stånghorn
Älgtjur med stånghorn
Älgko
Älgko
Älgko med diande kalv
Älgko med diande kalv
Älgkalv
Älgkalv
Vikt
250–500 kg (vuxna)
Längd
2,4–3 m, mankhöjd omkring 2 m
Livslängd
Sällan över 15 år
Jakt
Jaktbar inom licens- och älgskötselområden, i övrigt bara kalv
Status
Nära hotad (NT)

Älgen är världens största hjortdjur och Sveriges största landlevande däggdjur. Den finns i nästan hela landet och är central för svensk jakt. Ingen annan art ger så många jägare så mycket kött, och ingen annan art påverkar skogsbruket lika mycket.

Utbredning och livsmiljö

Älgen förekommer i skogsmark över hela Sverige utom på Gotland. Den trivs där det finns gott om ungskog, hyggen, myrar och lövträd, eftersom det är där den hittar sin föda. I norra Sverige vandrar många älgar mellan sommar- och vinterområden. Vintrarna tillbringar de ofta i dalgångar och lägre terräng där snön är mindre djup.

En älg håller inte revir. Den rör sig inom ett hemområde som kan skifta mellan årstiderna, och tjurarnas områden är oftast större än kornas.

Levnadssätt

Älgen är mest aktiv i gryning och skymning men kan röra sig när som helst på dygnet. Den lever till stor del ensam. Kon går med sin kalv, och vintertid kan flera älgar samlas där det finns bra bete.

Luktsinnet och hörseln är mycket goda, medan synen är sämre på att upptäcka föremål som står still. Det är en av förklaringarna till att en jägare som står helt stilla ofta kan förbli osedd även på nära håll. Älgen simmar bra och korsar gärna sjöar och älvar.

Föda och betesskador

Älgen är idisslare och lever av kvistar, skott och blad. På sommaren äter den löv från asp, sälg, rönn och björk samt örter och vattenväxter. På vintern består födan mest av tallskott, kvistar och bark. Den betar gärna i ungskog och längs kraftledningsgator, där mycket föda finns på lagom höjd.

Betet på unga tallar är grunden för en av de stora konflikterna i viltförvaltningen. Ju fler älgar, desto större risk för skador på skogen. Därför följs betet upp i särskilda inventeringar som underlag för hur många älgar som ska fällas.

Brunst och kalvning

Brunsten infaller från slutet av september in i oktober. Tjurarna söker upp kor, gräver brunstgropar och markerar med urin. Kon är mottaglig under en kort tid, och blir hon inte dräktig kan hon brunsta igen efter ungefär tre veckor.

Dräktigheten är omkring åtta månader. Kalvarna föds i maj och juni, en eller två åt gången, och väger då runt 10–15 kilo. Kalvarna är rödbruna och saknar de fläckar som många andra hjortkalvar har. De följer kon under sitt första år och stöts bort när hon ska kalva igen.

Tjuren fäller hornen under vintern. Nya horn börjar växa på våren under en hud som kallas bast och är färdiga i augusti, när tjuren fejar bort basten mot buskar och träd.

Spår och tecken

  • Klövspåret är stort, ungefär 12–15 centimeter långt hos en vuxen älg. Biklövarna syns ofta i mjuk mark och snö.
  • Vinterspillningen består av hårda, avlånga kulor i en samlad hög. Sommarspillningen är mjukare och kan vara sammanklistrad.
  • Avbitna tallskott, avbrutna kvistar ända upp till ett par meters höjd och barkskalade aspar och rönnar visar var älgen har betat.
  • Liggplatser i snön och upptrampade stigar mellan betesplatserna syns tydligt på vintern.
  • Under brunsten hittar du brunstgropar och småträd där tjuren har fejat.

Jakt

Älgjakten börjar i början av september i de fyra nordligaste länen och i några kommuner i Värmland, Dalarna och Gävleborg, och i oktober i resten av landet. Exakta datum finns under jakttider. Jakten bedrivs inom licensområden och älgskötselområden. På mark som inte är registrerad får bara kalv jagas, under fem dagar.

Älg får bara skjutas med kulpatron av klass 1 (NFS 2023:8). Jakten är tillåten från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång, och den sista timmen bara som smyg- eller vaktjakt. En särskilt tränad eftersökshund ska kunna vara på skottplatsen inom två timmar.

På registrerad mark ska varje fälld älg anmälas till länsstyrelsen inom två veckor efter att den fälldes. I andra fall ska jakträttshavaren anmäla älgen inom två veckor efter jakttidens slut. De vanligaste jaktformerna är jakt med ställande hund, drevjakt och smyg- och vakjakt.

Förvaltning och status

Länsstyrelsen delar in länet i älgförvaltningsområden med en älgförvaltningsgrupp där markägare och jägare har lika många platser. Gruppen tar fram en plan för hur stammen ska utvecklas, och inom området bildas älgskötselområden och licensområden. Underlaget kommer bland annat från jägarnas älgobservationer, avskjutningen och inventeringar av spillning och betesskador.

Älgstammen beräknades till cirka 320 000 djur vid jaktstarten hösten 2025, och drygt 62 000 älgar fälldes under säsongen enligt Naturvårdsverket. Stammen har minskat under lång tid men har ökat de senaste åren. I Rödlistan 2025 klassas älgen som nära hotad, eftersom antalet könsmogna djur har minskat med omkring en femtedel på ett par decennier.

Läs mer om jakten i älgjakt i Norrland och om hur du bedömer kön och ålder i uppslagsverket.

Alla arter i viltkunskap